EU som normativ makt? : en kritisk diskursanalys av EU:s sanktionsregim mot Iran 2010-2012
(2015) MRSG31 20151Human Rights Studies
- Abstract (Swedish)
- I litteraturen beskrivs EU som en normativ makt, eftersom att EU utgår från normativa mål och policy, uttryckt av Ian Manners som ”normative power EU”. Att EU inte alltid agerar efter sin egen utrikespolitiska policy har därför orsakat debatt om att EU egentligen inte agerar efter en normativ agenda, utan snarare en säkerhetspolitisk. I synnerhet är detta gällande diskrepansen mellan EU:s sanktionspolicy och omfattande sanktionsregim mot Iran med bakgrund i landets kärnteknikprogram. Genom att istället analysera EU:s identitetsskapande diskursivt är det möjligt att gå ifrån debatten om EU:s egentliga mål. Med hjälp av Norman Fairclough kritiska diskursanalys och att inkludera Thomas Diez perspektiv om ”normative power EU” som hegemoni,... (More)
- I litteraturen beskrivs EU som en normativ makt, eftersom att EU utgår från normativa mål och policy, uttryckt av Ian Manners som ”normative power EU”. Att EU inte alltid agerar efter sin egen utrikespolitiska policy har därför orsakat debatt om att EU egentligen inte agerar efter en normativ agenda, utan snarare en säkerhetspolitisk. I synnerhet är detta gällande diskrepansen mellan EU:s sanktionspolicy och omfattande sanktionsregim mot Iran med bakgrund i landets kärnteknikprogram. Genom att istället analysera EU:s identitetsskapande diskursivt är det möjligt att gå ifrån debatten om EU:s egentliga mål. Med hjälp av Norman Fairclough kritiska diskursanalys och att inkludera Thomas Diez perspektiv om ”normative power EU” som hegemoni, analyseras vilka olika diskurser som formar EU:s utrikespolitiska diskurs. Diskurs bidrar till skapandet, återskapandet och omskapandet av social identiteter, sociala relationer och system för kunskap och mening i förhållande till någonting annat. Därför fokuseras EU:s identitet i förhållande till EU:s sanktionsregim mot Iran 2010-2012, genom att analysera sex nyhetsartiklar ifrån två västerländska nyhetstidningar: The Guardian och The New York Times i direkt anslutning till EU:s sanktionsbeslut gentemot Iran. Uppsatsen konkluderar att i EU:s sanktionsregim mot Iran går det att identifiera tre stycken diskurser som bidrar till skapandet av tre olika identiteter: diplomatidiskurs och EU som normativ freds-främjare; disciplineringsdiskurs och EU som normativ aktör; samt säkerhetsdiskurs och EU som världsmilitär. EU:s sanktionsregim är ett resultat av organisationens hegemoniska status och behov av att legitimera sina beslut genom att konstruera sin egen identitet som ”normativ” i förhållande till någonting annat. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5435783
- author
- Lindvall Pranell, Cornelia LU
- supervisor
-
- Rouzbeh Parsi LU
- Linde Lindkvist LU
- organization
- course
- MRSG31 20151
- year
- 2015
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- kritisk diskursanalys, Iran, sanktioner, policy, hegemoni, identitet, EU, normative power, mänskliga rättigheter, human rights
- language
- Swedish
- id
- 5435783
- date added to LUP
- 2015-07-22 09:13:39
- date last changed
- 2015-07-22 09:13:39
@misc{5435783, abstract = {{I litteraturen beskrivs EU som en normativ makt, eftersom att EU utgår från normativa mål och policy, uttryckt av Ian Manners som ”normative power EU”. Att EU inte alltid agerar efter sin egen utrikespolitiska policy har därför orsakat debatt om att EU egentligen inte agerar efter en normativ agenda, utan snarare en säkerhetspolitisk. I synnerhet är detta gällande diskrepansen mellan EU:s sanktionspolicy och omfattande sanktionsregim mot Iran med bakgrund i landets kärnteknikprogram. Genom att istället analysera EU:s identitetsskapande diskursivt är det möjligt att gå ifrån debatten om EU:s egentliga mål. Med hjälp av Norman Fairclough kritiska diskursanalys och att inkludera Thomas Diez perspektiv om ”normative power EU” som hegemoni, analyseras vilka olika diskurser som formar EU:s utrikespolitiska diskurs. Diskurs bidrar till skapandet, återskapandet och omskapandet av social identiteter, sociala relationer och system för kunskap och mening i förhållande till någonting annat. Därför fokuseras EU:s identitet i förhållande till EU:s sanktionsregim mot Iran 2010-2012, genom att analysera sex nyhetsartiklar ifrån två västerländska nyhetstidningar: The Guardian och The New York Times i direkt anslutning till EU:s sanktionsbeslut gentemot Iran. Uppsatsen konkluderar att i EU:s sanktionsregim mot Iran går det att identifiera tre stycken diskurser som bidrar till skapandet av tre olika identiteter: diplomatidiskurs och EU som normativ freds-främjare; disciplineringsdiskurs och EU som normativ aktör; samt säkerhetsdiskurs och EU som världsmilitär. EU:s sanktionsregim är ett resultat av organisationens hegemoniska status och behov av att legitimera sina beslut genom att konstruera sin egen identitet som ”normativ” i förhållande till någonting annat.}}, author = {{Lindvall Pranell, Cornelia}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{EU som normativ makt? : en kritisk diskursanalys av EU:s sanktionsregim mot Iran 2010-2012}}, year = {{2015}}, }