Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Damerna i styrelserummet eller ägarna i främsta rummet?

Ljungstrand, Sofia LU (2013) LAGF03 20132
Faculty of Law
Department of Law
Abstract (Swedish)
Könsfördelningen i aktiebolagsstyrelser både i Sverige och inom EU är ojämn, även om klyftorna har minskat under de senaste åren.
I den här uppsatsen utreds om införandet av en lag om könskvotering i aktiebolagsstyrelser skulle stå i strid med (i) den svenska aktiebolagsrättsliga regleringen, (ii) det lagstadgade skyddet för äganderätt/egendom och/eller (iii) den lagstadgade näringsfriheten, vilket har framförts från flera håll som argument mot en lag om könskvotering. Dessutom utreds ifall (iv) EU-kommissionens förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag, strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket har anförts bl.a. av regeringen och riksdagens civilutskott.
... (More)
Könsfördelningen i aktiebolagsstyrelser både i Sverige och inom EU är ojämn, även om klyftorna har minskat under de senaste åren.
I den här uppsatsen utreds om införandet av en lag om könskvotering i aktiebolagsstyrelser skulle stå i strid med (i) den svenska aktiebolagsrättsliga regleringen, (ii) det lagstadgade skyddet för äganderätt/egendom och/eller (iii) den lagstadgade näringsfriheten, vilket har framförts från flera håll som argument mot en lag om könskvotering. Dessutom utreds ifall (iv) EU-kommissionens förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag, strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket har anförts bl.a. av regeringen och riksdagens civilutskott.
Utgångspunkten i ABL är att aktieägarna förfogar över rätten att välja styrelseledamöter. Lagen anger dock inte i vilken mån som stämmans rätt att utse ledamöter kan inskränkas. ABL innehåller redan idag regler som begränsar aktieägarnas rätt att välja styrelseledamöter. I LSP finns ytterligare begränsningar, vilka på många sätt är mer ingripande än vad en lag om könskvotering skulle innebära. Uppsatsens slutsats är att den aktiebolagsrättsliga regleringen inte i sig uppställer några hinder mot att införa en lag om könskvotering.
EKMR, EU-stadgan och RF innehåller alla ett tvådelat egendomsskydd, dels ett skydd mot berövande av egendom, dels ett skydd mot inskränkningar i egendomens nyttjande. Skyddet mot nyttjanderättsinskränkningar i RF gäller dock endast mark och byggnader och således inte aktier. EKMR och EU-stadgan tillämpas dock på nyttjanderättsinskränkningar avseende lös egendom.
Enligt EKMR och EU-stadgan får nyttjanderätten till egendom inskränkas om det sker i överensstämmelse med det allmännas intresse respektive är nödvändigt för allmänna samhällsintressen. Enligt proportionalitetsprincipen krävs även en balans mellan det allmänna intresset och den enskilde ägarens intresse. Uppsatsens slutsats är att en lag om könskvotering som omfattar större bolag med många ägare, men undantar mindre bolag med få ägare (likt en sådan som skulle grunda sig på direktivförslaget), inte skulle strida mot det lagstadgade egendomsskyddet.
När det gäller näringsfriheten innehåller RF två krav som ska vara uppfyllda för att denna ska kunna begränsas. Regleringen ska uppfylla angelägna allmänna intressen och inte enbart ska ha som syfte att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag. Uppsatsens slutsats är att en könskvoteringslagstiftning inte skulle strida mot RF:s reglering av näringsfriheten.
3
Näringsfriheten enligt EU-stadgan kan begränsas om det finns tillräckliga allmänna intressen samt om inskränkningen är nödvändig och det minst ingripande medlet för att tillgodose de relevanta skälen. Även här gäller proportionalitetsprincipen. Uppsatsens slutsats är också här att en könskvoteringslagstiftning som undantar mindre aktiebolag inte skulle stå i strid med skyddet för näringsfrihet i EU-stadgan.
