Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet - En studie om den misstänktes rättsskydd i förhållande till strafflindringsgrunden
(2014) LAGF03 20142Faculty of Law
Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Enligt 29 kap. 5 § brottsbalken ska domstolen vid straffmätning i skälig omfattning beakta vissa förmildrande omständigheter. Dessa omständigheter, vilka man brukar kalla billighetsskälen, kan leda till ett lindrigare straff för gärningsmannen. Regeringen har nyligen föreslagit att billighetsskälen bör utökas till att även omfatta de fall där den tilltalade i väsentlig omfattning medverkat till utredningen av egen brottslighet. Detta är något som rättspraxis, under vissa förhållanden, redan idag ansett kunna utgöra skäl för strafflindring. Regeringen anser emellertid att ett införande av strafflindringsgrunden kommer ge ytterligare incitament för den misstänkte att bidra till utredningen och därigenom effektivisera brottsutredningarna.... (More)
- Enligt 29 kap. 5 § brottsbalken ska domstolen vid straffmätning i skälig omfattning beakta vissa förmildrande omständigheter. Dessa omständigheter, vilka man brukar kalla billighetsskälen, kan leda till ett lindrigare straff för gärningsmannen. Regeringen har nyligen föreslagit att billighetsskälen bör utökas till att även omfatta de fall där den tilltalade i väsentlig omfattning medverkat till utredningen av egen brottslighet. Detta är något som rättspraxis, under vissa förhållanden, redan idag ansett kunna utgöra skäl för strafflindring. Regeringen anser emellertid att ett införande av strafflindringsgrunden kommer ge ytterligare incitament för den misstänkte att bidra till utredningen och därigenom effektivisera brottsutredningarna. Förslaget är därmed till huvudsak motiverat av effektivitetsskäl och avviker således från existerande billighetsskäl vilka anses vara orättfärdigt att inte ta hänsyn till.
Syftet med denna uppsats är att närmare granska hur en ordning, där den misstänkte belönas för att ha medverkat till utredningen, förhåller sig till vissa centrala rättsprinciper som ska skydda den misstänkte vid brottsutredningen. I uppsatsen argumenteras för hur lagförslaget – även om det som utgångspunkt inte torde vara rättsstridigt – kan leda till att den misstänktes rättsskydd urholkas. En redogörelse har gjorts för centrala förhörsregler, där fokus legat på vissa otillåtna förhörsmetoder som kan tänkas bli vanligare vid ett införande av lagförslaget. Uppsatsen har emellertid framförallt behandlat de straffrättsliga principerna rätten till tystnad, rätten att inte belasta sig själv och oskyldighetspresumtionen, vilka bland annat syftar till att förhindra otillbörligt tvång från staten och att respektera den misstänktes vilja att inte bidra till utredningen. Det har här konstaterats att viss inskränkning av dessa rättigheter kan tillåtas, men att det rättsskydd dessa principer ger den misstänkte likväl är omfattande och av central betydelse att de upprätthållas vid ett införande av lagförslaget.
Vidare har uppsatsen analyserat lagförslaget utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Det har här konstaterats att det inte finns några garantier att strafflindring ges trots att den misstänkte bidragit till utredningen. På grund av åklagares begränsade befogenheter att bestämma över påföljdsfrågan kan det heller inte förutses hur stor strafflindringen kommer vara. (Less) - Popular Abstract
- According to chapter 29 § 5 brottsbalken, the court shall take reasonable consideration to certain extenuating circumstances when deciding the sentence. These circumstances, which are usually called fairness reasons, can lead to a more lenient penalty for the offender. The Swedish government has recently proposed that the equitable grounds should be expanded to include cases where the defendant has contributed to the investigation of his own crime. This is something that the court, under certain circumstances, already considers to be a ground for penalty relief. However, the government believes that if the fairness reason is legislated, it will create further incentive for the suspect to contribute to the investigation, and thus improve... (More)
- According to chapter 29 § 5 brottsbalken, the court shall take reasonable consideration to certain extenuating circumstances when deciding the sentence. These circumstances, which are usually called fairness reasons, can lead to a more lenient penalty for the offender. The Swedish government has recently proposed that the equitable grounds should be expanded to include cases where the defendant has contributed to the investigation of his own crime. This is something that the court, under certain circumstances, already considers to be a ground for penalty relief. However, the government believes that if the fairness reason is legislated, it will create further incentive for the suspect to contribute to the investigation, and thus improve the efficiency of criminal investigations. Therefore, the bill is mainly justified on efficiency grounds and thus deviates from existing fairness reasons which are considered unjust not to take into consideration.
