Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

När brottsoffer blir gärningsman - Om nödvärnsrättens yttersta gräns vid angrepp på person

Krasniqi, Egzona LU (2015) LAGF03 20151
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur långt nödvärnsrätten vid angrepp på person sträcker sig med utgångspunkt i försvarlighetsbedömningen. Framställningen presenteras ur ett rättsutvecklingsperspektiv och ett internrättsligt kritiskt perspektiv.


Enligt nödvärnsbestämmelsen i 24 kap. 1 § BrB har den som utsätts för ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp rätt till självförsvar. Av förarbetena framgår att lagstiftaren avsett att ge en bred marginal till förmån för den angripne, med formuleringen att försvarsvåldet inte får vara uppenbart oförsvarligt. Lagstiftaren har överlämnat åt domstolarna att beakta den breda marginalen vid försvarlighetsbedömningen.


Försvarlighetsbedömningen utgör kärnan i... (More)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur långt nödvärnsrätten vid angrepp på person sträcker sig med utgångspunkt i försvarlighetsbedömningen. Framställningen presenteras ur ett rättsutvecklingsperspektiv och ett internrättsligt kritiskt perspektiv.


Enligt nödvärnsbestämmelsen i 24 kap. 1 § BrB har den som utsätts för ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp rätt till självförsvar. Av förarbetena framgår att lagstiftaren avsett att ge en bred marginal till förmån för den angripne, med formuleringen att försvarsvåldet inte får vara uppenbart oförsvarligt. Lagstiftaren har överlämnat åt domstolarna att beakta den breda marginalen vid försvarlighetsbedömningen.


Försvarlighetsbedömningen utgör kärnan i nödvärnsbestämmelsen och är avgörande då domstolen fastställer om försvarsvåldet anses uppenbart oförsvarligt. Det är således denna bedömning som ställer det straffbara och det straffria på sin spets. I uppsatsen studeras de omständigheter och alternativa handlingsvägar som har beaktats vid försvarlighetsbedömningen i HD-praxis. Dessa faktorer har avgörande betydelse vid bedömningen om den angripne betraktas som brottsoffer eller gärningsman.


Mot bakgrund av den praxis som har studerats saknas en tydlig röd tråd i domskälen beträffande försvarlighetsbedömningen. HD har emellertid fastställt att det endast i utpräglade undantagsfall är motiverat att använda livsfarligt våld i en försvarssituation. När den angripne har försvarat sig med knytnävar har HD inte ställt lika hårda krav på den enskilde att välja alternativa handlingsvägar för att undvika skadan, jämfört med de krav som ställts då tillhyggen använts.


De senaste rättsfallen ger uttryck för en betydande inskränkning av nödvärnsrätten jämfört med vad som gällt tidigare. Har den angripne inte förmåga att avväga försvarsvåldet på ett korrekt sätt så bör denne fly istället för att fäkta, även om detta i praktiken innebär ett riskabelt alternativ. (Less)
Popular Abstract
The present essay examines how far self-defense extends when a person gets attacked. The focus relies on the justifiable safety assessment. The thesis has been constructed from both a legal development perspective and from an internal judicial critical perspective.


According to the self-defense provision in Chapter 24. 1 § Penal Code, a person who is being attacked has the right to act in self-defense. The legislative history shows that the legislature intended to give a wide margin in favor of the attacked person, which has been expressed that violence must not be manifestly indefensible. The legislature has formulated a vague provision and submitted to the courts to take into account the wide margin in the justifiable safety... (More)
The present essay examines how far self-defense extends when a person gets attacked. The focus relies on the justifiable safety assessment. The thesis has been constructed from both a legal development perspective and from an internal judicial critical perspective.


According to the self-defense provision in Chapter 24. 1 § Penal Code, a person who is being attacked has the right to act in self-defense. The legislative history shows that the legislature intended to give a wide margin in favor of the attacked person, which has been expressed that violence must not be manifestly indefensible. The legislature has formulated a vague provision and submitted to the courts to take into account the wide margin in the justifiable safety assessment.


The justifiable safety assessment is the core of self-defense provision and is essential when the court determines whether the defense violence is considered manifestly indefensible. Thus, it is this assessment, which sets the criminal and the impunity to a head. The thesis investigates the circumstances and the alternative actions, which have been taken into consideration in the justifiable safety assessment of the Supreme Court practice. These factors are crucial when assessing whether the attacked person is regarded as a victim or perpetrator.


In light of the practice that has been studied, there is no clear common thread in the judicial reasoning regarding the justifiable safety assessment. The Supreme Court has stated that only in exceptional circumstances lethal violence is justified in a defensive situation. In situations when the attacked person has instead defended itself with fists, the Supreme Court has not set equally high demands on the person to choose alternative actions to avoid the damages, compared with the requirements set when weapons are used.


In comparison to earlier cases, the recent cases reflect a significant reduction of self-defense. If an attacked person has not the ability of balancing the defense of violence in a proper way, he should flee instead of fencing, although in practice this means a risky option. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Krasniqi, Egzona LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Straffrätt, Nödvärn, Angrepp på person, Försvarlighetsbedömning
language
Swedish
id
5431006
date added to LUP
2015-07-06 09:29:39
date last changed
2023-01-16 12:24:41
@misc{5431006,
  abstract     = {{Syftet med uppsatsen är att undersöka hur långt nödvärnsrätten vid angrepp på person sträcker sig med utgångspunkt i försvarlighetsbedömningen. Framställningen presenteras ur ett rättsutvecklingsperspektiv och ett internrättsligt kritiskt perspektiv. 


Enligt nödvärnsbestämmelsen i 24 kap. 1 § BrB har den som utsätts för ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp rätt till självförsvar. Av förarbetena framgår att lagstiftaren avsett att ge en bred marginal till förmån för den angripne, med formuleringen att försvarsvåldet inte får vara uppenbart oförsvarligt. Lagstiftaren har överlämnat åt domstolarna att beakta den breda marginalen vid försvarlighetsbedömningen. 


Försvarlighetsbedömningen utgör kärnan i nödvärnsbestämmelsen och är avgörande då domstolen fastställer om försvarsvåldet anses uppenbart oförsvarligt. Det är således denna bedömning som ställer det straffbara och det straffria på sin spets. I uppsatsen studeras de omständigheter och alternativa handlingsvägar som har beaktats vid försvarlighetsbedömningen i HD-praxis. Dessa faktorer har avgörande betydelse vid bedömningen om den angripne betraktas som brottsoffer eller gärningsman. 


Mot bakgrund av den praxis som har studerats saknas en tydlig röd tråd i domskälen beträffande försvarlighetsbedömningen. HD har emellertid fastställt att det endast i utpräglade undantagsfall är motiverat att använda livsfarligt våld i en försvarssituation. När den angripne har försvarat sig med knytnävar har HD inte ställt lika hårda krav på den enskilde att välja alternativa handlingsvägar för att undvika skadan, jämfört med de krav som ställts då tillhyggen använts. 


De senaste rättsfallen ger uttryck för en betydande inskränkning av nödvärnsrätten jämfört med vad som gällt tidigare. Har den angripne inte förmåga att avväga försvarsvåldet på ett korrekt sätt så bör denne fly istället för att fäkta, även om detta i praktiken innebär ett riskabelt alternativ.}},
  author       = {{Krasniqi, Egzona}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{När brottsoffer blir gärningsman - Om nödvärnsrättens yttersta gräns vid angrepp på person}},
  year         = {{2015}},
}