Att slå och bli slagen – Samtyckets roll vid misshandel av normalgraden i ett sexuellt sammanhang

Abstract

The purpose of this bachelor thesis is to investigate the boundary of a consent exonerating effect on assaults of the normal degree made in a sexual context. Such cases are located at the boundary between the criminal and impunity. The paper investigates the boundary area by looking at how an exonerating consent is constructed. It is noted that there is a need for a valid consent and that the act must not be judged as unjustified. The objective of the paper has been met by analyzing these two aspects and the impact of the sexual context in determining whether an action should be assessed as exonerating. Consent is one of the defenses that can make an otherwise criminal act permitted. Consent is regulated and can be found in Chapter 24 .7 § in the Criminal Code.

There is a specific set of criteria that must be met for consent to be considered valid. If a valid consent is established it is also required that the acts are not considered an overly serious offense for the exonerating effect to be accepted. This is done through an assessment of defensible action. There can thus be the question of a valid consent combined with an indefensible act. The legislative history of the consent provision open up for a broad interpretation of how the defensible actions should be assessed. There is a general rule that an assault of the normal degree not generally will have the exonerating effect. In the case of a small injury consent will have the exonerating effect. The aim of the act should be given special significance in the assessment of what is a defensible action and in determining whether the assault of the normal degree will have the exonerating effect.

It has long been unclear whether a subjective purpose of the individual is to be considered acceptable. In the so-called "BDSM - case", which created much legal debate in 2011, it was stated that the then 16-year old girl's desire to be hit would be the basis for exonerating the consent to the assault of the normal degree. In older doctrine, it has instead been suggested that the aim should be an objectively acceptable purpose as this would create more legal certainty and not be linked to individual and psychological factors.


The thesis offers an argument for the need of more legal certainty regarding the discharge of an assault of the normal degree. The bill says that it is in the hands of the courts to rule over of the unstable borders of consent. This means that it is the court that decides whether the sexual context pushes the limits of consent. Although there is a ruling that says that the subjective purpose can legitimately exonerate , it is possible that other kinds of purposes should be accepted . I believe that the courts are reluctant to develop and clarify the legal uncertainty that exists. The thesis shows that the courts feel free to refer back to the general statements in the bill instead of creating a more predictable interpretation of the law. The purpose of the introduction of the consent regulation was to further entrench the principle of legality in Swedish law.

Abstract (Swedish)

Syftet med uppsatsen är att utreda gränsdragningen av ett samtyckes ansvarsbefriande verkan vid misshandelsfall av normalgraden i sexuella sammanhang. Dessa fall rör sig i gränslandet mellan det straffbara och det straffria. Uppsatsen utreder gränslandet genom att se till hur ett ansvarsbefriande samtycke är uppbyggt. Det konstateras att det krävs ett giltigt samtycke och att själva gärningen inte är att bedöma som oförsvarlig. Syftet har uppfyllts genom att utgå från dessa två aspekter samt att analysera det sexuella sammanhangets roll vid bedömningen om en gärning ska vara att bedöma som ansvarsfri. Samtycke är en av de ansvarsfrihetsgrunder som kan göra en annars straffbelagd gärning tillåten. Samtycke är lagreglerat och återfinns i 24 kap. 7§ BrB.

Det uppställs vissa kriterier för att ett samtycke ska anses som giltigt. Om det är utrett att det rör sig om ett giltigt samtycke krävs också att det inte rör sig om en alltför allvarlig gärning för att samtycket ska få ansvarsbefriande verkan. Detta sker genom en försvarlighetsbedömning. Det kan alltså vara frågan om ett giltigt samtycke men om en oförsvarlig handling. Förarbetena till samtyckesbestämmelsen öppnar för en vid tolkning av hur en försvarlighetsbedömning ska göras. Det finns en generell regel att misshandel av normalgraden allmänt sett inte ska ha ansvarsbefriande verkan. När det endast rör sig om en ringa kroppsskada bör samtycket dock få ansvarsbefriande verkan. Gärningens syfte ska få speciell betydelse vid försvarlighetsbedömningen vid avgörandet om misshandel av normalgraden ska få ansvarsbefriande verkan.

Det har länge varit oklart om ett subjektivt syfte hos den enskilda individen är att anse som godtagbart. Detta gavs det svar på i det sk. ”BDSM-fallet” som skapade stor juridisk debatt 2011 där domstolen ansåg att den då 16-åriga flickans vilja att bli slagen skulle ligga till grund för det ansvarsbefriande samtycket till misshandeln av normalgraden. I äldre doktrin har det istället föreslagits att syftet bör utgå ifrån ett objektivt godtagbart syfte då detta skulle vara mer rättssäkert och inte vara grundat på psykologiska faktorer.

I uppsatsen förs en argumentation för behovet av ett klarare rättsläge gällande ansvarsfriheten vid misshandel av normalgraden. Propositionen menar att det är överlämnat till domstolarna att styra över samtyckets obefästa gränser. Detta innebär att det också är domstolen som avgör huruvida det sexuella sammanhanget tänjer på samtyckets gränser. Trots att det finns ett avgörande som säger att det subjektiva syftet kan legitimera ansvarsfrihet är det möjligt att även andra placeringar av syftet skulle accepteras. Jag anser att domstolarna är motvilliga till att utveckla och precisera det oklara rättsläge som föreligger. Uppsatsen visar att domstolarna gärna hänvisar tillbaka till generella uttalanden i propositionen istället för att skapa ett mer förutsägbart rättsläge. Syftet med samtyckesbestämmelsens införande var att ytterligare befästa legalitetsprincipen i svensk rätt.

• author: Rylander, Andrea
• supervisor: Lotta Maunsbach
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20132
• year: 2013
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, Ansvarsfrihet, Samtycke, Misshandel, BDSM
• language: Swedish
• id: 4227705
• date added to LUP: 2014-01-28 16:43:56
• date last changed: 2014-01-28 16:43:56