Äldres upplevda nytta av hörapparater i relation till kognitiv förmåga och prestation på dikotiska lyssningstest
(2014) AUDM81 20141Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Den subjektiva upplevelsen av hörapparatnytta skiljer sig mellan olika hörapparatanvändare. Detta kan bero på flera olika faktorer, dock visar forskningen inga entydiga svar om vilka faktorer det är som mest påverkar nyttan. Det primära syftet med denna studie var att undersöka vilken nytta äldre personer upplever med sina hörapparater samt studera relationen mellan kognitiv förmåga, dikotiskt lyssnande och upplevd nytta. Sekundärt syftar studien också till att undersöka eventuella skillnader i upplevd nytta, kognitiv förmåga och dikotiskt lyssnande mellan deltagare som använder en respektive två hörapparater. Metod: Studien genomfördes i två steg. I steg 1 kontaktades 200 personer via brev, innehållande enkät och frågeformulär... (More)
- Bakgrund: Den subjektiva upplevelsen av hörapparatnytta skiljer sig mellan olika hörapparatanvändare. Detta kan bero på flera olika faktorer, dock visar forskningen inga entydiga svar om vilka faktorer det är som mest påverkar nyttan. Det primära syftet med denna studie var att undersöka vilken nytta äldre personer upplever med sina hörapparater samt studera relationen mellan kognitiv förmåga, dikotiskt lyssnande och upplevd nytta. Sekundärt syftar studien också till att undersöka eventuella skillnader i upplevd nytta, kognitiv förmåga och dikotiskt lyssnande mellan deltagare som använder en respektive två hörapparater. Metod: Studien genomfördes i två steg. I steg 1 kontaktades 200 personer via brev, innehållande enkät och frågeformulär (IOI-HA), för att undersöka hörapparatanvändning samt upplevd nytta med hörapparater. Av de 200 personerna som kontaktades inkluderades 84 deltagare i steg 1. I steg 2 genomgick 39 deltagare ett testbatteri bestående av hörseltest, dikotiska lyssningstest, kognitionstest (MMSE-SR) samt skattning av hörapparatnytta i sju situationer (VAS-formulär). Data analyserades i tre delar. I del 1 sammanställdes enkät och IOI-HA från steg 1. I del 2 delades deltagarna från steg 2 in i grupperna Låg, Måttlig och Hög nytta relaterat till hur de skattat hörapparatnytta på VAS-formuläret och skillnader i testresultat mellan de tre grupperna analyserades. I del 3 analyserades skillnader i testresultat mellan deltagare i steg 2 som använder en respektive två hörapparater. Resultat: Del 1; i enkäten har majoriteten av deltagarna angett att de upplever mest nytta med sina hörapparater i samtal med färre än tre personer och minst nytta i större folksamlingar. IOI-HA visar liknande resultat med tidigare studier genomförda i Sverige. Del 2; signifikanta skillnader kunde påvisas mellan grupperna på deras totalpoäng på IOI-HA samt i EA-indexet på det dikotiska lyssningstestet stavelser riktad rapportering. Gruppen Hög nytta hade högst poäng på IOI-HA och gruppen Måttlig nytta hade vänster EA medan gruppen Hög nytta hade REA. Del 3; Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna på något av testresultaten, men en tendens fanns för att deltagarna med en hörapparat angav mer nytta än gruppen med två hörapparater på VAS-formuläret. Diskussion: Resultaten för studien gav inga entydiga svar om vilka faktorer som påverkar hörapparatnytta eller fördelar och nackdelar med mono- eller bilateral hörapparatanpassning. Mer forskning, med ett större deltagarantal, efterfrågas inom områdena. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4497710
- author
- Fred, Johanna ; Von Lochow, Heike LU and Nilsson, Henrietta LU
- supervisor
- organization
- course
- AUDM81 20141
- year
- 2014
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Dikotiska lyssningstest, Hörapparater, IOI-HA, Kognition, Nytta, Äldre
- language
- Swedish
- id
- 4497710
- date added to LUP
- 2014-06-19 16:36:58
- date last changed
- 2014-06-19 16:36:58
@misc{4497710, abstract = {{Bakgrund: Den subjektiva upplevelsen av hörapparatnytta skiljer sig mellan olika hörapparatanvändare. Detta kan bero på flera olika faktorer, dock visar forskningen inga entydiga svar om vilka faktorer det är som mest påverkar nyttan. Det primära syftet med denna studie var att undersöka vilken nytta äldre personer upplever med sina hörapparater samt studera relationen mellan kognitiv förmåga, dikotiskt lyssnande och upplevd nytta. Sekundärt syftar studien också till att undersöka eventuella skillnader i upplevd nytta, kognitiv förmåga och dikotiskt lyssnande mellan deltagare som använder en respektive två hörapparater. Metod: Studien genomfördes i två steg. I steg 1 kontaktades 200 personer via brev, innehållande enkät och frågeformulär (IOI-HA), för att undersöka hörapparatanvändning samt upplevd nytta med hörapparater. Av de 200 personerna som kontaktades inkluderades 84 deltagare i steg 1. I steg 2 genomgick 39 deltagare ett testbatteri bestående av hörseltest, dikotiska lyssningstest, kognitionstest (MMSE-SR) samt skattning av hörapparatnytta i sju situationer (VAS-formulär). Data analyserades i tre delar. I del 1 sammanställdes enkät och IOI-HA från steg 1. I del 2 delades deltagarna från steg 2 in i grupperna Låg, Måttlig och Hög nytta relaterat till hur de skattat hörapparatnytta på VAS-formuläret och skillnader i testresultat mellan de tre grupperna analyserades. I del 3 analyserades skillnader i testresultat mellan deltagare i steg 2 som använder en respektive två hörapparater. Resultat: Del 1; i enkäten har majoriteten av deltagarna angett att de upplever mest nytta med sina hörapparater i samtal med färre än tre personer och minst nytta i större folksamlingar. IOI-HA visar liknande resultat med tidigare studier genomförda i Sverige. Del 2; signifikanta skillnader kunde påvisas mellan grupperna på deras totalpoäng på IOI-HA samt i EA-indexet på det dikotiska lyssningstestet stavelser riktad rapportering. Gruppen Hög nytta hade högst poäng på IOI-HA och gruppen Måttlig nytta hade vänster EA medan gruppen Hög nytta hade REA. Del 3; Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna på något av testresultaten, men en tendens fanns för att deltagarna med en hörapparat angav mer nytta än gruppen med två hörapparater på VAS-formuläret. Diskussion: Resultaten för studien gav inga entydiga svar om vilka faktorer som påverkar hörapparatnytta eller fördelar och nackdelar med mono- eller bilateral hörapparatanpassning. Mer forskning, med ett större deltagarantal, efterfrågas inom områdena.}}, author = {{Fred, Johanna and Von Lochow, Heike and Nilsson, Henrietta}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Äldres upplevda nytta av hörapparater i relation till kognitiv förmåga och prestation på dikotiska lyssningstest}}, year = {{2014}}, }