Lönediskriminering - En kritisk granskning av Arbetsdomstolens praxis vid lönediskriminering mellan män och kvinnor
(2015) LAGF03 20151Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Arbetsdomstolen har som högsta instans endast vid två tillfällen fällt en arbetsgivare för lönediskriminering på grund av kön i Sverige och senast det hände var 1996. Sedan dess har vi fått en ny diskrimineringslag, EU-rätten har fått ett ökat fokus på civila rättigheter och jämlikhet mellan könen har gått från att vara en konkurrensfråga till en av EU:s huvudprinciper. Den individuella lönesättningen har vunnit mark mot de i lönefrågor tidigare så avgörande kollektivavtalen. Trots detta finns ett generellt lönegap i Sverige mellan män och kvinnor på cirka 13 procent. Denna uppsats är skriven med avsikt att kritiskt granska gällande lagstiftning inom Sverige och i EU, för att sedan jämföra den med
Sida 4 av 37
gällande praxis. Vilka... (More) - Arbetsdomstolen har som högsta instans endast vid två tillfällen fällt en arbetsgivare för lönediskriminering på grund av kön i Sverige och senast det hände var 1996. Sedan dess har vi fått en ny diskrimineringslag, EU-rätten har fått ett ökat fokus på civila rättigheter och jämlikhet mellan könen har gått från att vara en konkurrensfråga till en av EU:s huvudprinciper. Den individuella lönesättningen har vunnit mark mot de i lönefrågor tidigare så avgörande kollektivavtalen. Trots detta finns ett generellt lönegap i Sverige mellan män och kvinnor på cirka 13 procent. Denna uppsats är skriven med avsikt att kritiskt granska gällande lagstiftning inom Sverige och i EU, för att sedan jämföra den med
Sida 4 av 37
gällande praxis. Vilka faktorer blir avgörande för om två arbetssituationer över huvud taget
kan jämföras och vilka skäl är tillåtna för att ge en man högre lön än en kvinna då arbetena är att anses som lika eller likvärdiga?
I uppsatsen redovisas och tolkas gällande lagstiftning från Sverige och EU. De fall som hittills prövats i Arbetsdomstolen presenteras och analyseras tillsammans med liknande avgöranden från EU-domstolen. Då avgörandet i AD 2013 nr 64 är det första sedan 2001 och det enda sedan vår nya diskrimineringslag började gälla har det fått en egen rubrik och lite extra utrymme i den efterföljande analysen.
Några av slutsatserna från uppsatsen är att AD:s praxis håller sig inom EU-rättens ramar i allt utom proportionalitetsprincipen. Visst kan det finnas marknadsskäl att ge en man högre lön än en kvinna i vissa fall, men där EU-domstolen prövar till vilken del lönegapet kan motiveras har AD gått från ett par skiljaktiga meningar i tidigare domar till att lämna frågan helt obesvarad i det senaste avgörandet. (Less) - Popular Abstract
- The Swedish Labour Court has on only two occasions ruled in favor of the plaintiff in cases of wage discrimination based on sex, and not once since 1996. Since then, a new anti- discrimination law has been passed. EU-legislation has moved some of its focus towards civil rights and equality between the sexes is now one of its main principles. In the Swedish workforce wages are now more than ever settled on an individual basis. Despite this, the gap in salaries between men and women is around 13 percent calculated over all industry and government.
This essay is written with a critical perspective and the intent to review existing legislation in Sweden and the EU. It then compares it with existing practices. What factors will determine... (More) - The Swedish Labour Court has on only two occasions ruled in favor of the plaintiff in cases of wage discrimination based on sex, and not once since 1996. Since then, a new anti- discrimination law has been passed. EU-legislation has moved some of its focus towards civil rights and equality between the sexes is now one of its main principles. In the Swedish workforce wages are now more than ever settled on an individual basis. Despite this, the gap in salaries between men and women is around 13 percent calculated over all industry and government.
This essay is written with a critical perspective and the intent to review existing legislation in Sweden and the EU. It then compares it with existing practices. What factors will determine whether two work situations can be determined equal or of equal value? And what reasons would allow giving a man a higher salary than a woman (or vice versa), for work considered equal or of equal value? For this purpose, Swedish and EU law are examined and analyzed in view of corresponding court rulings.
Some of the conclusions of this paper is that the Swedish Labour Court has been acting within Swedish and EU legislation with an exception regarding the principle of proportionality. Certainly there are situations where market reasons warrant giving a man a higher salary than a woman, or vice versa, but where the European Court of Justice examines what part of the wage gap can be justified, the Swedish Labour Court leaves this question completely unanswered in their latest ruling. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5431470
- author
- Sällberg, Daniel LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20151
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Arbetsrätt, labour law
- language
- Swedish
- id
- 5431470
- date added to LUP
- 2015-07-06 10:34:11
- date last changed
- 2015-09-07 21:25:22
@misc{5431470, abstract = {{Arbetsdomstolen har som högsta instans endast vid två tillfällen fällt en arbetsgivare för lönediskriminering på grund av kön i Sverige och senast det hände var 1996. Sedan dess har vi fått en ny diskrimineringslag, EU-rätten har fått ett ökat fokus på civila rättigheter och jämlikhet mellan könen har gått från att vara en konkurrensfråga till en av EU:s huvudprinciper. Den individuella lönesättningen har vunnit mark mot de i lönefrågor tidigare så avgörande kollektivavtalen. Trots detta finns ett generellt lönegap i Sverige mellan män och kvinnor på cirka 13 procent. Denna uppsats är skriven med avsikt att kritiskt granska gällande lagstiftning inom Sverige och i EU, för att sedan jämföra den med Sida 4 av 37 gällande praxis. Vilka faktorer blir avgörande för om två arbetssituationer över huvud taget kan jämföras och vilka skäl är tillåtna för att ge en man högre lön än en kvinna då arbetena är att anses som lika eller likvärdiga? I uppsatsen redovisas och tolkas gällande lagstiftning från Sverige och EU. De fall som hittills prövats i Arbetsdomstolen presenteras och analyseras tillsammans med liknande avgöranden från EU-domstolen. Då avgörandet i AD 2013 nr 64 är det första sedan 2001 och det enda sedan vår nya diskrimineringslag började gälla har det fått en egen rubrik och lite extra utrymme i den efterföljande analysen. Några av slutsatserna från uppsatsen är att AD:s praxis håller sig inom EU-rättens ramar i allt utom proportionalitetsprincipen. Visst kan det finnas marknadsskäl att ge en man högre lön än en kvinna i vissa fall, men där EU-domstolen prövar till vilken del lönegapet kan motiveras har AD gått från ett par skiljaktiga meningar i tidigare domar till att lämna frågan helt obesvarad i det senaste avgörandet.}}, author = {{Sällberg, Daniel}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Lönediskriminering - En kritisk granskning av Arbetsdomstolens praxis vid lönediskriminering mellan män och kvinnor}}, year = {{2015}}, }