Incest - ett nödvändigt brott?
(2013) LAGF03 20132Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Incest är ett brott som under många århundraden bytt både namn och krimi-naliseringsgrunder. Trots att det råder delade meningar huruvida brottet är relevant i dagens lagstiftning finns brottet i 6 kap. 7 § BrB. Brottet har fun-nits ända sedan medeltiden och redan i de tidigaste nedskrivna lagarna finns bestämmelser om incest. Uppsatsens syfte är att undersöka hur brottet incest sett ut i Sverige genom historien från medeltiden till nutid, samt att disku-tera hur samhällets och lagstiftarens syn på incest har förändrats. Utifrån detta diskuteras brottet i analysen ur ett de lege ferenda-perspektiv.
Redan i landskapslagarna från 1200-talet fanns bestämmelser om incest, eller blodskam som var beteckningen, och de förbjudna leden var... (More) - Incest är ett brott som under många århundraden bytt både namn och krimi-naliseringsgrunder. Trots att det råder delade meningar huruvida brottet är relevant i dagens lagstiftning finns brottet i 6 kap. 7 § BrB. Brottet har fun-nits ända sedan medeltiden och redan i de tidigaste nedskrivna lagarna finns bestämmelser om incest. Uppsatsens syfte är att undersöka hur brottet incest sett ut i Sverige genom historien från medeltiden till nutid, samt att disku-tera hur samhällets och lagstiftarens syn på incest har förändrats. Utifrån detta diskuteras brottet i analysen ur ett de lege ferenda-perspektiv.
Redan i landskapslagarna från 1200-talet fanns bestämmelser om incest, eller blodskam som var beteckningen, och de förbjudna leden var blodsrelaterade släktingar och svågerskap. Straffet för incest var vid denna till böter. Kyr-kans koppling till lagen var tydlig och blodskam ansågs vara ett högmåls-brott, dvs. ett brott mot gud. När den protestantiska läran blev statsreligion i Sverige på 1500-talet förespråkade kyrkan att bibelns hårda straffrättsliga regler skulle tillämpas. Den utbredda tron var att misären som rådde i form av pesten och missväxt var guds straff för att människan syndat. Därför ville man straffa brottslingar hårt, och 1563 infördes dödsstraff för blodskams-brottet.
År 1608 blev delar av bibeln upphöjda till lag i ett appendix. Straffen var hårda och det var graden av släktskap som avgjorde brottets allvarlighet. Det var själva handlingen som skulle straffas, varför alla inblandade dömdes till döden, även om den ena i själva verket utnyttjat eller tvingat den andra. När upplysningstankarna kom till Sverige började avsteg göras från den hårda tillämpningen av bibelns ordalydelse. Vissa faktorer kunde innebära strafflindring och för första gången kunde den ena betraktas mer som ett offer än medgärningsman. Lagen omarbetades men den religiöst stränga synen fortsatte prägla lagstiftningen. Dödsstraffet slutade användas för blodskamsbrottet på slutet av 1700-talet.
Under 1800-talet blev lagen mer sekulariserad och samhällsinriktad. Brottet bytte beteckning till otukt och de förbjudna leden var i stort sett samma som innan. Dödsstraffet försvann och ersattes med långa fängelsestraff. I 1864 års lag gjordes även skillnad på den äldre och yngre inblandade vad gällde straffsats. På 1900-talet kändes lagen om otukt alltför långtgående och det gjordes omfattande utredningar av incestbrottet där det straffbara området inskränktes. Flera av de förbjudna leden avkriminaliserades under 1900-talet och idag återstår endast heterosexuella samlag med barn eller barns av-komma och helsyskon. Dagens motiv är dels att det råder en samhällelig tabu kring incest som lagstiftaren vill beakta, samt arvsgenetiska skäl. Risken för att i en incestuös relation få barn med genetiska skador har diskuterats flitigt men åsikterna är inte entydiga.
