Stoppa krigsresorna – till vilket pris? Säkerhetsrådets resolution 2178 ur ett svenskt perspektiv
(2014) LAGF03 20142Faculty of Law
Department of Law
- Abstract (Swedish)
- I september 2014 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2178, i ett försök att stävja strömmen av frivilliga som söker sig till terrorstämplade grupper i främst Syrien och Irak. Resolutionen uppställer krav på medlemsstaterna att införa nationell lagstiftning för att tackla problemet. Samtidigt definieras inte vad som ska anses utgöra terrorism och det saknas en geografisk eller tidsmässig avgränsning för resolutionens tillämpningsområde. Den närmre innebörden av resolution 2178 ska nu uttolkas nationellt och omvandlas till svensk rätt. Framställningen syftar till att klargöra vilka problem som finns med detta. Dels ur ett folkrättsligt perspektiv på säkerhetsrådets roll och resolutionens utformning, dels ur ett svenskt perspektiv som riktar... (More)
- I september 2014 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2178, i ett försök att stävja strömmen av frivilliga som söker sig till terrorstämplade grupper i främst Syrien och Irak. Resolutionen uppställer krav på medlemsstaterna att införa nationell lagstiftning för att tackla problemet. Samtidigt definieras inte vad som ska anses utgöra terrorism och det saknas en geografisk eller tidsmässig avgränsning för resolutionens tillämpningsområde. Den närmre innebörden av resolution 2178 ska nu uttolkas nationellt och omvandlas till svensk rätt. Framställningen syftar till att klargöra vilka problem som finns med detta. Dels ur ett folkrättsligt perspektiv på säkerhetsrådets roll och resolutionens utformning, dels ur ett svenskt perspektiv som riktar in sig på de förslag till nationell lagstiftning som har lyfts fram. Huvuddragen i kritiken som har identifierats rörande det folkrättsliga perspektivet handlar om att säkerhetsrådet har överskridit sina befogenheter och dessutom överlämnat för stort tolkningsutrymme åt medlemsstaterna. För svensk del finns det en risk i att en juridisk lösning stressas fram vilket kan leda till att lagstiftningen inte får sin avsedda effekt eller rent av blir kontraproduktiv. Kriminalisering ska vara en ultima ratio i syfte att undvika för långtgående och lättköpta lösningar. Den preventionistiska tendensen - att kriminalisera handlingar som ligger allt längre ifrån det faktiska terroristbrottet - riskerar dessutom att skifta fokus från skadliga gärningar till potentiellt sett farliga individer. Sammanfattningsvis knyter jag samman de olika perspektiven i en kritiskt hållen analys ur ett de lege ferenda-perspektiv. Slutsatsen är att Sverige behöver införa ett förbud mot deltagande i utbildning med terroriststämplade organisationer utomlands för att leva upp till säkerhetsrådets krav. Olika typer av passrestriktioner för misstänkta medborgare kan också bli nödvändigt. En sådan lagstiftning kan vara en viktig pusselbit i en helhetslösning, förutsatt att den är både balanserad och ändamålsenlig. Ett öppet och holistiskt förhållningssätt från lagstiftarens sida är en nödvändig förutsättning för att detta ska kunna uppnås. (Less)
- Popular Abstract
- In September 2014 the UN Security Council adopted resolution 2178 in an attempt to prevent the flow of so-called foreign terrorist fighters, a term referring to all foreign recruits who voluntarily join the ranks of UN-designated terrorist organisations. The resolution imposes upon member states far-reaching legal obligations to strengthen their domestic criminal laws. The scope of the resolution is neither restricted to a specific geographical area, nor to a defined period of time. Although resolution 2178 condemns terrorism in all forms it lacks a comprehensive definition of what actually constitutes terrorism, leaving it up to each individual state to further define the meaning of the term. This presentation aims at clarifying the... (More)
