Införande av en processrättslig preklusionsregel i upphandlingsmål

Abstract (Swedish)

Syftet med denna uppsats är att, genom att använda en rättsdogmatisk metod och ett kritiskt perspektiv, utreda huruvida en sådan processuell preklusionsregel som föreslagits i SOU 2015:12 Överprövning av upphandlingsmål m.m. bör införas i upphandlingslagarna. Den föreslagna lagen skulle innebära att en part till stöd för sin talan får åberopa nya omständigheter och bevis först i kammarrätten endast om parten kan göra det sannolikt att omständigheten eller beviset inte kunnat åberopas vid förvaltningsrätten eller om parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det.

Avgörandet HFD 2013 ref. 5 har fastställt att det inom ramen för nuvarande lagstiftning är tillåtet för parter att åberopa nya omständigheter och bevis först i kammarrätten, så länge det inte medför att saken ändras. Ett införande av en processuell preklusionsregel skulle således förvisso gå emot principen som följer av detta avgörande, men det betyder inte att det inte finns rättsligt utrymme för att införa en sådan regel. Varken EU-rätten eller den nationella rätten uppställer några direkta hinder mot ett införande av regeln.

Utredarna hävdar att ett införande av en processuell preklusionsregel i upphandlingslagarna skulle effektivisera överprövningsprocessen för denna typ av mål. Daniel Johansson, jurist på Konkurrensverket, ställer sig emellertid i ett särskilt yttrande kritisk till ett införande. Han menar bland annat att det finns anledning att iaktta försiktighet vid överföringar av regler som ursprungligen utformats för allmän domstolsprocess till förvaltningsdomstolsprocessen. Därutöver finns ytterligare rättsliga överväganden att ta hänsyn till vid ett eventuellt införande av regeln. Bland annat finns det en risk att arbetsbördan ökar i första instans för både parter och domstol. Vidare riskerar ett införande av fler regler att förflytta fokus från att det grundläggande syftet med upphandlingsförfarandet, dvs. att göra så goda affärer som möjligt, till den juridiska processen.

I dagsläget finns det processuella preklusionsregler i en rad andra svenska lagar. De förutsättningar som varit för handen vid införande av en sådan regel i dessa lagar skiljer sig dock från de förutsättningar som föreligger för upphandlingsmålen. Således kan inte de argument som rättfärdigat ett införande av en sådan regel i andra lagar användas för att rättfärdiga ett införande av en sådan regel i upphandlingslagarna.

Vid en sammantagen bedömning är det tveksamt om en processuell preklusionsregel verkligen bör införas i upphandlingslagarna. För att kunna göra en riktig bedömning av frågan måste ytterligare utredningar göras avseende eventuella effektivitetsvinster och följdändringar. Mot bakgrund av att upphandlingsförfarandet idag av många upplevs som alltför juridisk och byråkratisk är det möjligt att förfarandet i stort snarare skulle effektiviseras genom en reducering av processuella regler på området.

Abstract

The purpose of this essay is to, by using a legal dogmatic method and a critical perspective, investigate whether a procedural rule of preclusion as proposed in SOU 2015:12 Överprövning av upphandlingsmål m.m. should be passed into the acts of public procurement. The proposed law would imply that a party as support of its action is allowed to refer to new circumstances and evidences for the first time in the Administrative Court of Appeal only if the party can make it likely that the circumstance or the evidence could not have been referred to in the Administrative Court or if the party otherwise would have had a valid excuse not to do it.

The decision of HFD 2013 ref. 5 has established that it, within the frame of current legislation, is allowed for parties to refer to new circumstances and evidences for the first time in the Administrative Court of Appeal, as long as it does not imply that the subject matter changes. The introduction of a procedural rule of preclusion would thus certainly go against the principle arising from this decision, however it does not mean that there is not legal room for introducing such a rule. Neither the EU law nor the national law imposes any direct obstacles against an introduction of the rule.

The commissioners claim that the introduction of a procedural rule of preclusion into the acts of public procurement would make the appealing process more efficient in this type of cases. Daniel Johansson, Legal Counsel at the Swedish Competition Authority is, however, in a separate statement, critical to the introduction. He claims, among other things, that there is reason to take caution when transferring rules originally designed for the general court procedures to the administrative court procedures. In addition, there are further legal considerations to take into account when possibly introducing the rule. Among other things, there is a risk that the workload would increase in the first instance for both the parties and the court. Furthermore, introducing more rules risks moving the focus from the fundamental purpose of the procurement procedure, i.e. to make as good business as possible, to the legal process.

In the current situation, there are procedural rules of preclusion in a number of Swedish laws. The conditions that have been at hand at the introduction of such a rule in these laws, are however different from the conditions that are at hand for the procurement cases. Thus, the arguments that justified the introduction of such a rule in other laws cannot be used to justify an introduction to such a rule in the procurement laws.

In an overall assessment, it is doubtful whether a procedural rule of preclusion really should be introduced into the procurement acts. In order to make a proper assessment of the question, further investigations must be made regarding possible efficiency gains and subsequent changes. Given that the procurement procedure today is perceived by many as overly legal and bureaucratic, it is possible that the procedure in general would rather be made more efficient by reducing the procedural rules in the area.

• author: Eriksson, Linnea
• supervisor: Marie Göransson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20151
• year: 2015
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: förvaltningsrätt, förvaltningsprocessrätt, preklusionsregler, offentlig upphandling
• language: Swedish
• id: 5431247
• date added to LUP: 2015-07-03 15:03:03
• date last changed: 2015-07-03 15:03:03