Kartläggning av långbensgroda Rana dalmatina på Öland - med rekommendationer för biogeografisk uppföljning

Abstract

As a result of e.g. habitat loss and diseases, a global decline of amphibians is a fact. In order to prevent further declines and to improve the conservation status for amphibians in Europe, the member states have to report the status for amphibians every sixth year to EU. In Sweden, the County Administrative Board in Scania is responsible for coordinating the biogeographic monitoring of amphibians. Öland contains the largest population of the agile frog (Rana dalmatina) in Sweden. However, its status in other parts than the well investigated central parts (Mittlandet) of Öland is not well known. Such knowledge is needed in order to optimize a monitoring program at national level.
In the inventory I found 3906 egg masses (equivalent to 7812 individuals) at more than 82 occurrence sites for the agile frog outside Mittlandet. Of these, 24 were identified as source ponds (at least 50 egg masses). Before this inventory the population of agile frog in Sweden consisted of approximately 30000 individuals. More egg masses were found in wetlands with high proportion of surrounding deciduous forest (buffer zone of 1000 m), with a short distance to the nearest site with egg masses, a low proportion of open land, and relatively few roads. The probability of finding other amphibians was greater in source ponds than in satellite ponds (i.e. ponds with less than 50 egg masses). Therefore a future monitoring of the agile frog should include documentation of other species in at least source ponds. The data suggest that in order to detect a future population change greater than the natural fluctuation levels (35 %) of the agile frog, at least nine source ponds sites have to be surveyed at two independent occasions. To detect a change in the frequency of occurrence at sites with agile frogs, of 50 %, at least 45 sites have to be visited at two independent occasions. Due to the finding of several unknown populations of the agile frog in Öland the impact of environmental factors need to be further investigated in order to give recommendations for future monitoring programs of the agile frog.

Abstract (Swedish)

Populärvetenskaplig sammanfattning:

Kartläggning av långbensgroda på Öland

Amfibier världen över har minskat kraftigt sedan1970-talet. Orsakerna är många men flera är okända. Fem av tretton amfibier i Sverige är hotade och åtgärder genomförs för att öka arters populationer. Biogeografisk uppföljning är ett nationellt program för uppföljning av amfibier som kan upptäcka förändringar i en arts populationsstorlek och förekomst. Detta kräver artspecifik kunskap om utbredningsområde och populationsstorlek.

Långbensgrodan förkommer uteslutande i södra Sverige och är en av landets hotade amfibier. Den har under många år övervakats på Mittlandet på Öland. Resterande områden på Öland är okänt, bortsett från några enstaka observationer. Huvudsyftet med detta arbete var därför att undersöka var och hur många långbensgrodor som förekommer Öland. En rad miljöfaktorer jämfördes också med förekomsten av grodan. Dessutom presenterades en realistisk storlek på stickprov till den biogeografiska uppföljningen av arten. Detta för att veta hur många lokaler som behöver besökas för att hitta en förändring i förekomst (antal lokaler) på 50 %, samt hur många baslokaler som behöver besökas för att hitta en förändring (antal individer) på 35 % i populationsnivå. En baslokal ska bestå av minst 50 lekande vuxna honor.

Innan fältarbetet på Öland började gjordes en utsökning av lämpliga lokaler. På dem undersöktes förekomst av långbensgroda, vattenkemi och andra amfibier. Data analyserades därefter med hjälp av geografiskt informationssystem (GIS) och statistiska tester för att hitta samband mellan olika miljövariabler och förekomst av långbensgroda.

Totalt resulterade inventeringarna i fynd av 3906 romklumpar utanför Mittlandet fördelade på 82 lokaler. Innan denna undersökning genomfördes uppskattades antalet individer i Sverige till ungefär 30 000. Ökningen av antalet kända individer är alltså slående. Efter att insamlad data analyserats går det är säga att storleken på en population påverkas positivt av en ökad mängd lövskog i dess närområde samtidigt som antalet meter väg, mängd öppen mark samt avstånd till närmsta fyndplats bör vara relativt låg. En undersökning riktad mot olika miljövariablers påverkan på långbensgrodan bör göras i framtiden. Framförallt är det viktigt att undersöka vilken påverkar vägar har för amfibier på Öland. Detta för att bättre förstå vad som krävs för att kunna säkra artens bevarandestatus. Storleken på stickprovet till den
biogeografiska uppföljningen resulterade i att minst 90 lokaler måste besökas för att hitta en förändring i förekomst på minst 50 %. Det är viktigt att 45 av dessa lokaler besöks vid ett tillfälle oberoende av de andra 45 lokalerna. För att istället hitta en förändring på populationsnivå behövs 18 baslokaler besökas för att hitta en förändring på minst 35 %, även de fördelade på två besökstillfällen.

Handledare: Per Nyström & Marika Stenberg
Examensarbete för masterexamen 30 hp bevarandebiologi, 2014
Biologiska institutionen, Lunds universitet
Ekoll AB

• author: Fridolf, Erik
• supervisor: Marika Stenberg; Per Nyström
• organization: Degree Projects in Biology
• course: BIOM24 20141
• year: 2014
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Biology and Life Sciences
• language: English
• id: 4780199
• date added to LUP: 2014-11-17 15:05:06
• date last changed: 2014-11-18 09:06:21