Att tämja besittningsbegreppet
(2014) LAGF03 20141Faculty of Law
Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Besittningsbegreppet är och har länge varit ett centralt begrepp inom den svenska sakrätten. Begreppet är avgörande i många fall, men saknar trots detta en reell definition. Inom sakrätten är besittning ett viktigt rättsfaktum som både presumerar äganderätt och skänker förfogandelegitimation. Detta märks framförallt när det handlar om tre typiska sakrättsliga problemsituationer: tvesala, godtrosförvärv och borgenärsskydd. Begreppet kan delas in i en faktiskt och en rättslig del. Den faktiska delen tar fasta på subjektets fysiska närhet till objektet och det maktförhållande denna närhet innebär. Den rättsliga delen handlar om de mer abstrakta och rättsliga relationerna, dels mellan subjektet och objektet, men även mellan olika subjekt.... (More)
- Besittningsbegreppet är och har länge varit ett centralt begrepp inom den svenska sakrätten. Begreppet är avgörande i många fall, men saknar trots detta en reell definition. Inom sakrätten är besittning ett viktigt rättsfaktum som både presumerar äganderätt och skänker förfogandelegitimation. Detta märks framförallt när det handlar om tre typiska sakrättsliga problemsituationer: tvesala, godtrosförvärv och borgenärsskydd. Begreppet kan delas in i en faktiskt och en rättslig del. Den faktiska delen tar fasta på subjektets fysiska närhet till objektet och det maktförhållande denna närhet innebär. Den rättsliga delen handlar om de mer abstrakta och rättsliga relationerna, dels mellan subjektet och objektet, men även mellan olika subjekt. Besittningsbegreppet kan delas in i tre distinktionspar som på olika sätt beskriver hur subjekt kan besitta objekt. Allt detta diskuteras i doktrin och praxis och har så gjorts under en lång tid. Frågorna som ställs är huruvida en sakrättsligt enhetlig definition dels är önskvärd och, om den är det, hur en sådan definition skulle kunna se ut. Slutsatsen drogs att en allmängiltig definition eventuellt kunde leda till att begreppet tappade för mycket flexibilitet, men att försök att ytterligare definiera delar av begreppet kunde vara ändamålsenligt. Sist i uppsatsen finns författarens eget försök till att definiera det distinktionsparet han ansåg bäst återspeglade både den faktiska och den rättsliga delen av besittningsbegreppet, nämligen omedelbar – medelbar besittning. (Less)
- Popular Abstract
- The concept of possession is and has long been a central concept of the Swedish property law. Being a crucial and important concept, it has none the less never been fully defined by Swedish law. Possession is an important element of property law; being in possession of personal property means one is presumed to own the property or, at least, use the property. This becomes obvious when one looks at three of the most typical situations found in Swedish property law: selling the same property to more than one person, wrongful sales where the buying part is in good faith, and protection against third party creditors. The concept can be split into two parts, one actual part and one legal part. The actual part takes note of the subject’s... (More)
- The concept of possession is and has long been a central concept of the Swedish property law. Being a crucial and important concept, it has none the less never been fully defined by Swedish law. Possession is an important element of property law; being in possession of personal property means one is presumed to own the property or, at least, use the property. This becomes obvious when one looks at three of the most typical situations found in Swedish property law: selling the same property to more than one person, wrongful sales where the buying part is in good faith, and protection against third party creditors. The concept can be split into two parts, one actual part and one legal part. The actual part takes note of the subject’s physical relationship with the object and the subject’s authority over the object produced by this relationship. The legal part deals with the more abstract and legal relations, both between the subject and the object, but also between several subjects. The concept of possession can be split into three pairs of distinctions, which describes the different ways subjects can possess personal property. All of this is discussed in the Swedish doctrine and case precedents, and has been discussed for a very long time. The questions the author of this paper aims to answer is, firstly, whether or not one single definition is needed and, secondly, how such a definition would look. The conclusion was made that one universal definition possibly could compromise the flexibility of the concept, but that additional investigations regarding defining parts of the concept could prove effective. At the end of the paper the reader will find the authors own attempt at defining one of the distinction pairs, the distinction between direct and indirect possession. This particular pair was best deemed by the author to reflect both the actual and the legal part of the concept of possession. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4589395
- author
- Öberg, Carl LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20141
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Sakrätt, property law, besittning, concept of possession
- language
- Swedish
- id
- 4589395
- date added to LUP
- 2014-09-10 14:30:00
- date last changed
- 2014-09-10 14:30:00
@misc{4589395,
abstract = {{Besittningsbegreppet är och har länge varit ett centralt begrepp inom den svenska sakrätten. Begreppet är avgörande i många fall, men saknar trots detta en reell definition. Inom sakrätten är besittning ett viktigt rättsfaktum som både presumerar äganderätt och skänker förfogandelegitimation. Detta märks framförallt när det handlar om tre typiska sakrättsliga problemsituationer: tvesala, godtrosförvärv och borgenärsskydd. Begreppet kan delas in i en faktiskt och en rättslig del. Den faktiska delen tar fasta på subjektets fysiska närhet till objektet och det maktförhållande denna närhet innebär. Den rättsliga delen handlar om de mer abstrakta och rättsliga relationerna, dels mellan subjektet och objektet, men även mellan olika subjekt. Besittningsbegreppet kan delas in i tre distinktionspar som på olika sätt beskriver hur subjekt kan besitta objekt. Allt detta diskuteras i doktrin och praxis och har så gjorts under en lång tid. Frågorna som ställs är huruvida en sakrättsligt enhetlig definition dels är önskvärd och, om den är det, hur en sådan definition skulle kunna se ut. Slutsatsen drogs att en allmängiltig definition eventuellt kunde leda till att begreppet tappade för mycket flexibilitet, men att försök att ytterligare definiera delar av begreppet kunde vara ändamålsenligt. Sist i uppsatsen finns författarens eget försök till att definiera det distinktionsparet han ansåg bäst återspeglade både den faktiska och den rättsliga delen av besittningsbegreppet, nämligen omedelbar – medelbar besittning.}},
author = {{Öberg, Carl}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Att tämja besittningsbegreppet}},
year = {{2014}},
}