Industriemissionsdirektivets konsekvenser för förbränningsanläggningars utsläppsnivåer till luft

Popular Abstract (Swedish)

Nya utsläppsregler kan medföra ökat behov av rökgasreningsutrustning för förbränningsanläggningar

Implementeringen av EU kommissionens Industriemissionsdirektiv (IED) i svensk lagstiftning innebär nya regler om utsläpp till luft för förbränningsanläggningar. Från och med 1 januari 2016 skärps utsläppskraven och anläggningar kan därför bli tvungna att utöka sin rökgasreningsutrustning.
Implementeringen av direktivet innebär att det kommer nya regler om utsläpp till luft för förbränningsanläggningar. Reglerna samman-fattas i två dokument, förordningen FSF, samt slutsatser om bästa tillgängliga teknik (BAT). BAT har ett bredare miljöperspektiv och innehåller utsläppskrav för fler föroreningar än vad förordningen gör.
I ett examensarbete vid Lunds Universitet och konsultföretaget Grontmij har en analys gjorts av hur de nya reglernas utsläppsgränser kan komma att påverka fjärrvärmeanläggningars behov av att investera i ny rökgasreningsutrustning. Analysen baserades på en fallstudie där tre förbränningsanläggningars verkliga utsläpp jämfördes med de nya utsläppskraven.
Studien visar att de undersökta förbränningsanläggningarna kommer att behöva se över sina utsläpp med hänsyn till de nya reglerna. Framförallt BAT-slutsatsernas gränsvärden visar sig få konsekvenser för förbränningsanläggningarna. De undersökta anläggningarna hade alla modern rökgasreningsutrustning, var av olika storlek och eldade konventionella bränslen och det finns därför anledning att tro att det kan finnas många anläggningar i Sverige som kan komma att behöva se över sina utsläpp när de nya reglerna börjar gälla.
Förutom utsläpp av stoft, kväveoxider och svaveldioxid omfattar BAT även utsläpp av väteklorid, vätefluorid och kvicksilver - ämnen som inte har varit reglerade i tidigare förordningar. Nytt blir därför att mätning av dessa utsläpp också kommer att behövas när de nya reglerna börjar gälla.
Slutsatserna om BAT förväntas offentliggöras 2015 eller 2016 och inom fyra år ska anläggningarna se till så att de nya utsläppsnivåerna följs. Utsläppsnivåerna enligt BAT är betydligt lägre än nivåerna som anges i FSF-förordningen.
Fallstudien visade att vissa pannor på de undersökta anläggningarna inte klarade begränsningsvärdena för kväveoxider och kolmonoxid. För att klara framtida krav kan installation av ny rökgasreningsutrustning behövas, vilket kan innebära investeringar från miljoner till tiotals miljoner kronor beroende på teknikval.
Några oklarheter föreligger fortfarande när det gäller hur BAT-slutsatserna ska tolkas. Till exempel ska utsläppskraven gälla vid normal drift. Vad som anses vara normal drift är dock inte definierat i regelverket och detta kan få avgörande konsekvenser för hur de nya utsläppskraven kan komma att påverka anläggningar som idag ligger nära de nya begränsningsvärdena.
BAT kommer att uppdateras cirka vart åttonde år i syfte att upprätthålla en bra skyddsnivå för miljön. Detta betyder att begränsningsvärdena inom en tioårsperiod kan komma att sänkas ytterligare. Någonting att ta hänsyn till vid val av utrustning eller åtgärder beroende på återstående beräknad livslängd för förbrännings-anläggningens olika delar.
Den fullständiga rapporten Industriemissions-direktivets konsekvenser för förbrännings-anläggningars utsläppsnivåer till luft kan hämtas på LUP Student Papers. Rapporten kan användas som vägledning för verksamhetsutövare vars förbränningsanläggningar omfattas av IED, samt av andra intressenter som önskar insikt i vilken betydelse som direktivet kan få för nya och befintliga förbränningsanläggningar.

• author: Nyberg, Helene
• supervisor: Kerstin Sernhed
• organization: Department of Energy Sciences
• course: MVK920 20151
• year: 2015
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• report number: LUTMDN/TMHP-15/5329-SE
• ISSN: 0282-1990
• language: Swedish
• id: 5323124
• date added to LUP: 2015-04-27 10:07:46
• date last changed: 2015-04-27 10:07:46