En makes dödsbo – konsekvenser av att den ekonomiska enheten plötsligt upphör

Abstract

The main purpose of this thesis is to describe what happens when the
economic unit of spouses ceases due to death. There are many practical
actions regarding estate inventory, division of property and distribution of the estate that are complicated. The surviving spouse inherit his or her spouse’s estates before direct heirs, regulated in ÄB 3rd chapter 1 §, the Swedish inheritance code. Children from another relationship or residuary testamentary beneficiaries of the deceased spouse will get their inheritance directly. This will put the surviving spouse in an unstable economic situation.

The estate’s administrators are normally the part owners of the estate. In case the part owners of the estate do not come to an agreement regarding the estate, an estate administrator becomes the trustee. When a lawyer or estate administrator are about to make an estate inventory, the estate part owners or residuary testamentary beneficiaries are being called by registered letters. The part owners of the estate are called but not secondary successors after the surviving spouse, which has been criticized by many legal writers. It is not confirmed by legislation what inventory value regarding the assets in an estate inventory. The Swedish Tax Agency has given out a discourse stating that a market value on the assets to be the right value. When estate inventory is clarified, division of property will take place. In case where spouses only have direct heirs, the surviving spouse inherits his or her spouse’s assets directly. There cannot be one spouse only for contracting party regarding division of property. As a lawyer or estate administrator, you “imagine” division of property and share out the assets to the surviving spouse. According Swedish law comments, direct heirs do not take part in division of property. They do not have the rights to apply for an estate administrator according to case law, RH 1993:7. Another question is if surviving spouse and the direct heirs can contract the proportion of the assets of the deceased spouse into full right of possession or disposed possession.

The distribution of an estate does not always include all assets, it may be partial. The part owners of the estate may make an agreement on cooccupation of an undistributed estate, regulated in ÄB 24th chapter, the Swedish inheritance code. When distribution is held, it is important to show respect to devisors will. The legatees are supposed to be out before the rest of the assets are shared out. During the distribution, some assets may be joint ownership causing conflicts among residuary testamentary beneficiaries. The distribution of an estate may take time. The surviving spouse has limited access to bank assets before distribution is held, which is common when a will is not accepted by all estate part owners. A will wins legal force after six months and distribution of an estate may take place after that firstly. The recent time after a deceased spouse is also difficult to the surviving spouse. The estate inventory is an identity paper and the other presumptive part owners of the estate must mandate the surviving spouse to dispose bank assets. Are the part owners of the estate disagreeing on some points that might be difficult to manage.

Abstract (Swedish)

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka vad som sker när makars
ekonomiska enhet plötsligt upphör genom att en av makarna avlider. Det är
många praktiska åtgärder rörande bouppteckning, bodelning och arvskifte
som kan försvåras genom gällande lagstiftning. Efterlevande make ärver
med försteg framför gemensamma bröstarvingar enligt 3 kap 1 § ÄB. I de
fall där det finns särkullbarn eller universella testamentstagare efter den avlidne skall dessa få ut sin del direkt, vilket får till följd att efterlevande make hamnar i en svår ekonomisk situation i vissa fall. Dödsboet förvaltas i normalfallet privat av dödsbodelägarna. Om delägarna inte kommer överens i angelägenheterna kan boutredningsman utses av tingsrätten som då sköter förvaltningen av dödsboet. När det är dags för bouppteckningsförrättning kallas samtliga dödsbodelägare enligt legal ordning och universella testamentstagare om testamente finns. Arvingar kallas till förrättningen, däremot inte efterarvingar eller sekundosuccessorer vilket är omdiskuterat i förarbetena. Det är inte fastställt genom lagstiftning vilka värden som skall upptas i bouppteckningen rörande tillgångarna. Skatteverket har utgett en
skrivelse att det är marknadsvärdena som gäller, på uppdrag av regeringen
efter att arvs- och gåvolagstiftningen slopades i Sverige.

Efter att bouppteckningen är genomförd skall en bodelning förrättas innan
arvskiftet. Har makarna endast gemensamma bröstarvingar ärver efterlevande make med försteg, vilket medför att maken inte kan sluta bodelningsavtal med sig själv. Man ”tänker sig” en bodelning och fördelar
över tillgångarna efter den avlidne maken till efterlevande make. Enligt
förarbetena skall gemensamma bröstarvingar, sekundosuccessorerna, inte
medverka vid bodelningen. De har inte heller rättighet att ansöka om
bodelningsförrättare enligt RH 1993:7. Diskussionerna i förarbetena har
också rört om efterlevande make och sekundosuccessorerna skulle kunna
fastställa andelstalen efter den avlidne maken för att komma fram till vad som ärvts med fri förfoganderätt respektive full äganderätt.

Arvskiftet behöver inte förrättas fullt ut, det kan utgå ett s k partiellt arvskifte för viss egendom. Delägarna kan även sammanleva i ett oskiftat dödsbo enligt 24 kap. ÄB, även om det börjar bli mer ovanligt. När arvskiftet förrättas skall hänsyn tas till testators vilja, legatarier skall skiftas ut innan resten fördelas ut. Vid fördelningen kan viss egendom bli föremål för samäganderätt i och med arvtagarna skall få del i samma egendomsslag, vilket inte är eftersträvansvärt i praktiken. Arvskiftet kan dra ut på tiden
vilket innebär att efterlevande make kan nekas tillgång till bankmedel o dyl. Det är vanligt förekommande om någon av dödsbodelägarna inte godkänner ett universellt testamente till förmån för någon av arvingarna eller utomstående. Testamentet vinner laga kraft först sex månader senare om ett godkännande inte inkommer, vilket innebär att arvskiftet senareläggs till efter att testamentet är lagakraftvunnet. Tiden precis efter ett dödsfall, innan bouppteckningen, är problematisk för efterlevande make. Bouppteckningen är en legitimationshandling och i väntan på den, måste de andra presumtiva dödsbodelägarna gemensamt ge fullmakt åt efterlevande make så att denne kan disponera makarnas gemensamma tillgångar. Normalt sett godkänner banken att arvingar enligt släktskapsintyg efter den avlidne samt testamentstagare enligt testamente undertecknar fullmakten. Dock torde inte fullmakten komma till stånd om arvingar och testamentstagare är oeniga.

• author: Artursson, Sarah
• supervisor: Eva Ryrstedt
• organization: Department of Law
• alternative title: The estate of the first deceased spouse - consequences of a sudden ending of the financial unit
• course: JURM02 20132
• year: 2013
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: family law, spouse's estate, familjerätt, makes dödsbo
• language: Swedish
• id: 4239055
• date added to LUP: 2014-01-22 06:29:20
• date last changed: 2014-01-28 09:20:26