- In September 2014 the UN Security Council adopted resolution 2178 in an attempt to prevent the flow of so-called foreign terrorist fighters, a term referring to all foreign recruits who voluntarily join the ranks of UN-designated terrorist organisations. The resolution imposes upon member states far-reaching legal obligations to strengthen their domestic criminal laws. The scope of the resolution is neither restricted to a specific geographical area, nor to a defined period of time. Although resolution 2178 condemns terrorism in all forms it lacks a comprehensive definition of what actually constitutes terrorism, leaving it up to each individual state to further define the meaning of the term. This presentation aims at clarifying the problems that may arise from resolution 2178, from an international as well as a Swedish perspective. The wording of the resolution raises questions concerning the role of the Security Council and how it exercises its supranational powers. A Swedish legislative proposal is currently being fast-tracked and a formal bill is expected in 2015. This paper argues that there is an inherent risk in rushing the legislative process in order to appease domestic and international public opinion. Criminalization should be a last resort and excessive legislation might become pointless or even counterproductive. I also review what the current proposals actually entail and how they correspond with Sweden’s obligations under international law, including resolution 2178. In conclusion I have found that Sweden needs to criminalize participation in training with terrorist organisations in order to comply with the resolution. Different types of restrictive measures, particularly concerning freezing of passports, may also be required. There is, however, a potential danger in the tendency to introduce an increasing number of inchoate offences since this might lead to a shift in focus from harmful acts to “dangerous” individuals. In my opinion legislation can be an effective part of the solution provided that it is both balanced and appropriate from a teleological point of view. A holistic and inclusive legislative approach is essential in achieving this. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4864678
- author
- Arvidsson, Johan LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20142
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Folkrätt, Straffrätt, Utländska stridande, Krigsresor, Passrestriktioner
- language
- Swedish
- id
- 4864678
- date added to LUP
- 2015-01-27 17:55:40
- date last changed
- 2015-01-27 17:55:40
@misc{4864678,
abstract = {{I september 2014 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2178, i ett försök att stävja strömmen av frivilliga som söker sig till terrorstämplade grupper i främst Syrien och Irak. Resolutionen uppställer krav på medlemsstaterna att införa nationell lagstiftning för att tackla problemet. Samtidigt definieras inte vad som ska anses utgöra terrorism och det saknas en geografisk eller tidsmässig avgränsning för resolutionens tillämpningsområde. Den närmre innebörden av resolution 2178 ska nu uttolkas nationellt och omvandlas till svensk rätt. Framställningen syftar till att klargöra vilka problem som finns med detta. Dels ur ett folkrättsligt perspektiv på säkerhetsrådets roll och resolutionens utformning, dels ur ett svenskt perspektiv som riktar in sig på de förslag till nationell lagstiftning som har lyfts fram. Huvuddragen i kritiken som har identifierats rörande det folkrättsliga perspektivet handlar om att säkerhetsrådet har överskridit sina befogenheter och dessutom överlämnat för stort tolkningsutrymme åt medlemsstaterna. För svensk del finns det en risk i att en juridisk lösning stressas fram vilket kan leda till att lagstiftningen inte får sin avsedda effekt eller rent av blir kontraproduktiv. Kriminalisering ska vara en ultima ratio i syfte att undvika för långtgående och lättköpta lösningar. Den preventionistiska tendensen - att kriminalisera handlingar som ligger allt längre ifrån det faktiska terroristbrottet - riskerar dessutom att skifta fokus från skadliga gärningar till potentiellt sett farliga individer. Sammanfattningsvis knyter jag samman de olika perspektiven i en kritiskt hållen analys ur ett de lege ferenda-perspektiv. Slutsatsen är att Sverige behöver införa ett förbud mot deltagande i utbildning med terroriststämplade organisationer utomlands för att leva upp till säkerhetsrådets krav. Olika typer av passrestriktioner för misstänkta medborgare kan också bli nödvändigt. En sådan lagstiftning kan vara en viktig pusselbit i en helhetslösning, förutsatt att den är både balanserad och ändamålsenlig. Ett öppet och holistiskt förhållningssätt från lagstiftarens sida är en nödvändig förutsättning för att detta ska kunna uppnås.}},
author = {{Arvidsson, Johan}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Stoppa krigsresorna – till vilket pris? Säkerhetsrådets resolution 2178 ur ett svenskt perspektiv}},
year = {{2014}},
}