Integritet i arbetslivet

Abstract (Swedish)

Sammanfattning

Integritet i arbetslivet är, delvis på grund av ny och allt billigare teknik inom området, en högst aktuell fråga idag som skär tvärs igenom alla nivåer i arbetslivet. Hanteringen av personanknuten information ökar och de metoder som används för att samla in och bearbeta personuppgifter förfinas hela tiden. Samtidigt är övervakning i arbetslivet knappast något nytt fenomen. Även de allra tidigaste teoretikerna inom organisation och management har menat att kontroll och övervakning är en central del för alla vinstdrivande företag.

En av de frågor som inte har prövats är i vilken utsträckning privata arbetsgivare har rätt att bevaka anställda som jobbar inom callcenter, en bransch som idag ökar kraftigt. Som exempel på billiga och enkla metoder för att övervaka anställda kan nämnas att det är vanligt att
- inloggning på telefonslingor övervakas i realtid
- medlyssning av telefoner sker regelbundet
- e-post och internetloggar kontrolleras
- telefonsamtal spelas in och mäts på olika sätt
- anställda övervakas via smarta telefoner och GPS-system i fordon.

Arbetsgivare har rätt att leda och fördela arbetet, och en arbetstagare utför sitt arbete med utrustning som arbetsgivaren disponerar. Men vilken rätt har arbetsgivaren att använda de elektroniska spår som skapas för att kartlägga arbetstagarens verksamhet, och för vilka syften? Vad ingår egentligen i arbetstagarens privata sfär?

Även om övervakning idag är något självklart finns samtidigt en bred samsyn om att rätten till skydd för privatlivet är en mänsklig rättighet. Samtidigt innebär detta skydd en ständig balansgång där olika intressen måste vägas emot varandra. Ständig övervakning kan påverka många anställdas arbetsmiljö negativt, något jag personligen fått uppleva och som lett fram till mitt val av ämne. I samband med globaliseringen och informationssamhällets framväxt kommer frågan knappast bli mindre aktuell i framtiden.

I det första kapitlet presenteras det valda ämnet, i det andra beskrivs integritet som en mänsklig rättighet, och i det tredje beskriver jag svensk lagstiftning på området i form av personuppgiftslagen. Uppsatsen avslutas med en analys för att diskutera vad som är gällande rätt, i vilken utsträckning och för vilka syften en arbetsgivare får avlyssna samtal, kontrollera loggningsuppgifter och positionsuppgifter, samt en arbetstagares rätt till att vägra dessa åtgärder. En av uppsatsens slutsatser är att vad som är lagligt eller inte hela tiden framgår av en proportionalitetsbedömning och en intresseavvägning – ett svar som kan vara frustrerande både för den som svarar och för den som frågar. Sammanfattningsvis har arbetsgivare stora möjligheter att lyssna på telefonsamtal, kontrollera loggar och använda sig av GPS, förutsatt att det finns ett välgrundat och godtagbart bakomliggande syfte, att övervakningen inte är allt för omfattande, samt att arbetstagarens intresse inte överstiger arbetsgivarens. Arbetstagaren måste även vara välinformerad om vilka åtgärder som vidtas och varför. Avslutningsvis förespråkas ömsesidig respekt, samarbete och förståelse mellan arbetstagare och arbetsgivare vad gäller dessa frågor då ett skadat förtroende oavsett part kan leda till en negativ spiral vad gäller antingen allt för omfattande övervakningsåtgärder eller onödiga protester mot åtgärder som vidtagits med hänsyn till arbetstagares säkerhet.

Nyckelord: Arbetsrättsliga problem, Callcenter, Europakonventionen, Integritet, Mänskliga rättigheter, Personuppgiftslagen, Övervakning.

Abstract

Summary

As a result of new and cheaper technology in surveillance, integrity in the workforce is a highly relevant question that cuts through all levels of the workforce. Handling of personal information is increasing, and the methods used to collect and process personal information is constantly refined. Meanwhile surveillance in the workplace is no new phenomenon. Even the very first theorists in organisations and management meant that control and surveillance are central to a profitable company.

One of the questions that have not been tried is to what extent private employers can monitor employees who work in a call centre. Some examples of simple and common methods of surveillance are
- Logging in and out of phones is monitored in real time
- Listening in on, and recording phone calls is done on a regular basis
- E-mail and phone log files are monitored
- Employees are monitored via GPS systems in smartphones and in vehicles.

Employers have a right to lead and delegate the workload, and an employee performs his job with equipment the employer supplies, but what right does the employer have to use the electronic traces that are created to map the employees activities, and for what purpose? What is actually included in the employee’s private sphere?

Even though surveillance is something widely accepted there is still a wide agreement that the right to protect your personal life is a human right. At the same time this protection creates a balancing act where different interests have to be weighed against each other. Constant surveillance can affect many employee’s work environment negatively, something I have experienced personally which led to my choice of subject. In concert with the globalisation and the growth of the information society the question will hardly be any less relevant in the future.

In the first chapter the chosen subject is presented and defined. The second chapter describes integrity as a human right, and the third describes the Swedish law about personal data called personuppgiftslagen. The report is concluded with an analysis to discuss what is legal, to which extent and purpose an employer can listen to calls, monitor log files and location data, and the employees’ right to refuse surveillance. One conclusion is that what is legal or not is defined by a proportionality assessment and a balancing of interests – an answer that can be frustrating both to the person asking and the person answering it. In short, the employer has comprehensive opportunities to listen to phone calls, monitor log files and a make use of GPS, assuming there is a informed and acceptable purpose behind it, that the surveillance is not too extensive and that the employee’s interests doesn’t supersede the employers. The employee must also be well informed about which actions that can be taken and why. Lastly mutual respect, cooperation and understanding between the employer and employee is suggested, as a damaged trust can lead to a negative spiral with too far-reaching surveillance or unnecessary objections against actions taken with regard to the employee’s privacy and safety.

Keywords: Call centre, Human Rights, Integrity, Labour law, Personal Data, Surveillance.

• author: Hejlskov, Emma
• supervisor: Annamaria Westregård
• organization: Department of Business Law
• alternative title: en studie om övervakning via telefoner, datorer och positionssystem
• course: HARH16 20132
• year: 2014
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science; Social Sciences
• keywords: Arbetsrättsliga problem, Callcenter, Europakonventionen, Integritet, Mänskliga rättigheter, Personuppgiftslagen, Övervakning, Call centre, Human Rights, Integrity, Labour law, Personal Data, Surveillance
• language: Swedish
• id: 4253838
• date added to LUP: 2014-01-31 16:29:43
• date last changed: 2014-01-31 16:29:43