Musikrättigheter och musikbranschens avtal - särskilt om oskälighet och tolkning
(2014) JURM02 20141Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Copyright is a unique right that can contain significant moral and economic values for the authors and performers within the music business. For this reason, vast international collaborations and comprehensive national legislation has led to that these actors works and performances are well protected. Several associations such as STIM, SAMI and NCB has been implemented to avoid the risk of this wide protection becoming an obstacle to the music use and distribution. Their task is to administer the licensing of the use of music under certain conditions. These associations also has a global network of twin organizations which allows music to be a world-wide product that can be used in proper ways and generate income to the authors and... (More)
- Copyright is a unique right that can contain significant moral and economic values for the authors and performers within the music business. For this reason, vast international collaborations and comprehensive national legislation has led to that these actors works and performances are well protected. Several associations such as STIM, SAMI and NCB has been implemented to avoid the risk of this wide protection becoming an obstacle to the music use and distribution. Their task is to administer the licensing of the use of music under certain conditions. These associations also has a global network of twin organizations which allows music to be a world-wide product that can be used in proper ways and generate income to the authors and performers. This kind of administration does however result in that the extent of the exclusive right decreases. The copyright and the performance rights often act as contract objects since there is major values in them. The most common contracts in the music business is publishing deals, record deals and 360-deals. It's of great importance that the author or performer fully understand the pros and cons of the just mentioned contracts before signing any of them. Through these deals, the author or performer can get support in financial, marketing and recording matters in exchange for a substantial amount of the future incomes from their musical work or performance. Swedish law offers a good protection of the copyright. However, the author and the performer are in most parts left without protective laws regarding the contractual situation. The problem is that they are often are found in inferior positions and the contracts are often filled with unfavorable conditions. No special legislation has been implemented for the creators and performers in these situations, even though the legislature are aware of the problem and even though measures has been taken in other areas where groups often are considered as inferior, such as consumers and employees. The authors and performers are left with 36§ AvtL and general principles of interpretation. Also, the special interpretation principle "specifikationsprincipen" offers a interpretation in favor of the author or performer in some cases, but it's not superior to any of the other principles. The conditions in a music deal can in some situations become so unfavorable that they become unfair. This can be the case if the royalties or other compensations are combined with far-reaching deductions or when an arbitration clause is used to prohibit a inferior from getting a ruling. In some cases, it's possible to adjust the conditions or even make them void. But, like in all contracts, it's always easier to sort out uncertainties and unfavorable conditions before signing them. This is a great reason why all authors and performers should be represented by a lawyer when signing any deal with any music company. (Less)
- Abstract (Swedish)
- Upphovsrätten är en unik rättighet som kan innehålla stora moraliska och ekonomiska värden för upphovsmän och utövande konstnärer på musikområdet. Av denna anledning har stora internationella samarbeten och genomgripande nationell lagstiftning lett till att ett dessa aktörer åtnjuter ett omfattande skydd avseende sina verk och framföranden. För att skyddet och upphovsrättens kärna, ensamrätten, inte ska bli ett hinder för att musik sprids och utnyttjas har intresseorganisationer om STIM, SAMI och NCB bildats för att praktiskt administrera licensieringen av musikanvändandet på särskilda villkor. Dessa intresseorganisationer har ett världsomspännande nät av systerorganisationer som möjliggör att musik kan fungera som en global handelsvara... (More)
- Upphovsrätten är en unik rättighet som kan innehålla stora moraliska och ekonomiska värden för upphovsmän och utövande konstnärer på musikområdet. Av denna anledning har stora internationella samarbeten och genomgripande nationell lagstiftning lett till att ett dessa aktörer åtnjuter ett omfattande skydd avseende sina verk och framföranden. För att skyddet och upphovsrättens kärna, ensamrätten, inte ska bli ett hinder för att musik sprids och utnyttjas har intresseorganisationer om STIM, SAMI och NCB bildats för att praktiskt administrera licensieringen av musikanvändandet på särskilda villkor. Dessa intresseorganisationer har ett världsomspännande nät av systerorganisationer som möjliggör att musik kan fungera som en global handelsvara och att upphovsmän och utövande konstnärer får ersättning för utnyttjandena. Denna administrering resulterar dock i att ensamrätten på sätt och vis luckras upp. Upphovsrätternas stora ekonomiska värden leder till att de ofta utgör avtalsobjekt. De vanligast