Samförståndslösning i vårdnadsmål - Syfte, metod och framtid – en jämförelse mellan Sverige och Norge
(2014) JURM02 20141Department of Law
- Abstract (Swedish)
- I svensk lagstiftning är en samförståndslösning något som eftersträvas och anses vara barnets bästa. På flera ställen i vår lagbok, bland annat i Föräldrabalken och i Socialtjänstlagen, finns regleringar vad domare och socialtjänstemän är skyldiga att göra för att underlätta en samförståndslösning. Även i Norge ses samförståndslösningar som något positivt. Förutom de frivilliga samtalen på socialkontoret som motsvarar våra samarbetssamtal finns även obligatorisk medling för föräldrar som har barn under 16 år och ansöker om skilsmässa eller ska väcka talan i domstol.
Syftet med båda ländernas reglering är att nå en samförståndslösning och på så sätt undvika att en domstol behöver ta ett beslut i frågan. Uppsatsen beskriver de båda... (More) - I svensk lagstiftning är en samförståndslösning något som eftersträvas och anses vara barnets bästa. På flera ställen i vår lagbok, bland annat i Föräldrabalken och i Socialtjänstlagen, finns regleringar vad domare och socialtjänstemän är skyldiga att göra för att underlätta en samförståndslösning. Även i Norge ses samförståndslösningar som något positivt. Förutom de frivilliga samtalen på socialkontoret som motsvarar våra samarbetssamtal finns även obligatorisk medling för föräldrar som har barn under 16 år och ansöker om skilsmässa eller ska väcka talan i domstol.
Syftet med båda ländernas reglering är att nå en samförståndslösning och på så sätt undvika att en domstol behöver ta ett beslut i frågan. Uppsatsen beskriver de båda ländernas metoder, jämför och diskuterar dem. Diskussionen belyser sedan om samförståndslösningen sätter barnets behov i främsta rummet eller om det andra intressen som är avgörande för en samförståndslösning.
Alla respondenterna utom en tyckte att samförståndslösning var det bästa för barnet. De menade att en samförståndslösning var den som höll bäst i längden. Däremot poängterade vissa av respondenterna att om man framtvingade en lösning mellan föräldrarna, så ledde det sällan till en sann och hållbar överenskommelse.
Sammanfattningsvis har uppsatsen visat på den svårighet det finns att lösa konflikter om barn överlag och att få fram en samförståndslösning som båda föräldrarna är övertygade om är den bästa. Uppsatsen har också pekat på oviljan hos domstolar att ta ett beslut i frågan och att domare och familjerättssekreterare är beredda att använda vad för påtryckningsmedel som finns för att få föräldrarna att nå en överenskommelse. Flera av respondenterna har poängterat att en framtvingad lösning där föräldrarna känner sig överkörda, sällan håller i längden. (Less) - Abstract
- In Sweden, legislation has opened up to focus on finding an amicable solution that is in the best interest of the child. The possibilities of cooperation discussions are found in both the ‘Parental Code’ and the ‘Social Security Act’. Also in Norway, amicable solution is seen as something positive. In addition to the voluntary conversation at the Social Services, Norway also have mandatory mediation for parents who have children under 16 and applying for divorce or may sue in court.
The purpose of both methods is to reach an amicable solution and thus avoid the need for a court to decide the matter. This paper describes both methods, compares and discusses them. The paper also discusses the issue, if an amicable solution always... (More) - In Sweden, legislation has opened up to focus on finding an amicable solution that is in the best interest of the child. The possibilities of cooperation discussions are found in both the ‘Parental Code’ and the ‘Social Security Act’. Also in Norway, amicable solution is seen as something positive. In addition to the voluntary conversation at the Social Services, Norway also have mandatory mediation for parents who have children under 16 and applying for divorce or may sue in court.
The purpose of both methods is to reach an amicable solution and thus avoid the need for a court to decide the matter. This paper describes both methods, compares and discusses them. The paper also discusses the issue, if an amicable solution always prioritizes the child's needs or the other interests that are required to reach an amicable solution.
All respondents except one felt that consensus was the best for the child. They argued that an amicable solution was the one which was most sustainable in the long run. In contrast, some of the respondents emphasized that if you forced a settlement between the parents, it rarely led to a true and sustainable agreement.
In conclusion, the paper illustrates the difficulty in resolving conflicts involving children and the ability to develop a consensus which both parents are convinced is the best. The paper also highlights the unwillingness of the courts to make a decision in the matter and that judges and family law secretaries are prepared to use all levers available to them to get the parents to reach an agreement. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4450718
- author
- Bergqvist, Sofia LU
- supervisor
-
- Eva Ryrstedt LU
- organization
- alternative title
- Amicable solutions in custody custody cases - Purpose, methodology and future - a comparison between Sweden and Norway
- course
- JURM02 20141
- year
- 2014
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- familjerätt, komparativ rätt, vårdnadsmål, samförståndslösning, medling, samarbetssamtal, barnets bästa
- language
- Swedish
- id
- 4450718
- date added to LUP
- 2014-06-17 13:45:48
- date last changed
- 2014-06-17 13:45:48
@misc{4450718,
abstract = {{In Sweden, legislation has opened up to focus on finding an amicable solution that is in the best interest of the child. The possibilities of cooperation discussions are found in both the ‘Parental Code’ and the ‘Social Security Act’. Also in Norway, amicable solution is seen as something positive. In addition to the voluntary conversation at the Social Services, Norway also have mandatory mediation for parents who have children under 16 and applying for divorce or may sue in court.
The purpose of both methods is to reach an amicable solution and thus avoid the need for a court to decide the matter. This paper describes both methods, compares and discusses them. The paper also discusses the issue, if an amicable solution always prioritizes the child's needs or the other interests that are required to reach an amicable solution.
All respondents except one felt that consensus was the best for the child. They argued that an amicable solution was the one which was most sustainable in the long run. In contrast, some of the respondents emphasized that if you forced a settlement between the parents, it rarely led to a true and sustainable agreement.
In conclusion, the paper illustrates the difficulty in resolving conflicts involving children and the ability to develop a consensus which both parents are convinced is the best. The paper also highlights the unwillingness of the courts to make a decision in the matter and that judges and family law secretaries are prepared to use all levers available to them to get the parents to reach an agreement.}},
author = {{Bergqvist, Sofia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Samförståndslösning i vårdnadsmål - Syfte, metod och framtid – en jämförelse mellan Sverige och Norge}},
year = {{2014}},
}