Proteomic change in non-typeable Haemophilus influenzae outer membrane vesicles during growth conditions mimicking pathogenesis in the respiratory tract

Popular Abstract (Swedish)

Vätskefyllda blåsor- bakteriernas vapen

Bakterier är små encelliga organismer som finns nästan överallt på jorden. De kan både vara nyttiga och skadliga för oss människor; vissa former av bakterier kan vara gynnsamma för oss genom att de hjälper till med nedbrytning av maten vi äter. Andra bakterier kan orsaka infektioner och sjukdomar så som öroninflammation och infektioner i de nedre luftvägarna hos patienter som lider av den kroniska lungsjukdomen KOL. En bakterie som är ansvarig för just de två sjukdomarna är Haemophilus influenzae. Det är en bakterie som finns i de övre luftvägarna i människokroppen och infektioner orsakade av denna bakterie blir allt vanligare. Därmed har forskning inom detta ämne fokuserat på att identifiera de proteiner som finns i och på bakterien och som i sin tur kan användas i ett vaccin i framtiden.

Vi människor har ett mekaniskt skydd mot bakterier som består av en slemproducerande barriär samt det medfödda immunförsvaret vars uppgift är att ständigt känna av och bekämpa eventuella sjukdomsframkallande (patogena) bakterier. Därför måste bakterier hitta sätt att kringgå att bli förstörda antingen genom att transporteras till magsäcken eller bli uppätna av immunceller.

Likt många andra bakterier, utsöndrar H. influenzae små vätskeblåsor, så kallade vesiklar (Fig 1). Dessa knoppas av från bakteriens yttermembran och har visat sig gynna bakteriens överlevnad eftersom de bland annat innehåller virulensfaktorer. Man kan likna dessa virulensfaktorer vid vapen som bakterierna använder för att på ett effektivt sätt infektera människan. De har unika egenskaper som är viktiga för att bakterien ska kunna få fäste och bli en framgångsrik patogen. En av dessa molekyler är protein F och den agerar genom att binda till våra egna epitelceller i kroppen och därigenom hålla sig fast och undgå att transporteras bort av kroppens försvar. På så vis kan H. influenzae på ett effektivt sätt kolonisera och överleva i människans luftvägar.

Det är viktigt för en bakterie att kunna anpassa sig efter miljön den vistas i. Syftet med min studie var att undersöka kompositionen av vesiklar från H. influenzae och förekomsten av protein F, samt hur olika odlingsbetingelser påverkar avknoppningen av vesiklar. Därför undersökte vi hur vesiklarna beter sig om man ändrar temperaturen (låg temp 28°-30° eller hög temp 38°-39°) de växer i och vi testade även att blanda humana celler till bakteriekulturen för att se hur bakterierna påverkas av detta. Resultaten visade att protein F fanns i vesiklarna oberoende av temperaturförändringarna och att bakterierna reglerar upp vissa proteiner i vesiklarna för att till exempel dra nytta av näringsämnena från de humana cellerna.

Tack vare karakterisering av yttermembransvesiklar och proteiner så som protein F, som visat sig kunna vara en potentiell vaccinkandidat, kan man i framtiden utveckla vaccin för åkommor orsakade av H. influenzae och förhoppningsvis få mer kunskap om alla de biologiska funktioner vesiklarna har.

Handledare: Farshid Jalalvand och Kristian Riesbeck
Examensarbete för masterexamen 30 hp HT 2014
Biologiska institutionen, Lunds universitet

• author: Suljanovic, Jasmina
• supervisor: Farshid Jalalvand; Kristian Riesbeck
• organization: Degree Projects in Biology
• course: BIOM01 20142
• year: 2015
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Biology and Life Sciences
• language: English
• id: 5150046
• date added to LUP: 2015-03-06 12:03:56
• date last changed: 2015-03-06 12:03:56