The purpose of this essay is to examine how a regime, where the suspect is rewarded for having contributed to the investigation, relates to certain key legal principles that protect the suspect in the criminal investigation. In the essay, it is argued how the bill – even though probably not unlawful – can weaken the suspect's legal protection. A statement has been made about central interrogation rules, where the focus has been on some illegal interrogation methods which might be more common with an introduction of the bill. However, this essay mainly focuses on the principles the right to silence, the privilege against self-incrimination and the presumption of innocence. These principles protect, among other things, the suspect from improper coercion by the state and the suspect's will to not contribute to the investigation. It is argued, even though some restrictions of these rights may be allowed, that the legal protection of these principles is substantial and it is crucial that they are maintained if the bill is introduced.
Furthermore, this essay has analyzed the bill from a legal perspective, where it is argued that there are no guarantees that reduced sentence will be given – even if the suspect has contributed to the investigation. Because of the prosecutor’s limited authority to decide the sanction, it can neither be predicted how big the penalty relief will be. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4925005
- author
- Brohall, Daniel LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20142
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- oskyldighetspresumtion, rätten till tystnad, rätten att inte belasta sig själv, billighetsskäl, Strafflindring, Straffrätt, Processrätt, rättsskydd, strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet, förhörsregler
- language
- Swedish
- id
- 4925005
- date added to LUP
- 2015-01-27 17:50:49
- date last changed
- 2015-01-27 17:50:49
@misc{4925005,
abstract = {{Enligt 29 kap. 5 § brottsbalken ska domstolen vid straffmätning i skälig omfattning beakta vissa förmildrande omständigheter. Dessa omständigheter, vilka man brukar kalla billighetsskälen, kan leda till ett lindrigare straff för gärningsmannen. Regeringen har nyligen föreslagit att billighetsskälen bör utökas till att även omfatta de fall där den tilltalade i väsentlig omfattning medverkat till utredningen av egen brottslighet. Detta är något som rättspraxis, under vissa förhållanden, redan idag ansett kunna utgöra skäl för strafflindring. Regeringen anser emellertid att ett införande av strafflindringsgrunden kommer ge ytterligare incitament för den misstänkte att bidra till utredningen och därigenom effektivisera brottsutredningarna. Förslaget är därmed till huvudsak motiverat av effektivitetsskäl och avviker således från existerande billighetsskäl vilka anses vara orättfärdigt att inte ta hänsyn till.
Syftet med denna uppsats är att närmare granska hur en ordning, där den misstänkte belönas för att ha medverkat till utredningen, förhåller sig till vissa centrala rättsprinciper som ska skydda den misstänkte vid brottsutredningen. I uppsatsen argumenteras för hur lagförslaget – även om det som utgångspunkt inte torde vara rättsstridigt – kan leda till att den misstänktes rättsskydd urholkas. En redogörelse har gjorts för centrala förhörsregler, där fokus legat på vissa otillåtna förhörsmetoder som kan tänkas bli vanligare vid ett införande av lagförslaget. Uppsatsen har emellertid framförallt behandlat de straffrättsliga principerna rätten till tystnad, rätten att inte belasta sig själv och oskyldighetspresumtionen, vilka bland annat syftar till att förhindra otillbörligt tvång från staten och att respektera den misstänktes vilja att inte bidra till utredningen. Det har här konstaterats att viss inskränkning av dessa rättigheter kan tillåtas, men att det rättsskydd dessa principer ger den misstänkte likväl är omfattande och av central betydelse att de upprätthållas vid ett införande av lagförslaget.
Vidare har uppsatsen analyserat lagförslaget utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Det har här konstaterats att det inte finns några garantier att strafflindring ges trots att den misstänkte bidragit till utredningen. På grund av åklagares begränsade befogenheter att bestämma över påföljdsfrågan kan det heller inte förutses hur stor strafflindringen kommer vara.}},
author = {{Brohall, Daniel}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet - En studie om den misstänktes rättsskydd i förhållande till strafflindringsgrunden}},
year = {{2014}},
}