Hatbrottets vara eller icke vara i svensk rätt: en rättssociologisk inblick i förhållandet mellan samhälle och rätt
(2014) RÄSK02 20141Department of Sociology of Law
- Abstract (Swedish)
- Den här uppsatsens huvudsakliga syfte är att rättssociologiskt belysa hatbrottets plats i rätten, samhället och relationen däremellan. För att undersöka detta formulerades tre forskningsfrågor. 1. I vilken omfattning hanterades hatbrott i Svenska domstol under 2013 samt januari- juni 2014? 2. Hur ser implementeringen av straffskärpningsregeln gällande hatbrott ut och vilka eventuella samhälleliga konsekvenser medförs? 3. Hur kan hatbrottets roll i förhållandet mellan samhälle och rätt ses utifrån ett intersektionalitetsperspektiv? Dessa frågor har sedan besvarats genom utförandet av en kvalitativ innehållsanalys av rättsliga avgöranden under 2013 och första delen av 2014 i vilka man behandlar hatbrott. Efter genomför analys konstateras att... (More)
- Den här uppsatsens huvudsakliga syfte är att rättssociologiskt belysa hatbrottets plats i rätten, samhället och relationen däremellan. För att undersöka detta formulerades tre forskningsfrågor. 1. I vilken omfattning hanterades hatbrott i Svenska domstol under 2013 samt januari- juni 2014? 2. Hur ser implementeringen av straffskärpningsregeln gällande hatbrott ut och vilka eventuella samhälleliga konsekvenser medförs? 3. Hur kan hatbrottets roll i förhållandet mellan samhälle och rätt ses utifrån ett intersektionalitetsperspektiv? Dessa frågor har sedan besvarats genom utförandet av en kvalitativ innehållsanalys av rättsliga avgöranden under 2013 och första delen av 2014 i vilka man behandlar hatbrott. Efter genomför analys konstateras att hatbrottets förekomst i svensk rätt är mycket begränsad, så även straffskärpningsregelns implementering. Sett ur ett intersektionalitetsperspektiv kan detta ha sin grund i osynliggörande av maktordningar. I endast ett av de elva rättsfall som tas upp i den här uppsatsen ansåg domstolen att den utförda handlingen var att anse som ett hatbrott, detta skall ställas i relation till de närmare 220000 hatbrott som enligt BRÅ:s självrapporterade data begåtts under 2011 . Rättens svårighet eller ovilja att använda sig av straffskärpningsregeln tyder på obalans mellan samhälle och rätt samt lag och moral. Rättens auktoritära, normerande funktion leder i förlängningen till ett fortsatt osynliggörande och stigmatisering av de grupper vilka lagen ursprungligen syftade att skydda. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4523385
- author
- Johansson, Sara LU
- supervisor
-
- Reza Banakar LU
- organization
- course
- RÄSK02 20141
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- straffskärpningsregel, social skiktning, intersektionalitet, hatbrott, maktordningar
- language
- Swedish
- id
- 4523385
- date added to LUP
- 2014-07-03 14:41:16
- date last changed
- 2014-07-03 14:41:16
@misc{4523385,
abstract = {{Den här uppsatsens huvudsakliga syfte är att rättssociologiskt belysa hatbrottets plats i rätten, samhället och relationen däremellan. För att undersöka detta formulerades tre forskningsfrågor. 1. I vilken omfattning hanterades hatbrott i Svenska domstol under 2013 samt januari- juni 2014? 2. Hur ser implementeringen av straffskärpningsregeln gällande hatbrott ut och vilka eventuella samhälleliga konsekvenser medförs? 3. Hur kan hatbrottets roll i förhållandet mellan samhälle och rätt ses utifrån ett intersektionalitetsperspektiv? Dessa frågor har sedan besvarats genom utförandet av en kvalitativ innehållsanalys av rättsliga avgöranden under 2013 och första delen av 2014 i vilka man behandlar hatbrott. Efter genomför analys konstateras att hatbrottets förekomst i svensk rätt är mycket begränsad, så även straffskärpningsregelns implementering. Sett ur ett intersektionalitetsperspektiv kan detta ha sin grund i osynliggörande av maktordningar. I endast ett av de elva rättsfall som tas upp i den här uppsatsen ansåg domstolen att den utförda handlingen var att anse som ett hatbrott, detta skall ställas i relation till de närmare 220000 hatbrott som enligt BRÅ:s självrapporterade data begåtts under 2011 . Rättens svårighet eller ovilja att använda sig av straffskärpningsregeln tyder på obalans mellan samhälle och rätt samt lag och moral. Rättens auktoritära, normerande funktion leder i förlängningen till ett fortsatt osynliggörande och stigmatisering av de grupper vilka lagen ursprungligen syftade att skydda.}},
author = {{Johansson, Sara}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hatbrottets vara eller icke vara i svensk rätt: en rättssociologisk inblick i förhållandet mellan samhälle och rätt}},
year = {{2014}},
}