Lagval vid immaterialrättsliga intrångstvister

Abstract (Swedish)

I den här uppsatsen kommer lagvalsregeln för immaterialrättsliga intrångstvister i art. 8 Rom II-förordningen att analyseras djupgående från ett harmoniserings- och processekonomiskt perspektiv. Stadgandet föreskriver att skyddslandets lag ska tillämpas på dessa tvister. Vid gränsöverskridande intrång där käranden yrkar på skydd i ett flertal länder leder art. 8 till en fragmentering av tvisten. Tvisten delas upp för att sedan avgöras enligt lagarna i samtliga länder där käranden yrkar på skydd. Fragmenteringen kan leda till att tvisterna blir mer komplicerade och tidskrävande än om endast ett lands lag hade kunnat tillämpas, vilket kan leda till betydande processekonomiska kostnader för parterna. Vidare är art. 8 undantagslös och parterna bereds ingen möjlighet att välja vilket lands lag som ska tillämpas på tvisten. Motiven och bakgrunden till art. 8 att analyseras för att det ska kunna fastställas vilket intresse som ligger bakom lagvalsregeln. Vidare kommer även den juridiska diskussionen kring stadgandet och alternativa lösningar att presenteras och analyseras.

Det mest frekvent förekommande argumentet för den nuvarande regleringen i art. 8 i både doktrin och förarbeten är baserat på statssuveränitetshänsyn. Det framhålls att eftersom immaterialrätter har en stark anknytning till och påverkan på de nationella marknaderna så har även de enskilda staterna ett stort intresse av att autonomt kontrollera hur långtgående skydd som ges till immaterialrättsinnehavare. Det mest frekvent förekommande argumentet mot den nuvarande regleringen är att art. 8 leder till betydande processekonomiska kostnader.

Uppsatsen leder fram ett ifrågasättande av huruvida art. 8 verkligen kan motiveras av statssuveränitetshänsyn. Genom en redogörelse för harmoniseringsarbetet som företagits på immaterialrättens område visas att den nationella bestämmanderätten på området redan kraftigt begränsats. Det kan därmed ifrågasättas om intresset att skydda det återstående utrymmet för nationellt självbestämmande verkligen kan motivera ett lagstadgande med de betungande processekonomiska konsekvenser som art. 8 har. Vidare belyses även regeln från ett skadeperspektiv där det ifrågasätts vilken reell skada staterna faktiskt skulle lida av att ett annat lands lag tillämpas på just intrångsfrågan. Om statssuveräniteten respekteras i förhållande till registrerings-, giltighets- och omfattningsfrågor, vilket är de aspekter av immaterialrätter som kan ha en påverkan på de nationella förhållandena i den mån de inte redan är harmoniserade, så kan staterna svårligen lida någon reell skada av att ett annat lands lag tillämpas på intrångsfrågan.

Därmed dras slutsatsen att den lagvalsreglering som presenteras i ALI principerna är den mest rimliga även för europeiska förhållanden. Denna reglering drar en tydlig gräns mellan registrerings-, giltighets och omfattningsfrågor, på vilka skyddslandets lag tillämpas, och intrångsfrågor där parterna bereds möjligheten att själva välja tillämplig lag.

Abstract

In this paper the choice of law-rule for intellectual property infringements in art. 8 Rome II will be thoroughly analysed from a harmonization and efficiency perspective. Art. 8 states that the law of the protecting country should be applied in intellectual property infringement disputes. The rule will lead to a fragmentation of disputes where there is cross-border infringement and the rights-holder is seeking protection in several countries. The dispute will be divided up and subsequently settled on a country-by-country basis. The fragmentation of the dispute will lead to more complicated and time-consuming procedures than what would be the case if only one law could be applied. There are no exceptions to art. 8, and the parties cannot choose which law should be applied. Therefore the background and underlying motives to art. 8 will be analysed in order to determine which interest that has motivated the current regulation. The legal debate and alternative solutions regarding applicable law in multi-state infringements will be presented and analysed as well.

The most frequently used argument supporting the current regulation is based on respect for state sovereignty. It is claimed that, because intellectual property rights have a strong connection to, and effect on, the national economic markets, the individual states have an equally strong interest to control the level of protection granted to rights-holders. The most frequently used argument against the current regulation is that it leads to significant efficiency-costs.

This paper questions whether art. 8 really can be motivated by respect for state sovereignty. Through a presentation of the harmonisation of intellectual property regulation, the paper will show that the individual states now have very limited possibilities of affecting intellectual property regulation. It can therefore be questioned whether the interest of protection the remaining limited state sovereignty in the field really can motivate a regulation with such significant efficiency-costs as art. 8 has. The regulation will also be questioned on the basis of whether or not the states would suffer any real damage if the law of another state was applied to the question of infringement itself. If state sovereignty is respected in matters of registration, validity and scope of the right, which are the aspects of intellectual property rights that may have an effect on national conditions to the extent they have not harmonised, then the states are unlikely to actually suffer any real damage from the application of the law of another state in matters of the infringement itself.

Thus, the paper concludes that the choice of law-rule proposed by ALI would be a reasonable solution even for European conditions. It clearer separates matters of registration, validity and scope from the infringement itself. Regarding the former the law of the protecting country is to be applied, and regarding the latter, the parties can choose applicable law.

• author: Lindh Larsson, Rebecca
• supervisor: Ulf Maunsbach
• organization: Department of Law
• alternative title: The applicable law in intellectual property infringements
• course: JURM02 20142
• year: 2014
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: internationell privaträtt
• language: Swedish
• id: 4914006
• date added to LUP: 2015-02-03 13:23:53
• date last changed: 2015-02-03 13:23:53