När juridik möter etik - En komparativ och etisk analys av dödshjälp i Sverige, USA och Nederländerna

Abstract (Swedish)

Uppsatsens syfte är att analysera om det går att kategorisera rättsläget om dödshjälp i Sverige, USA (Oregon) och Nederländerna utefter något etiskt synsätt. Vidare är syftet att uppsatsen ska påvisa att olikheter och skillnader i ländernas juridik kan grunda sig i större, bakomliggande värderingar om mänskliga livet, lidande och dödande.

I Sverige är aktiv dödshjälp förbjudet. Det är däremot inte straffbart att begå självmord och därmed inte heller till medhjälp till självmord. Gränsdragningen mellan vad som klassas som straffbart dråp och medhjälp till självmord utgörs av hur aktivt agentens handlande varit. I Sverige är det dock tillåtet med passiv dödshjälp som innebär att vissa medicinska åtgärder vidtagna av läkare som kan påskynda döden tillåts. Europa domstolen har fastslagits att nekas medhjälp till självmord inte kränker grundläggande mänskliga rättigheter som fastslås i EKMR.

Delstaten Oregon i USA har infört Oregon´s Death with Dignity Act som ger rätt till läkarassisterat självmord. För att en patient ska ha rätt till dödshjälp krävs det att denne är över 18 år, medborgare i Oregon och lider av en obotlig sjukdom med en prognos om 6 månader kvar att leva. Andra delstater har förbjudit dödshjälp och sådana lagar fastslogs, av U.S. Supreme Court, inte vara grundlagsstridiga. Delstatsdomstolen i Oregon anser att Oregon´s Death with Dignity Act är förenlig med den amerikanska grundlagen.

I Nederländerna är, av läkaren utförd, aktiv dödshjälp och läkarassisterat självmord tillåtet. För att beviljas dödshjälp krävs det att patienten frivilligt begär dödshjälp, är över 11 år och har ett fysiskt eller psykiskt lidande. Regeringen i Nederländerna anser inte att någon ska nekas rätten till dödshjälp enbart på grund av grundläggande mänskliga rättigheter om rätten till liv.
Olika etiska synsätt har olika sätt att se på dödshjälp. Konsekvensetiken bedömer en handling som rätt eller fel beroende på vilka konsekvenser den får. Mänskligt liv, lidande och autonomi har inget egenvärde utan utgör led i konsekvensbedömningen. Dödshjälp anses vara moraliskt rätt så länge den lidande personen samtyckt till sin död, eftersom döden i så fall skulle minska det totala lidandet i världen.

Deontologisk etik anser att det rätta i en handling bestäms utifrån ett föremåls värde. Det inneboende värdet ger upphov till en handlingsplikt att respektera värdet. Mänskligt liv anses heligt och all typ av skadande eller dödande kränker livet grundläggande värde. Lidande och autonomi har inget egenvärde och eutanasi är alltid moraliskt förkastligt. Deontologer gör en moralisk skillnad mellan aktiv och passivt påskyndande av döden, där passivt påskyndande anses moraliskt rättfärdigat.

Liberalismen betonar egenvärdet av en persons frihet. Friheten innebär autonomin att göra anspråk eller avsäga sig sina rättigheter. Frivillig eutanasi anses moraliskt rätt eftersom en rationell person, som har förmåga att värdera sin egen existens, har rätten att avsäga sig rätten till liv.

Avslutningsvis i analys och slutsats kategoriseras ländernas rättsläge utefter ett etiskt synsätt. Det svenska rättsläget går att kategorisera efter främst deontologins etik. Förbudet mot aktiv dödshjälp överensstämmer med synen på livets helgd. Passiv dödshjälp rättfärdigas i Sverige genom doktrinen om dubbel effekt. I Sverige har livet ett egenvärde och där lidande och autonomi saknar egenvärde.
Rättsläget i Oregon går att kategorisera efter främst konsekvensetiska teorier. Mänskliga livet, lidande och autonomi har inga självständiga värden utan bedöms som ett led i en konsekvensbedömning. Lagstiftningens syfte är att minska rädsla och fruktan inför döden där möjligheten till läkarassisterad dödshjälp har en mer lugnande effekt än den faktiska möjligheten att beviljas dödshjälp.
Nederländernas rättsläge om dödshjälp går att kategorisera främst liberalistiskt. Personens frihet och autonomi är grundläggande. De få begränsningarna i rätten till dödshjälp visar att syftet med lagen är att tillgodose varje persons enskilda intresse snarare än det allmännas intresse.

