Explaining the continuous decline of Pulsatilla vulgaris in the province of Scania, Sweden
(2015) BIOM24 20141Degree Projects in Biology
- Abstract
- The now redlisted P. vulgaris has continuously declined throughout its distribution range. In this project, 72 localities in eastern Scania, southern-most Sweden, were investigated, 19 of them contained viable populations of P. vulgaris and in the remaining 53 it had gone extinct. The localities were assessed as to why the extinction had occurred, and if the locality still appeared to be suitable a soil sample was collected. Ammonium, nitrate and pH where analyzed in the samples. The ammonium content was significantly higher in the extant localities, and nitrate content significantly lower, as compared to localities where the species has gone extinct. As a consequence, the nitrate/ammonium ratio was significantly different between... (More)
- The now redlisted P. vulgaris has continuously declined throughout its distribution range. In this project, 72 localities in eastern Scania, southern-most Sweden, were investigated, 19 of them contained viable populations of P. vulgaris and in the remaining 53 it had gone extinct. The localities were assessed as to why the extinction had occurred, and if the locality still appeared to be suitable a soil sample was collected. Ammonium, nitrate and pH where analyzed in the samples. The ammonium content was significantly higher in the extant localities, and nitrate content significantly lower, as compared to localities where the species has gone extinct. As a consequence, the nitrate/ammonium ratio was significantly different between localities where P. vulgaris is extant and where it has gone extinct. Among localities visually unsuitable for the species, overgrowth was the most commonly noted extinction cause (29 %) followed by lack of grazing and cultivation of the habitat (both 17 %). Overall, overgrowth and lack of grazing was the two most noticeable differences between the lost and the extant localities. I therefore conclude that grazers (of the right species) are a key to halting the decline of P. vulgaris. The relationship with the nitrate/ammonium ratio need to be studied further but it can be concluded that this is also a major threat to the species. A skew in the ratio could be an effect of continuous atmospheric nitrogen deposition in combination with decreased acidification. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- Varför minskar Backsippan i Skåne?
Backsippa (Pulsatilla vulgaris) är en mycket välkänd och älskad växt, inte minst eftersom den med sina stora lila blommor är så lätt att känna igen. Den blommar i april-maj och växer på torra hedar och näringsfattiga ängar. Det är viktigt att området där backsippan växer betas. Den är fridlyst i hela Sverige och blev nyligen även rödlistad på den nationella rödlistan. Anledningen till detta är att den har minskat över hela sitt utbredningsområde, och fortsätter att göra det än idag.
Vad är det som hotar backsippan?
I många områden är det största hotet igenväxning av träd och buskar, eller att höga gräs skuggar och konkurrerar ut backsippan. Detta hade enkelt förhindrats genom att ha djur som... (More) - Varför minskar Backsippan i Skåne?
Backsippa (Pulsatilla vulgaris) är en mycket välkänd och älskad växt, inte minst eftersom den med sina stora lila blommor är så lätt att känna igen. Den blommar i april-maj och växer på torra hedar och näringsfattiga ängar. Det är viktigt att området där backsippan växer betas. Den är fridlyst i hela Sverige och blev nyligen även rödlistad på den nationella rödlistan. Anledningen till detta är att den har minskat över hela sitt utbredningsområde, och fortsätter att göra det än idag.
Vad är det som hotar backsippan?
I många områden är det största hotet igenväxning av träd och buskar, eller att höga gräs skuggar och konkurrerar ut backsippan. Detta hade enkelt förhindrats genom att ha djur som betade och röjde undan gräset och buskarna. Av olika anledningar, främst ekonomiska, är det stor brist på betesdjur i det skånska landskapet, och backsippan är inte den enda växten som känner av detta. Många växter och djur drabbas hårt av att buskar och gräs tillåts ta över på öppna ytor.