För att subsidiaritetsprincipen ska vara uppfylld måste, dels målen för den av EU planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kunna uppnås av medlemsstaten och dels måste målen för den planerade åtgärden bättre kunna uppnås på unionsnivå. Vidare får inte åtgärderna gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet. Utredningen i uppsatsen visar att andelen kvinnliga ledamöter i EU ökar långsamt och från låga nivåer samt att regleringen avseende könsfördelning inom EU i dagsläget är väldigt spretig. Uppsatsens slutsats är att ett EU-direktiv avseende könsfördelning inte skulle stå i strid med subsidiaritetsprincipen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ljungstrand, Sofia LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20132
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
aktiebolag, associationsrätt
language
Swedish
id
4229182
date added to LUP
2014-01-31 14:05:44
date last changed
2014-01-31 14:05:44
@misc{4229182,
  abstract     = {{Könsfördelningen i aktiebolagsstyrelser både i Sverige och inom EU är ojämn, även om klyftorna har minskat under de senaste åren.
I den här uppsatsen utreds om införandet av en lag om könskvotering i aktiebolagsstyrelser skulle stå i strid med (i) den svenska aktiebolagsrättsliga regleringen, (ii) det lagstadgade skyddet för äganderätt/egendom och/eller (iii) den lagstadgade näringsfriheten, vilket har framförts från flera håll som argument mot en lag om könskvotering. Dessutom utreds ifall (iv) EU-kommissionens förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag, strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket har anförts bl.a. av regeringen och riksdagens civilutskott.
Utgångspunkten i ABL är att aktieägarna förfogar över rätten att välja styrelseledamöter. Lagen anger dock inte i vilken mån som stämmans rätt att utse ledamöter kan inskränkas. ABL innehåller redan idag regler som begränsar aktieägarnas rätt att välja styrelseledamöter. I LSP finns ytterligare begränsningar, vilka på många sätt är mer ingripande än vad en lag om könskvotering skulle innebära. Uppsatsens slutsats är att den aktiebolagsrättsliga regleringen inte i sig uppställer några hinder mot att införa en lag om könskvotering.
EKMR, EU-stadgan och RF innehåller alla ett tvådelat egendomsskydd, dels ett skydd mot berövande av egendom, dels ett skydd mot inskränkningar i egendomens nyttjande. Skyddet mot nyttjanderättsinskränkningar i RF gäller dock endast mark och byggnader och således inte aktier. EKMR och EU-stadgan tillämpas dock på nyttjanderättsinskränkningar avseende lös egendom.
Enligt EKMR och EU-stadgan får nyttjanderätten till egendom inskränkas om det sker i överensstämmelse med det allmännas intresse respektive är nödvändigt för allmänna samhällsintressen. Enligt proportionalitetsprincipen krävs även en balans mellan det allmänna intresset och den enskilde ägarens intresse. Uppsatsens slutsats är att en lag om könskvotering som omfattar större bolag med många ägare, men undantar mindre bolag med få ägare (likt en sådan som skulle grunda sig på direktivförslaget), inte skulle strida mot det lagstadgade egendomsskyddet.
När det gäller näringsfriheten innehåller RF två krav som ska vara uppfyllda för att denna ska kunna begränsas. Regleringen ska uppfylla angelägna allmänna intressen och inte enbart ska ha som syfte att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag. Uppsatsens slutsats är att en könskvoteringslagstiftning inte skulle strida mot RF:s reglering av näringsfriheten.
3
Näringsfriheten enligt EU-stadgan kan begränsas om det finns tillräckliga allmänna intressen samt om inskränkningen är nödvändig och det minst ingripande medlet för att tillgodose de relevanta skälen. Även här gäller proportionalitetsprincipen. Uppsatsens slutsats är också här att en könskvoteringslagstiftning som undantar mindre aktiebolag inte skulle stå i strid med skyddet för näringsfrihet i EU-stadgan.
För att subsidiaritetsprincipen ska vara uppfylld måste, dels målen för den av EU planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kunna uppnås av medlemsstaten och dels måste målen för den planerade åtgärden bättre kunna uppnås på unionsnivå. Vidare får inte åtgärderna gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet. Utredningen i uppsatsen visar att andelen kvinnliga ledamöter i EU ökar långsamt och från låga nivåer samt att regleringen avseende könsfördelning inom EU i dagsläget är väldigt spretig. Uppsatsens slutsats är att ett EU-direktiv avseende könsfördelning inte skulle stå i strid med subsidiaritetsprincipen.}},
  author       = {{Ljungstrand, Sofia}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Damerna i styrelserummet eller ägarna i främsta rummet?}},
  year         = {{2013}},
}