Komparativ studie av de arvsrättsliga effekterna av en sambos borgång i Norge och Sverige
(2014) LAGF03 20142Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsen behandlar en komparativ jämförelse för efterlevande sambors rättsliga ställning rörande arvsrätt och liknande regler, som rätten att få sitta i oskiftat bo, mellan Norge och Sverige. Då sambor saknar mycket av det skydd som äktenskapet ger vid dödsfallet av ena partnern i såväl Norge som Sverige är det intressant att jämföra de respektive ländernas lösningar. Syftet med uppsatsen är att besvara frågorna om vilka möjligheter den efterlevande sambon har? Hur fungerar det tilltänkta skyddet? Vad ligger bakom reglerna, vilka samhällåskådningar, är det samma tankar och idéer?
För norska sambor infördes det för ett par år sedan en begränsad legal arvsrätt som ger rätt till fyra stycken norska grundbelopp. Den gäller enbart för... (More) - Uppsatsen behandlar en komparativ jämförelse för efterlevande sambors rättsliga ställning rörande arvsrätt och liknande regler, som rätten att få sitta i oskiftat bo, mellan Norge och Sverige. Då sambor saknar mycket av det skydd som äktenskapet ger vid dödsfallet av ena partnern i såväl Norge som Sverige är det intressant att jämföra de respektive ländernas lösningar. Syftet med uppsatsen är att besvara frågorna om vilka möjligheter den efterlevande sambon har? Hur fungerar det tilltänkta skyddet? Vad ligger bakom reglerna, vilka samhällåskådningar, är det samma tankar och idéer?
För norska sambor infördes det för ett par år sedan en begränsad legal arvsrätt som ger rätt till fyra stycken norska grundbelopp. Den gäller enbart för sambor med gemensamma barn. Övriga sambor fick istället en utvidgad testationsrätt för att erhålla samma skydd. I Sverige saknas det någon lagstiftad legal arvsrätt. Istället har det valts en förmögenhetsrättslig lösning med likadelning av samboegendomen och ett minimiskydd som garanterar ett belopp ur den gemensamma samboegendomen till skydd för den ekonomiskt svagare sambon. En sambo i ena landet behöver inte klassas som en sambo i det andra. Problematiken med laglotter och bröstarvingar i de båda länderna som kan inverka på vad samborna kan erhålla ur en bodelning.
Båda länderna har menat på att sambor har haft möjlighet till att välja ett starkare skydd genom att ingå avtal och testamenten och därför aktivt valt att ställa sig utanför det skyddet. Väldigt mycket kan omfattas av avtal och testamenten, men faktumet är att det är väldigt få sambor som utnyttjar möjligheten och blir utan skydd. Eller så är det delade meningar i samboförhållandet om det ska testamenteras. Vilket leder till att det saknas samtycke som kan krävas för att få någon effekt. (Less) - Popular Abstract
- The essay discusses a comparative study of the surviving cohabitant’s legal position concerning its inheritance right and similar rules, as the right to stay in an undivided estate, between Norway and Sweden. Since cohabitants lack much of the protection the marriage provides at the death of one of the cohabitants in both the countries it is of interest to compare the different achieved solutions. The aim of this essay is to answer the questions regarding what options the surviving cohabitant have? How does the proposed protection work? What are the reasons behind the rules, what view of society, is it the same thoughts and ideas?
Norwegian cohabitants received a limited inheritance right providing four Norwegian basic amounts a couple... (More) - The essay discusses a comparative study of the surviving cohabitant’s legal position concerning its inheritance right and similar rules, as the right to stay in an undivided estate, between Norway and Sweden. Since cohabitants lack much of the protection the marriage provides at the death of one of the cohabitants in both the countries it is of interest to compare the different achieved solutions. The aim of this essay is to answer the questions regarding what options the surviving cohabitant have? How does the proposed protection work? What are the reasons behind the rules, what view of society, is it the same thoughts and ideas?
Norwegian cohabitants received a limited inheritance right providing four Norwegian basic amounts a couple of years ago. The limited inheritance right does only apply to cohabitants with mutual children. Cohabitants without mutual children had to settle with an extended privilege to compose their will. In Sweden there exists no legislated right to inheritance. Instead another solution has been chosen to perform an even division of the cohabitant’s household of goods and a minimum protection guaranteeing a sum out of the mutual household of goods to the protection of the financially weakest cohabitant. The fact that you fall under the classification to be a cohabitant in one of the countries do not necessarily mean you fall under the classification in the other. There is a problem for what the cohabitant can receive from the estate division regarding the statutory share of inheritance of the direct heir.
Both countries have argued the existing right for cohabitant couples to choose a stronger protection by coming to an agreement in a contract or composing a will to do so. Most things can be regulated in the contract or will, but the fact remains that very few cohabitant couples use this right of theirs and are without the potential extra protection. There can also be divided views in the cohabitant couple about whether they should or should not write a will, and what its contents should be. This leads to the lack of agreement between the two that is needed for it to take full effect. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4925299
- author
- Rosenkvist, Henrik LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20142
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- familjerätt, komparativ rätt
- language
- Swedish
- id
- 4925299
- date added to LUP
- 2015-01-28 16:09:54
- date last changed
- 2015-01-28 16:09:54
@misc{4925299,
abstract = {{Uppsatsen behandlar en komparativ jämförelse för efterlevande sambors rättsliga ställning rörande arvsrätt och liknande regler, som rätten att få sitta i oskiftat bo, mellan Norge och Sverige. Då sambor saknar mycket av det skydd som äktenskapet ger vid dödsfallet av ena partnern i såväl Norge som Sverige är det intressant att jämföra de respektive ländernas lösningar. Syftet med uppsatsen är att besvara frågorna om vilka möjligheter den efterlevande sambon har? Hur fungerar det tilltänkta skyddet? Vad ligger bakom reglerna, vilka samhällåskådningar, är det samma tankar och idéer?
För norska sambor infördes det för ett par år sedan en begränsad legal arvsrätt som ger rätt till fyra stycken norska grundbelopp. Den gäller enbart för sambor med gemensamma barn. Övriga sambor fick istället en utvidgad testationsrätt för att erhålla samma skydd. I Sverige saknas det någon lagstiftad legal arvsrätt. Istället har det valts en förmögenhetsrättslig lösning med likadelning av samboegendomen och ett minimiskydd som garanterar ett belopp ur den gemensamma samboegendomen till skydd för den ekonomiskt svagare sambon. En sambo i ena landet behöver inte klassas som en sambo i det andra. Problematiken med laglotter och bröstarvingar i de båda länderna som kan inverka på vad samborna kan erhålla ur en bodelning.
Båda länderna har menat på att sambor har haft möjlighet till att välja ett starkare skydd genom att ingå avtal och testamenten och därför aktivt valt att ställa sig utanför det skyddet. Väldigt mycket kan omfattas av avtal och testamenten, men faktumet är att det är väldigt få sambor som utnyttjar möjligheten och blir utan skydd. Eller så är det delade meningar i samboförhållandet om det ska testamenteras. Vilket leder till att det saknas samtycke som kan krävas för att få någon effekt.}},
author = {{Rosenkvist, Henrik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Komparativ studie av de arvsrättsliga effekterna av en sambos borgång i Norge och Sverige}},
year = {{2014}},
}