Grov oaktsam valdtakt - hur kan det legitimeras?
(2014) LAGF03 20141Faculty of Law
Department of Law
- Abstract (Swedish)
- De senaste åren har en debatt uppkommit angående om lagstiftningen bör ses över gällande våldtäkt. Det som framförallt debatteras är om ett samtyckeskrav bör införas. I denna uppsats kommer dock frågan om grov oaktsamhet bör kriminaliseras, med fokus på hur det kan legitimeras och hur det kan påverka domstolarnas dömande.
För att bli dömd för brottet våldtäkt krävs det med nuvarande lagstiftning, förutom att de objektiva rekvisiten är uppfyllda, att den tilltalade visat uppsåt. Som i alla brottmål krävs det att brottet är bevisat bortom allt rimligt tvivel. Gällande uppsåtsnivån är det lägsta kravet likgiltighetsuppsåt för en fällande dom, vilket innebär att en gärningsperson ska inse risken för att en följd kommer att förverkligas,... (More) - De senaste åren har en debatt uppkommit angående om lagstiftningen bör ses över gällande våldtäkt. Det som framförallt debatteras är om ett samtyckeskrav bör införas. I denna uppsats kommer dock frågan om grov oaktsamhet bör kriminaliseras, med fokus på hur det kan legitimeras och hur det kan påverka domstolarnas dömande.
För att bli dömd för brottet våldtäkt krävs det med nuvarande lagstiftning, förutom att de objektiva rekvisiten är uppfyllda, att den tilltalade visat uppsåt. Som i alla brottmål krävs det att brottet är bevisat bortom allt rimligt tvivel. Gällande uppsåtsnivån är det lägsta kravet likgiltighetsuppsåt för en fällande dom, vilket innebär att en gärningsperson ska inse risken för att en följd kommer att förverkligas, men att hen inte ser denna följd som en anledning att inte vidta handlingen. Om grov oaktsamhet kriminaliseras skulle en tilltalad kunna dömas om hen misstänker risken att en följd kommer att förverkligas, men handlat i förlitan på att följden inte kommer att inträda.
En eventuell kriminalisering hade förmodligen resulterat i ett ökat fokus vid rättegångar mot den tilltalades personliga ansvar för att utröna huruvida hen har misstänkt risken för att en viss följd kan komma att förverkligas.
I Norge är grovt oaktsam våldtäkt kriminaliserat, och några av de argument som förts fram i deras förarbeten har också lyfts fram i den svenska debatten. Det tyngsta argumentet för en kriminalisering är att grovt oaktsam våldtäkt har ett självständigt straffvärde. Även om det inte innebär en markant ökning av fällande domar, så är det av vikt att rättsstaten tydligt markerar att även grov oaktsamhet gällande våldtäkt är oacceptabelt.
En eventuell kriminalisering innebär dessutom att rättssäkerheten för den tilltalade inte äventyras då beviskravet bortom allt rimligt tvivel kvarstår, utan effekten blir ett ökat rättsskydd för våldtäktsoffer. (Less) - Popular Abstract
- A debate has arisen during the last couple of years regarding rape in the Swedish Penal Code. The main topic of the debate is whether the current rape legislation is adequate, or if it should be replaced by a non-consent regulation. However, this paper will focus on the question if gross negligence should be regulated, if it would be a legitimate regulation, and how it could affect the ruling in court.
The current regulation states that it must be beyond any doubt proven that the suspect is guilty; in order to sentence him/her for rape, and it must also be proven that the suspect had intent when he/she committed the crime. This burden of proof requirement is the same for all crimes in the Penal Code. The lowest grade of intent in... (More) - A debate has arisen during the last couple of years regarding rape in the Swedish Penal Code. The main topic of the debate is whether the current rape legislation is adequate, or if it should be replaced by a non-consent regulation. However, this paper will focus on the question if gross negligence should be regulated, if it would be a legitimate regulation, and how it could affect the ruling in court.
The current regulation states that it must be beyond any doubt proven that the suspect is guilty; in order to sentence him/her for rape, and it must also be proven that the suspect had intent when he/she committed the crime. This burden of proof requirement is the same for all crimes in the Penal Code. The lowest grade of intent in Sweden is, in order to be sentenced guilty of rape, recklessness intent, which means that the suspect realized there was a risk for a certain effect, but he/she didn’t see the effect as a reason to not commit the act. If gross negligence would be criminalized, a suspect could be sentenced to guilty of rape if he/she suspected there was a risk for a certain effect, but he/she acted in trust that the effect would not take place.
A possible regulation would probably result in a raised focus whether the suspect suspected if there was a risk his/her acts would lead to an effect.
Norway has regulated gross negligence, and the arguments from their legislative history can be found in the Swedish debate. The main argument is that gross negligence has a self-contained value regarding regulation. The amount of sentences might not increase, but it is important that the State send signals concerning that gross negligence regarding rape must not be accepted.
A possible regulation will not put the legal certainty of the suspect at risk, since it must still be proven beyond any doubt that the suspect is guilty. However, the legal protection of the victim will be increased. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4589397
- author
- Melander Björner, Daniel LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20141
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 4589397
- date added to LUP
- 2014-09-10 14:31:31
- date last changed
- 2021-05-10 09:05:32
@misc{4589397,
abstract = {{De senaste åren har en debatt uppkommit angående om lagstiftningen bör ses över gällande våldtäkt. Det som framförallt debatteras är om ett samtyckeskrav bör införas. I denna uppsats kommer dock frågan om grov oaktsamhet bör kriminaliseras, med fokus på hur det kan legitimeras och hur det kan påverka domstolarnas dömande.
För att bli dömd för brottet våldtäkt krävs det med nuvarande lagstiftning, förutom att de objektiva rekvisiten är uppfyllda, att den tilltalade visat uppsåt. Som i alla brottmål krävs det att brottet är bevisat bortom allt rimligt tvivel. Gällande uppsåtsnivån är det lägsta kravet likgiltighetsuppsåt för en fällande dom, vilket innebär att en gärningsperson ska inse risken för att en följd kommer att förverkligas, men att hen inte ser denna följd som en anledning att inte vidta handlingen. Om grov oaktsamhet kriminaliseras skulle en tilltalad kunna dömas om hen misstänker risken att en följd kommer att förverkligas, men handlat i förlitan på att följden inte kommer att inträda.
En eventuell kriminalisering hade förmodligen resulterat i ett ökat fokus vid rättegångar mot den tilltalades personliga ansvar för att utröna huruvida hen har misstänkt risken för att en viss följd kan komma att förverkligas.
I Norge är grovt oaktsam våldtäkt kriminaliserat, och några av de argument som förts fram i deras förarbeten har också lyfts fram i den svenska debatten. Det tyngsta argumentet för en kriminalisering är att grovt oaktsam våldtäkt har ett självständigt straffvärde. Även om det inte innebär en markant ökning av fällande domar, så är det av vikt att rättsstaten tydligt markerar att även grov oaktsamhet gällande våldtäkt är oacceptabelt.
En eventuell kriminalisering innebär dessutom att rättssäkerheten för den tilltalade inte äventyras då beviskravet bortom allt rimligt tvivel kvarstår, utan effekten blir ett ökat rättsskydd för våldtäktsoffer.}},
author = {{Melander Björner, Daniel}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Grov oaktsam valdtakt - hur kan det legitimeras?}},
year = {{2014}},
}