Abstract

The purpose of this paper is to analyse the possibility to categorise the legal position of euthanasia in Sweden, USA (Oregon) and the Netherlands after an ethical point of view. This paper is suppose to reflect that similarities and differences between the legal positions of the countries can be based in the their view on human life, suffering and killing.

In Sweden active euthanasia is forbidden. Committing suicide and assist another to commit suicide is not punishable by law. The difference between murder and assisted suicide is decided by how active the agent’s actions are. Sweden accepts passive euthanasia that allows doctors to preform certain medical actions that could hasten death. The European Court of Human Rights ruled that none of the human rights in ECHR is being violated when a person is denied assistance to commit suicide.

The U.S. state of Oregon has implemented Oregon's Death with Dignity Act that allows physician-assisted suicide. For the right to physician-assisted suicide it is required that the patient is voluntarily requesting euthanasia, is over 18 years, is a citizen of Oregon and is suffering from an incurable disease with the prognosis of 6 months left to live. Other states in the U.S. have forbidden euthanasia and such laws have been established by the US Supreme Court not to be unconstitutional. The state court of Oregon considers that Oregon's Death with Dignity Act is consistent with the U.S. constitution.

The Netherlands allows doctors to preform euthanasia and physician-assisted suicide. For the right to euthanasia it is required the patient is voluntarily requesting euthanasia, is older than 11 years and experience an unbearable physical or mental suffering. The Government of the Netherlands does not consider that anyone should be denied the right to euthanasia solely on the basis of the human right to life.

Different ethical theories have varied ways of examining euthanasia. Consequentialism measures an act as right or wrong depending on the consequences the act has. Neither of human life, suffering and autonomy has an intrinsic value but they are each a part in the examination of the consequences. As long as the suffering person agreed to his death euthanasia is considered morally right because the death would reduce the total suffering in the world.
Deontological ethic believes that the rightness of an act is based on the value of a certain. The value decides the duty to act in accordance with the value. Human life is considered sacred and therefore all types of harming or killing violate the value of life. Suffering and autonomy has no intrinsic value and euthanasia is always morally wrong. Deontological ethic makes a moral difference between active and passive hasten of death, where passive hasten of death is considered morally right.
Liberalism consider that a person's freedom have an intrinsic value. A person's freedom means autonomy to claim or resign his rights. Voluntary euthanasia is considered morally right because a rational person who has the ability to evaluate his own existence has the right to resign the right to life.

Finally, in the analysis and conclusion the legal position of euthanasia in the countries is categorized after an ethical theory. The Swedish legal situation can be categorized mainly by deontological ethic. The forbid of active euthanasia is consistent with the view of the sanctity of life. Passive euthanasia in Sweden is justified by the doctrine of double effect. In Sweden, life has an intrinsic value and suffering and autonomy lacks an intrinsic value.
The legal position in Oregon can be categorized mainly by the Consequentialism. Human life, suffering and autonomy have no intrinsic value, but matters as a part of the examination of the consequences of an act. The purpose of the legislation is to reduce the fear of death, where the possibility of physician-assisted euthanasia gives a more calming effect than the actual possibility of granting euthanasia.
Netherlands' legal position of euthanasia can be categorized mainly by the liberalism. The person's freedom and autonomy has a fundamental value. The right to euthanasia in the Netherlands have few restrictions, which shows that the purpose of the law is to meet each person's individual interest rather than a public interest.

• author: Myhrman, Hanna
• supervisor: David Reidhav
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20151
• year: 2015
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Allmän rättslära
• language: Swedish
• id: 5431509
• date added to LUP: 2015-07-06 09:53:31
• date last changed: 2015-07-06 09:53:31