Det är viktigt när man talar om incest att göra en åtskillnad mellan över-greppssituationer och de relationer som ingås helt frivilligt. Det första fallet är självklart något som måste motarbetas, allra mest om det involverar barn. I BrB finns andra bestämmelser som skyddar utsatta i sådana situationer, och som har företräde framför incestbrottet. Men vad finns det för anledning att kriminalisera de frivilliga relationerna? Det som gör lagen märklig är argu-mentet att sexuella förbindelser inte främjar ett sunt familjeliv. Ändå är det bara heterosexuella relationer som faller under lagen. Vidare måste termen familj definieras eftersom kriminaliseringen för syskon endast gäller helsys-kon. Styv- och adoptivsyskon/barn ingår alltså inte i kriminaliseringen. Detta gör lagen högt omodern och ologisk enligt min åsikt. Om lagen om incest ska finnas kvar krävs att en ordentlig utredning görs angående de genetiska riskerna, samt att lagstiftaren närmare definierar incesttabuns utsträckning. Det har många gånger diskuterats huruvida brottet samlag med avkomling eller helsyskon borde tas bort helt från dagens BrB. Frågan är om det inte är dags att begrava detta uråldriga brott? (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4228915
- author
- Bogren, Elin LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20132
- year
- 2013
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- straffrätt, incest, blodskam, rättshistoria
- language
- Swedish
- id
- 4228915
- date added to LUP
- 2014-01-28 17:43:25
- date last changed
- 2014-01-28 17:43:25
@misc{4228915,
abstract = {{Incest är ett brott som under många århundraden bytt både namn och krimi-naliseringsgrunder. Trots att det råder delade meningar huruvida brottet är relevant i dagens lagstiftning finns brottet i 6 kap. 7 § BrB. Brottet har fun-nits ända sedan medeltiden och redan i de tidigaste nedskrivna lagarna finns bestämmelser om incest. Uppsatsens syfte är att undersöka hur brottet incest sett ut i Sverige genom historien från medeltiden till nutid, samt att disku-tera hur samhällets och lagstiftarens syn på incest har förändrats. Utifrån detta diskuteras brottet i analysen ur ett de lege ferenda-perspektiv.
Redan i landskapslagarna från 1200-talet fanns bestämmelser om incest, eller blodskam som var beteckningen, och de förbjudna leden var blodsrelaterade släktingar och svågerskap. Straffet för incest var vid denna till böter. Kyr-kans koppling till lagen var tydlig och blodskam ansågs vara ett högmåls-brott, dvs. ett brott mot gud. När den protestantiska läran blev statsreligion i Sverige på 1500-talet förespråkade kyrkan att bibelns hårda straffrättsliga regler skulle tillämpas. Den utbredda tron var att misären som rådde i form av pesten och missväxt var guds straff för att människan syndat. Därför ville man straffa brottslingar hårt, och 1563 infördes dödsstraff för blodskams-brottet.
År 1608 blev delar av bibeln upphöjda till lag i ett appendix. Straffen var hårda och det var graden av släktskap som avgjorde brottets allvarlighet. Det var själva handlingen som skulle straffas, varför alla inblandade dömdes till döden, även om den ena i själva verket utnyttjat eller tvingat den andra. När upplysningstankarna kom till Sverige började avsteg göras från den hårda tillämpningen av bibelns ordalydelse. Vissa faktorer kunde innebära strafflindring och för första gången kunde den ena betraktas mer som ett offer än medgärningsman. Lagen omarbetades men den religiöst stränga synen fortsatte prägla lagstiftningen. Dödsstraffet slutade användas för blodskamsbrottet på slutet av 1700-talet.
Under 1800-talet blev lagen mer sekulariserad och samhällsinriktad. Brottet bytte beteckning till otukt och de förbjudna leden var i stort sett samma som innan. Dödsstraffet försvann och ersattes med långa fängelsestraff. I 1864 års lag gjordes även skillnad på den äldre och yngre inblandade vad gällde straffsats. På 1900-talet kändes lagen om otukt alltför långtgående och det gjordes omfattande utredningar av incestbrottet där det straffbara området inskränktes. Flera av de förbjudna leden avkriminaliserades under 1900-talet och idag återstår endast heterosexuella samlag med barn eller barns av-komma och helsyskon. Dagens motiv är dels att det råder en samhällelig tabu kring incest som lagstiftaren vill beakta, samt arvsgenetiska skäl. Risken för att i en incestuös relation få barn med genetiska skador har diskuterats flitigt men åsikterna är inte entydiga.
Det är viktigt när man talar om incest att göra en åtskillnad mellan över-greppssituationer och de relationer som ingås helt frivilligt. Det första fallet är självklart något som måste motarbetas, allra mest om det involverar barn. I BrB finns andra bestämmelser som skyddar utsatta i sådana situationer, och som har företräde framför incestbrottet. Men vad finns det för anledning att kriminalisera de frivilliga relationerna? Det som gör lagen märklig är argu-mentet att sexuella förbindelser inte främjar ett sunt familjeliv. Ändå är det bara heterosexuella relationer som faller under lagen. Vidare måste termen familj definieras eftersom kriminaliseringen för syskon endast gäller helsys-kon. Styv- och adoptivsyskon/barn ingår alltså inte i kriminaliseringen. Detta gör lagen högt omodern och ologisk enligt min åsikt. Om lagen om incest ska finnas kvar krävs att en ordentlig utredning görs angående de genetiska riskerna, samt att lagstiftaren närmare definierar incesttabuns utsträckning. Det har många gånger diskuterats huruvida brottet samlag med avkomling eller helsyskon borde tas bort helt från dagens BrB. Frågan är om det inte är dags att begrava detta uråldriga brott?}},
author = {{Bogren, Elin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Incest - ett nödvändigt brott?}},
year = {{2013}},
}