Borde du gifta dig med mig älskling? Samlevnadsformens betydelse för arvsrätt och faderskapsfastställelse

Abstract (Swedish)

Samlevnadsformen har stor betydelse för vilket skydd ett par åtnjuter. Sambor saknar till skillnad från makar arvsrätt efter varandra och även vid fastställande av faderskap föreligger betydande skillnader. I denna framställning har utretts varför så är fallet, hur dessa skillnader motiveras och om lagstiftningen utifrån sambors perspektiv är i förändringsbehov.

Kyrkan har haft betydande inflytande över familjerättens utformning. Samlevnad utanför äktenskapet betraktades på grund härav länge som förkastligt, varför sådana förbindelser inte ansågs skyddsvärda. Samboskapets utbredning och samhällets sekularisering kom dock att innebära att samlevnadsformen blev mer accepterad i samhället, vilket resulterade i en skyddsreglering. Än idag anses emellertid inte samboskapet ha samma skyddsvärde som äktenskapet, då skydd endast erbjuds om det är nödvändigt och ofrånkomligt. Lagstiftaren framhåller b.la. att sambor gjort ett medvetet val att stå utanför det skydd som erbjuds.

Motiveringarna som ligger till grund för gällande rätt kan upplevas som bristfälliga då de inte korresponderar med dagens samhälle. Generellt upplevs sambo- och äktenskap som två likvärdiga samlevnadsformer, varför det kan argumenteras för att även regleringarna bör motsvara varandra. Denna uppsats föreslår olika alternativ för att tillhandahålla ett mer likvärdigt skydd för sambor. Exempelvis finns möjlighet att införa en direkt arvsrätt för sambor eller ge deras barn rätt till efterarv. Gällande faderskapsfastställelse skulle ett alternativ vara att både sambor och gifta bekräftar faderskapet, men utan att en efterföljande faderskapsutredning genomförs.

Abstract

Cohabitation forms have great significance concerning the type of protection provided for couples. Cohabitees lack, unlike spouses, the right to inherit each other by law. Furthermore, the determination of paternity differs substantially. This paper investigates why this is the case, how the differences are justified and whether the legislation, from cohabitees’ perspective, requires modification.

The church has had a significant influence on the legal configuration. Cohabitation outside marriage was long considered to be reprehensible, which is why such relations were not considered worthy of protection. The sprawl of cohabitees and secularization of the society meant that the cohabitation form became more accepted in Swedish society, resulting in a protective legislation. However, protection is offered only if it is unavoidable. From the legislator’s point of view, cohabitees make a deliberate decision to stand outside the protection offered. Therefore, the legislator is not interested in providing the same protection for cohabitees as for spouses.

The justifications underlying the current laws can be perceived as highly inadequate as they are not compatible with current society. Generally cohabitees and spouses are considered to be living in comparable forms of cohabitation, it can therefore be argued that the regulations should correspond. This paper proposes multiple ways to provide more equal protection for cohabitees. For example, a direct inheritance right for cohabitees may be introduced, or their children may be given the right to secondary succession. Additionally, during paternity determination, both cohabitees and spouses could be subject to a paternity confirmation without a subsequent investigation.

• author: Alexandersson, Elina
• supervisor: Elsa Trolle Önnerfors
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20141
• year: 2014
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Familjerätt, Civilrätt, Arvsrätt, Faderskaps fastställelse, Sambors arvsrätt, Faderskapspresumtion, Faderskapsbekräftelse
• language: Swedish
• id: 4448992
• date added to LUP: 2014-06-17 14:10:46
• date last changed: 2014-06-17 14:10:46