Tidelagsbrottet - En rättshistorisk studie om motiven till den svenska kriminaliseringen av sexuella handlingar med djur

Abstract (Swedish)

Syftet med den här uppsatsen är dels att belysa kriminaliseringen av tidelag i Sverige ur ett rättshistoriskt perspektiv, dels att med ett kritiskt perspektiv granska de motiv som ligger bakom det förbud mot sexuella handlingar med djur som trädde i kraft i april 2014. Motiven till och samhällssituationen vid tidigare lagstiftning jämförs med motiven till nykriminaliseringen för att se hur rättsutvecklingen på området har sett ut. I anslutning till detta granskas också motiven till nykriminaliseringen ur ett kritiskt perspektiv för att se om den kan beskyllas för att vara en morallagstiftning.

Tidelag har varit kriminaliserat i Sverige sedan medeltiden. Under 1600- och 1700-talet ledde kyrkans krav på renlärighet och den världsliga maktens behov av kontroll till att Guds lag och världslig lag blev ett. Tidelagsbrottet beivrades intensivt av makthavarna, eftersom det enligt Moseböckerna var en dödssynd. Dessutom fanns det föreställningar hos befolkningen om att resultatet av tidelag kunde bli monstruös avkomma. Kriminaliseringen hade ända fram till 1800-talet religiösa grunder, men då 1864 års strafflag trädde i kraft hade föreställningarna om tidelag som en dödssynd tappat i betydelse och 1944 avkriminaliserades tidelag helt och hållet.

Förslaget att införa ett förbud mot att utföra sexuella handlingar med djur i djurskyddslagen föregicks av en debatt där kritiker till ett sådant förbud menade att det rörde sig om en morallag och att det inte var lämpligt att använda lagstiftning för att förbjuda beteenden bara för att de inte anses socialt accepterade. Diskussionen har fortsatt även efter att riksdagen antagit det föreslagna förbudet.

Abstract

The purpose of this essay is to show how the Swedish legal system has dealt with bestiality. This is done by using a legal historical perspective. Also, the essay studies the motives behind the criminalization of sexual acts with animals that entered into force in April 2014. The motives behind earlier legislation as well as the society at that time are compared to the motives of the new criminalization and today’s society to show the legislative development on the area. The motives behind the new criminalization are also studied from a critical perspective with the purpose of seeing if it can be blamed for being a legislation made on moral grounds.

Bestiality has been criminalized in Sweden since medieval times. During the seventeenth- and eighteenth century, God’s law and the profane law became one because of the church’s demands for orthodoxy and the king’s need for controlling his people. Bestiality was intensely prosecuted since it according to The Pentateuch was a deadly sin. Furthermore there were ideas that the result of bestiality could be monstrous offspring. The criminalization had religious reasons until the nineteenth century, but when the penalty code of 1864 entered into force, the ideas about bestiality as a deadly sin had disappeared. In the year of 1944 bestiality was decriminalized.

The proposition to criminalize sexual acts with animals again was preceded by a debate about the moral character of the prohibition. Critics meant that it is not appropriate to use legislation as a means for prohibiting acts only because they are not socially accepted. The same discussion has continued even after the Swedish parliament voted the law through.

• author: Hansson, Malin
• supervisor: Elsa Trolle Önnerfors
• organization: Faculty of Law; Department of Law
• course: LAGF03 20141
• year: 2014
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: tidelag, Rättshistoria
• language: Swedish
• id: 4449142
• date added to LUP: 2014-06-17 14:04:05
• date last changed: 2014-06-17 14:04:05