Brottsregistreringens rättsliga utveckling – från rehabilitering till kontroll

Abstract (Swedish)

Brottsregisterregleringens negativa effekter för den registrerade har på senare tid varit föremål för diskussion. I debatten har emellertid brottsregistreringens faktiska funktion eller brottsregistreringens återspegling av samhällets syn på lagöverträdaren inte behandlats. Den här uppsatsens syfte är därför att ur ett rättsutvecklingsperspektiv analysera brottsregistreringens funktion och hur synen på lagöverträdaren har påverkat brottsregisterregleringen. Studien har företagits genom att brottsregistreringen undersökts i ljuset av straffteorier och kriminologiska teorier om lagöverträdaren som dominerat kriminalpolitiken under åren 1950-2014.

Brottsregisterregleringen präglades på 1950- och 1960-talet av hänsyn för den registrerades rehabilitering. Brottets orsaker ansågs vid tidpunkten bero på egenskaper som var behäftade med lagöverträdaren själv, varför bestraffningen syftade till att rehabilitera eller vårda den dömde. Brottsregistreringens omfång och insynsrätten i brottsregistret hölls tämligen begränsade för att inte inverka på den registrerades rehabilitering, då det i förlängningen skulle innebära att straffets brottsdämpande effekter inte skulle kunna realiseras. Samtidigt ansågs brottsregistreringen vara nödvändig för ett effektivt tillämpande av rehabiliterande regler på den som återfallit i brott. Till följd av en omvärdering av straffets syfte på 1980-talet och ett nyvunnet synsätt på lagöverträdaren som rationellt handlande kom intresset för den registrerades rehabilitering inte längre att beaktas i det fortsatta registerlagstiftningsarbetet. Brottsregistreringens omfång och registrerade individers insynsrätt i registret kom därför att utökas under 1980- och 1990-talet. Samtidigt kom nya brottsbekämpningsteorier att influera den svenska kriminalpolitiken. Dessa kom att ge upphov till ett hotmedvetande hos allmänheten som i sin tur ledde till krav på ökad kontroll av potentiella gärningsmän. Kraven resulterade i antagandet av en rad författningar som stadgade obligatorisk registerkontroll i verksamheter som innebar kontakt med barn under det nya millenniets första decennium.

Studien har lett fram till slutsatsen att synsättet på lagöverträdaren haft avgörande betydelse för bruket av brottsregistrering och dess rättsliga reglering. Lagöverträdaren uppfattas idag, lika mycket som på 1950-talet, som en avvikande individ som samhället behöver skyddas ifrån. Brottsregistreringen har därför syftat till att underlätta att åtgärder kunnat vidtas för att uppnå samhällsskydd. Samtidigt har brottsregistreringen fungerat som ett tveeggat svärd; för att kunna fungera samhällsskyddande har den också fått verka repressivt.

Popular Abstract

Although the regulation of the criminal record has been subject to discussions lately, neither the function of criminal offence registration nor the perception of the offender that it reflects has been questioned. The purpose of this essay is therefore to analyze the function of criminal offence registration and the impact that different perceptions of the offender has had on its regulation. The study is performed through a legislative development perspective. It has been undertaken through an examination of the criminal offence registration in the light of the penological and criminological theories that were the most influential on Swedish criminal policy during 1950-2014.

The regulation of criminal offence registration during the 1950’s and 1960’s was characterized by consideration for the successful rehabilitation of the registered offender. At the time, crime was considered to be committed due to personal qualities of the offender. The purpose of punishment was therefore to rehabilitate or treat the offender, in order to prevent reoffending. The scope of the criminal offence registration as well as the transparency regarding its information was kept fairly limited to not intervene with the rehabilitation of the registered offender, since such intervention could lead to the crime preventing effects of the punishment not being realized. Concurrently, criminal offence registration was considered vital for the effective use of rehabilitating rules decreeing modified punishments for re-offenders. As a result of the purpose of the punishment being revised in the 1980’s, together with a newfound way of perceiving the offender as rational and conscious of its actions, the concern for the rehabilitation of the registered offender was no longer of interest in the following legislative procedures. The scope of the registration and the transparency regarding information in the criminal records was therefore widened during the 1980’s and 1990’s. Simultaneously, new theories of crime-fighting entered the scene of the criminal policy. These theories led to demands on better control of potential offenders. Hence, during the first decade of the new millennium a number of legislative acts were enacted, decreeing mandatory investigation of the criminal background of job-seekers before hiring them in positions that would required contact with children.

The study has led to the conclusion that the perception of the offender has had a crucial influence on the use of criminal offence registration and its regulation. The offender is perceived as a deviant individual that the society needs to be protected from, today as much as during the 1950’s. Criminal offence registration can therefore be said to have had as its purpose to facilitate the use of measures for achieving public protection. In this sense, the criminal offence registration functions as a double-edged sword; it grants public safety while repressing “deviant” individuals that form part of the society.

• author: Samani, Aida
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Faculty of Law; Department of Law
• course: LAGF03 20142
• year: 2014
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Criminal offence registration, Criminal Records, Criminal law, Straffvärdesreform, Situationsprevention, Rutinaktivitetsteori, Nyklassicism, Belastningsregister, Allmänt kriminalregister, Straffregister, Brottsregister, Obligatorisk registerkontroll, Behandlingsideologi, Brottsregistrering, Straffrätt
• language: Swedish
• id: 4918268
• date added to LUP: 2015-01-27 17:47:31
• date last changed: 2015-01-27 17:47:31