förekommande avtalen på musikområdet är musikförlagsavtal, skivkontrakt och 360-avtalen. Vid ingåendet av nämnda avtal är det viktigt att upphovsmän och utövande konstnärer är medvetna om vilka för- och nackdelar som uppnås genom respektive avtal. I utbyte mot professionell och finansiellt stöd vid inspelning, marknadsföring och administrering får de räkna med att en stor del av framtida intäkter som deras verk eller framförande genererar tillfaller musikbolagen. Även om rättsordningen ger omfattande skydd åt upphovsrättsobjektet finns en relativt svag lagstiftning vad avser skyddet för upphovsmannen eller den utövande konstnären vid avtalssituationer. Dessa befinner sig ofta i en underlägsen ställning i förhållande till musikbolagen och avtalsvillkoren som ställs upp i avtalen är i många fall väldigt förmånliga för musikbolagen. Den svenska lagstiftningen erbjuder inte något vidare skydd än allmänna avtalsrättsliga bestämmelser. Lagstiftaren har på många områden infört skyddslagstiftning vad avser parter som ofta intar en underlägsen ställning (såsom arbetstagare och konsumenter). Vad gäller upphovsmännen är det skydd som erbjuds framförallt 36§ AvtL och allmänna avtalsrättsliga tolkningsprinciper. Specifikationsprincipen erbjuder också en viss förmånligare tolkning för upphovsmännen vid tveksamma avtal, även om den inte ges företräde framför andra tolkningsmetoder. I vissa situationer går villkoren från att vara oförmånliga till att vara oskäliga. Det medför att 36§ AvtL kan tillämpas, exempelvis när låga ersättningar kombineras med omfattande avdragsrätter eller när skiljeklausuler används för att utestänga en underlägsen parts från att få sin talan prövad. Dock är det, som i många andra avtal, lättare att hantera oklarheter eller oförmånliga villkor innan ett avtalsslut, vilket motiverar att upphovsmän och utövande konstnärer alltid bör företrädas av juridiska ombud vid avtalsförhandlingar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4449677
- author
- Lindskoug, Simon LU
- supervisor
-
- Ola Svensson LU
- organization
- alternative title
- Music rights and agreements of the music industry - especially about unreasonability and interpretation
- course
- JURM02 20141
- year
- 2014
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Immaterialrätt, förmögenhetsrätt, musikrättigheter, musikavtal
- language
- Swedish
- id
- 4449677
- date added to LUP
- 2014-06-12 08:55:07
- date last changed
- 2014-06-12 08:55:07
@misc{4449677,
abstract = {{Upphovsrätten är en unik rättighet som kan innehålla stora moraliska och ekonomiska värden för upphovsmän och utövande konstnärer på musikområdet. Av denna anledning har stora internationella samarbeten och genomgripande nationell lagstiftning lett till att ett dessa aktörer åtnjuter ett omfattande skydd avseende sina verk och framföranden. För att skyddet och upphovsrättens kärna, ensamrätten, inte ska bli ett hinder för att musik sprids och utnyttjas har intresseorganisationer om STIM, SAMI och NCB bildats för att praktiskt administrera licensieringen av musikanvändandet på särskilda villkor. Dessa intresseorganisationer har ett världsomspännande nät av systerorganisationer som möjliggör att musik kan fungera som en global handelsvara och att upphovsmän och utövande konstnärer får ersättning för utnyttjandena. Denna administrering resulterar dock i att ensamrätten på sätt och vis luckras upp. Upphovsrätternas stora ekonomiska värden leder till att de ofta utgör avtalsobjekt. De vanligast förekommande avtalen på musikområdet är musikförlagsavtal, skivkontrakt och 360-avtalen. Vid ingåendet av nämnda avtal är det viktigt att upphovsmän och utövande konstnärer är medvetna om vilka för- och nackdelar som uppnås genom respektive avtal. I utbyte mot professionell och finansiellt stöd vid inspelning, marknadsföring och administrering får de räkna med att en stor del av framtida intäkter som deras verk eller framförande genererar tillfaller musikbolagen. Även om rättsordningen ger omfattande skydd åt upphovsrättsobjektet finns en relativt svag lagstiftning vad avser skyddet för upphovsmannen eller den utövande konstnären vid avtalssituationer. Dessa befinner sig ofta i en underlägsen ställning i förhållande till musikbolagen och avtalsvillkoren som ställs upp i avtalen är i många fall väldigt förmånliga för musikbolagen. Den svenska lagstiftningen erbjuder inte något vidare skydd än allmänna avtalsrättsliga bestämmelser. Lagstiftaren har på många områden infört skyddslagstiftning vad avser parter som ofta intar en underlägsen ställning (såsom arbetstagare och konsumenter). Vad gäller upphovsmännen är det skydd som erbjuds framförallt 36§ AvtL och allmänna avtalsrättsliga tolkningsprinciper. Specifikationsprincipen erbjuder också en viss förmånligare tolkning för upphovsmännen vid tveksamma avtal, även om den inte ges företräde framför andra tolkningsmetoder. I vissa situationer går villkoren från att vara oförmånliga till att vara oskäliga. Det medför att 36§ AvtL kan tillämpas, exempelvis när låga ersättningar kombineras med omfattande avdragsrätter eller när skiljeklausuler används för att utestänga en underlägsen parts från att få sin talan prövad. Dock är det, som i många andra avtal, lättare att hantera oklarheter eller oförmånliga villkor innan ett avtalsslut, vilket motiverar att upphovsmän och utövande konstnärer alltid bör företrädas av juridiska ombud vid avtalsförhandlingar.}},
author = {{Lindskoug, Simon}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Musikrättigheter och musikbranschens avtal - särskilt om oskälighet och tolkning}},
year = {{2014}},
}