ATT VÅGA ELLER VILJA VITTNA. En kvalitativ sociologisk studie kring ett nutida samhällsfenomen, där samhällsmedborgare uppvisar en motvilja eller en rädsla, att inför polis och domstol agera som brottsvittne.
(2013) SOCK01 20131Sociology
- Abstract (Swedish)
- Problem/bakgrund
Att inte våga eller vilja vittna för polis och domstol är ett bekymmer för rättsväsendet, och för samhället i stort. Medias framställning av rädsla om hot, trakasserier och våld mot människor som vittnar, skapar negativa föreställningar och myter hos allmänheten.
Syfte och frågeställningar
Uppsatsens syfte är att utifrån ett organisatoriskt perspektiv på en geografiskt lokal nivå, söka belysa upplevda problem, förändringsbehov och eventuella motstånd till förändring inom den lokala rättsprocessens vittneshantering. Aktörer inom rättsväsendet i Halmstad ger sitt perspektiv på ställda frågeställningar. Därigenom kan uppsatsen bidra till att generera överförbar kunskap, främst till polisens eget arbete med... (More) - Problem/bakgrund
Att inte våga eller vilja vittna för polis och domstol är ett bekymmer för rättsväsendet, och för samhället i stort. Medias framställning av rädsla om hot, trakasserier och våld mot människor som vittnar, skapar negativa föreställningar och myter hos allmänheten.
Syfte och frågeställningar
Uppsatsens syfte är att utifrån ett organisatoriskt perspektiv på en geografiskt lokal nivå, söka belysa upplevda problem, förändringsbehov och eventuella motstånd till förändring inom den lokala rättsprocessens vittneshantering. Aktörer inom rättsväsendet i Halmstad ger sitt perspektiv på ställda frågeställningar. Därigenom kan uppsatsen bidra till att generera överförbar kunskap, främst till polisens eget arbete med problematiken med att få människor att vilja eller våga vittna.
Beskrivning av uppsatsens utgångspunkt och undersökningens uppläggning
Utgångspunkten är att betrakta problematiken som ett nutida samhällsfenomen, som i studien avgränsas primärt till rättsväsendet som aktör och sekundärt till vittnenas roll och position inom rättskedjan. Intentionen i uppsatsens upplägg bygger på en sociologisk organisationsstudie vars metod utgår från kvalitativa strukturerade intervjuer.
Slutsatser/resultat
Vittnen är oerhört viktiga för rättsväsendet och själva grunden för demokratin i en rättsstat. Samtidigt har vittnen en otydligare position gentemot andra aktörer i rättsprocessen och behöver lyftas fram som grupp. Bemötandefrågor har fått ett allmänt ett större fokus inom domstols-väsendet. Vittensstöd och vittnesskydd är också framträdande och prioriterade områden. Domstolsväsendet bygger på gamla traditioner och kan upplevas som omodern och förlegad i sin formalitet. Ett hårdare samhällsklimat skapar störningar i samhället och riskerar urholka och försvaga statens position, där rättsväsendet ingår som en viktig funktion. Individualismen och risksamhället påverkar människors värderingar, liksom känslor av rädsla och otrygghet. Något som återspeglas inom rättsväsendets områden. Medias belysning påverkar allmänhetens inställning för att vittna på ett negativt sätt, och bidrar till känslor av rädsla och otrygghet. En rädsla som oftast är obefogad. För att vittnens roll och position inför framtiden ska kunna stärkas, behövs möjligtvis lagändringar gällande både anonymitetsskydd, liksom rätt till löpande information gällande var åtalsärendet befinner sig i hanteringsprocessen, vilket inte finns idag. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4194806
- author
- Stenberg, Maj-Britt LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK01 20131
- year
- 2013
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- dramaturgiskt perspektiv, nyinstitutionell teori, moralpanik, rättsväsendet, vittne, vittnesplikt, hot, rädsla
- language
- Swedish
- id
- 4194806
- date added to LUP
- 2013-12-13 10:54:46
- date last changed
- 2013-12-13 10:54:46
@misc{4194806,
abstract = {{Problem/bakgrund
Att inte våga eller vilja vittna för polis och domstol är ett bekymmer för rättsväsendet, och för samhället i stort. Medias framställning av rädsla om hot, trakasserier och våld mot människor som vittnar, skapar negativa föreställningar och myter hos allmänheten.
Syfte och frågeställningar
Uppsatsens syfte är att utifrån ett organisatoriskt perspektiv på en geografiskt lokal nivå, söka belysa upplevda problem, förändringsbehov och eventuella motstånd till förändring inom den lokala rättsprocessens vittneshantering. Aktörer inom rättsväsendet i Halmstad ger sitt perspektiv på ställda frågeställningar. Därigenom kan uppsatsen bidra till att generera överförbar kunskap, främst till polisens eget arbete med problematiken med att få människor att vilja eller våga vittna.
Beskrivning av uppsatsens utgångspunkt och undersökningens uppläggning
Utgångspunkten är att betrakta problematiken som ett nutida samhällsfenomen, som i studien avgränsas primärt till rättsväsendet som aktör och sekundärt till vittnenas roll och position inom rättskedjan. Intentionen i uppsatsens upplägg bygger på en sociologisk organisationsstudie vars metod utgår från kvalitativa strukturerade intervjuer.
Slutsatser/resultat
Vittnen är oerhört viktiga för rättsväsendet och själva grunden för demokratin i en rättsstat. Samtidigt har vittnen en otydligare position gentemot andra aktörer i rättsprocessen och behöver lyftas fram som grupp. Bemötandefrågor har fått ett allmänt ett större fokus inom domstols-väsendet. Vittensstöd och vittnesskydd är också framträdande och prioriterade områden. Domstolsväsendet bygger på gamla traditioner och kan upplevas som omodern och förlegad i sin formalitet. Ett hårdare samhällsklimat skapar störningar i samhället och riskerar urholka och försvaga statens position, där rättsväsendet ingår som en viktig funktion. Individualismen och risksamhället påverkar människors värderingar, liksom känslor av rädsla och otrygghet. Något som återspeglas inom rättsväsendets områden. Medias belysning påverkar allmänhetens inställning för att vittna på ett negativt sätt, och bidrar till känslor av rädsla och otrygghet. En rädsla som oftast är obefogad. För att vittnens roll och position inför framtiden ska kunna stärkas, behövs möjligtvis lagändringar gällande både anonymitetsskydd, liksom rätt till löpande information gällande var åtalsärendet befinner sig i hanteringsprocessen, vilket inte finns idag.}},
author = {{Stenberg, Maj-Britt}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{ATT VÅGA ELLER VILJA VITTNA. En kvalitativ sociologisk studie kring ett nutida samhällsfenomen, där samhällsmedborgare uppvisar en motvilja eller en rädsla, att inför polis och domstol agera som brottsvittne.}},
year = {{2013}},
}