På vissa områden sköts marken väldigt fint, med djur som betar ordentligt och förhållanden som verkar vara perfekta för backsippan. Trots detta, har ibland backsippan dött ut på dessa områden utan en synlig förklaring. En anledning tycks vara att kväveförhållandena i jorden har ändrats i dessa områden av någon anledning. Andelen ammonium verkar alltid vara högre än andelen nitrat (som båda är en form av kväve) i de områden där backsippan klarat sig och växer vidare. Detta kan tyda på att backsippan är en sådan art som föredrar ammonium som sin kvävekälla. Där backsippan dött ut är andelen nitrat högre än andelen ammonium. Växter som är bättre på att ta upp nitrat i sina rötter har då en fördel över backsippan, och går det riktigt illa kan backsippan alltså dö ut.
Vad ska vi göra för att rädda backsippan från utrotning?
Generellt är det väldigt viktigt att fortsätta hävda mark, alltså fortsätta ha betesdjur ute i markerna. Detta är en förutsättning för att växter, insekter, svampar m.m. ska ha en framtid på de skånska betesmarkerna. När det gäller de ändrade kväveförhållandena i marken är det ett problem som är desto svårare att lösa. Första steget är givetvis att försöka luska ut vad som är anledningen till förändringen i jorden. En anledning skulle kunna vara att kvävenedfallet från atmosfären är riktigt högt idag, och det leder ju till att kvävet i marken ökar, och också nitrifikationen, d.v.s. ammonium omvandlas till nitrat. Kvävenedfallet kan också leda till att kväve (i alla former) inte längre är en bristvara för växter, utan de börjar istället bråka om fosfatet i marken. Om andra växter är mer anpassade för att ta upp fosfatet har de en fördel över backsippa, som då riskerar att dö ut. Det atmosfäriska kvävenedfallet är ett stort miljöproblem idag, och tyvärr ett som inte har en enkel lösning. Men precis som med försurningen (som var ett stort miljöproblem men har minskat rejält sedan 70-talet) kan vi människor få bukt med kvävenedfallet genom att inse problemet och förändra samhället till det bättre.
Handledare: Torbjörn Tyler
Examensarbete för masterexamen 30 hp i naturvård 2015
Biologiska institutionen, Lunds universitet (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5050429
- author
- Camper, Ingrid
- supervisor
- organization
- course
- BIOM24 20141
- year
- 2015
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- language
- English
- id
- 5050429
- date added to LUP
- 2015-02-16 16:08:46
- date last changed
- 2015-02-16 16:08:46
@misc{5050429,
abstract = {{The now redlisted P. vulgaris has continuously declined throughout its distribution range. In this project, 72 localities in eastern Scania, southern-most Sweden, were investigated, 19 of them contained viable populations of P. vulgaris and in the remaining 53 it had gone extinct. The localities were assessed as to why the extinction had occurred, and if the locality still appeared to be suitable a soil sample was collected. Ammonium, nitrate and pH where analyzed in the samples. The ammonium content was significantly higher in the extant localities, and nitrate content significantly lower, as compared to localities where the species has gone extinct. As a consequence, the nitrate/ammonium ratio was significantly different between localities where P. vulgaris is extant and where it has gone extinct. Among localities visually unsuitable for the species, overgrowth was the most commonly noted extinction cause (29 %) followed by lack of grazing and cultivation of the habitat (both 17 %). Overall, overgrowth and lack of grazing was the two most noticeable differences between the lost and the extant localities. I therefore conclude that grazers (of the right species) are a key to halting the decline of P. vulgaris. The relationship with the nitrate/ammonium ratio need to be studied further but it can be concluded that this is also a major threat to the species. A skew in the ratio could be an effect of continuous atmospheric nitrogen deposition in combination with decreased acidification.}},
author = {{Camper, Ingrid}},
language = {{eng}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Explaining the continuous decline of Pulsatilla vulgaris in the province of Scania, Sweden}},
year = {{2015}},
}