Miljöskador i den internationella humanitära rätten - Skadebegreppet och statsansvarets implementering i fråga om miljöskador orsakade av krig
(2014) LAGF03 20141Faculty of Law
Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Denna uppsats handlar om miljöskador som uppkommer till följd av krig. Det finns miljöskador som inte går att avgränsa i tid eftersom de har långvariga effekter. I folkrätten är miljöskador svåra att definiera. Frågeställningen är centrerad runt skadebegreppet i förhållande till statsansvaret, främst med fokus på om apparaten i dagsläget för att genomdriva ansvar är för trubbig för ändamålet. Vidare utreds frågeställningar kring hur statsansvar bäst kan implementeras och om det finns normer och forum som är bättre lämpande för ett avgörande för att skapa effektivitet mot hur det ser ut idag. I koncentration på frågeställningen har det i denna uppsats lyfts fram ett exempel från en internationell konflikt, Gulfkriget 1991. Kriget lämnade... (More)
- Denna uppsats handlar om miljöskador som uppkommer till följd av krig. Det finns miljöskador som inte går att avgränsa i tid eftersom de har långvariga effekter. I folkrätten är miljöskador svåra att definiera. Frågeställningen är centrerad runt skadebegreppet i förhållande till statsansvaret, främst med fokus på om apparaten i dagsläget för att genomdriva ansvar är för trubbig för ändamålet. Vidare utreds frågeställningar kring hur statsansvar bäst kan implementeras och om det finns normer och forum som är bättre lämpande för ett avgörande för att skapa effektivitet mot hur det ser ut idag. I koncentration på frågeställningen har det i denna uppsats lyfts fram ett exempel från en internationell konflikt, Gulfkriget 1991. Kriget lämnade stor påverkan på Kuwaits känsliga ökenklimat. Än idag är inte miljön fullt återhämtad. Svårigheterna med att bedöma skadorna på miljön ligger kvar än idag, eftersom det ännu inte är fullt utrett i vilken omfattning kriget har bidragit till levnadsmiljön.
Ett steg på vägen för att komma vidare med detta problem vore en tydlig definition av vad som kan omfattas av en miljöskada och att krigets lagar och metoder får anpassa sig efter detta. Ett förslag som diskuteras är en mer extensiv försiktighetsprincip. Uppsatsens resultat talar för att en tydligare definition av miljöskador utifrån Tilläggsprotokoll art 35 och 55 krävs för rättstillämpningens skull. Bristen på en definition leder till osäkerhet, vilket denna uppsats ämnar att belysa.
Metoden som har präglat denna uppsats har varit empirisk rättskällemetod. Genom studier av traktat och litteratur i rättkällorna har jag kommit fram till de ovan utpekade slutsatserna. Teoribildningen är ett de lege ferenda perspektiv, läsaren bör förstå uppsatsens analysdel som en diskussion hur rättsområdet kan göras mer rättsäkert.
Metod och teori har valts efter frågeställningarna, och det har passat bra med forskningsläget som utgångspunkt. Forskningsläget är i en utvecklande fas just nu och även av denna anledning lämpar sig det normkritiska perspektivet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4449156
- author
- Gojkovic, Sanja LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20141
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- international humanitarian law, international environmental law, Public international law, folkrätt, miljöskador
- language
- Swedish
- id
- 4449156
- date added to LUP
- 2014-06-17 14:04:54
- date last changed
- 2014-06-17 14:04:54
@misc{4449156,
abstract = {{Denna uppsats handlar om miljöskador som uppkommer till följd av krig. Det finns miljöskador som inte går att avgränsa i tid eftersom de har långvariga effekter. I folkrätten är miljöskador svåra att definiera. Frågeställningen är centrerad runt skadebegreppet i förhållande till statsansvaret, främst med fokus på om apparaten i dagsläget för att genomdriva ansvar är för trubbig för ändamålet. Vidare utreds frågeställningar kring hur statsansvar bäst kan implementeras och om det finns normer och forum som är bättre lämpande för ett avgörande för att skapa effektivitet mot hur det ser ut idag. I koncentration på frågeställningen har det i denna uppsats lyfts fram ett exempel från en internationell konflikt, Gulfkriget 1991. Kriget lämnade stor påverkan på Kuwaits känsliga ökenklimat. Än idag är inte miljön fullt återhämtad. Svårigheterna med att bedöma skadorna på miljön ligger kvar än idag, eftersom det ännu inte är fullt utrett i vilken omfattning kriget har bidragit till levnadsmiljön.
Ett steg på vägen för att komma vidare med detta problem vore en tydlig definition av vad som kan omfattas av en miljöskada och att krigets lagar och metoder får anpassa sig efter detta. Ett förslag som diskuteras är en mer extensiv försiktighetsprincip. Uppsatsens resultat talar för att en tydligare definition av miljöskador utifrån Tilläggsprotokoll art 35 och 55 krävs för rättstillämpningens skull. Bristen på en definition leder till osäkerhet, vilket denna uppsats ämnar att belysa.
Metoden som har präglat denna uppsats har varit empirisk rättskällemetod. Genom studier av traktat och litteratur i rättkällorna har jag kommit fram till de ovan utpekade slutsatserna. Teoribildningen är ett de lege ferenda perspektiv, läsaren bör förstå uppsatsens analysdel som en diskussion hur rättsområdet kan göras mer rättsäkert.
Metod och teori har valts efter frågeställningarna, och det har passat bra med forskningsläget som utgångspunkt. Forskningsläget är i en utvecklande fas just nu och även av denna anledning lämpar sig det normkritiska perspektivet.}},
author = {{Gojkovic, Sanja}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Miljöskador i den internationella humanitära rätten - Skadebegreppet och statsansvarets implementering i fråga om miljöskador orsakade av krig}},
year = {{2014}},
}