Andelstal för utförande i gemensamhetsanläggningar

Abstract (Swedish)

Enligt 15 § anläggningslagen (AL) ska samtliga delägare i en
gemensamhetsanläggning erhålla andelstal för både drift och utförande av
anläggningen. Andelstal för utförande ska främst beräknas efter nyttan av
anläggningen medan andelstal för drift ska grunda sig på användandet. För utförande
saknas i stort sett vägledning om hur andelstal ska beräknas. Arbetet syftar till att
genom undersökning av ett stort antal förrättningar samt intervjuer med
förrättningslantmätare kartlägga hur andelstal för utförande sätts idag i de fall där
olika andelstalsserier för utförande och drift används. Detta kan förhoppningsvis leda
till en mer konsekvent och rättvis tolkning av reglerna över hela landet.

Det saknas i stort sett tidigare undersökningar på detta ämne. 1983 gjordes en
undersökning av Kalbro och Larsson och denna studie har använts som jämförelse
med de resultat som har erhållits i detta examensarbete. Även styrelsens möjlighet att
ändra andelstal efter beslut i lantmäteriförrättningen samt användandet av 0 som
andelstal har undersökts i arbetet.

Undersökningen av gemensamhetsanläggningar har begränsats till anläggningar som
är nybildade eller omprövade de senaste 10 åren i 30 slumpmässigt utvalda
kommuner. Detta betyder att det totalt var 3 538 gemensamhetsanläggningar som
ingick i undersökningen. Av dessa var det drygt 7 % som hade olika andelstal för
utförande och drift och undersöktes vidare.

Även fem förrättningslantmätare intervjuades för att ge sin syn på användningen av
olika andelstal för utförande och drift, styrelsens befogenhet att ändra andelstal samt
användandet av 0 som andelstal. Genom sammanställning och analys av den
insamlade informationen och intervjusvaren har följande slutsatser dragits:

Användandet av skilda andelstal för utförande och drift har minskat sedan 1983. Det
finns troligen möjlighet att använda det oftare än vad som görs idag upp till en nivå
motsvarande den som fanns vid 1983 års studie (17 % av alla anläggningar).
Motiveringarna till varför man använt de andelstal man gjort är ofta bristfällig eller
saknas helt trots att motiveringen är mycket viktig för att kunna tolka och förstå
besluten.

Förrättningslantmätare slarvar med att sätta andelstal för utförande i flera fall då
anläggningen redan är utförd då förrättningen genomförs. Detta sker trots att behovet
av att alltid sätta andelstal för både utförande och drift tydligt framgår i Lantmäteriets
handböcker och annan doktrin på området.

Skillnaden mellan hur möjligheten att ge styrelsen befogenhet att ändra andelstal
används i praktiken är mycket stor över landet. Förrättningslantmätare har väldigt
skiftande åsikter om hur denna möjlighet fungerar och hur den bör användas.
Tydligare handledning och riktlinjer för användandet av denna möjlighet behövs för
att uppnå en mer enhetlig tillämpning.

Andelstalet 0 kan användas för antingen utförande eller drift för en eller flera
fastigheter i en gemensamhetsanläggning. Att ansluta en fastighet med andelstalet 0
för både utförande och drift är dock felaktigt.

Anmärkningarna om de andelstal som är registrerade i fastighetsregistret går inte
alltid att lita på. I denna studie visade det sig att över 20 % av fastigheterna som hade
anmärkningen ”andelstalen avser enbart drift” egentligen hade en gemensam
andelstalsserie för utförande och drift. Ofta saknas det även anmärkningar som borde
ha funnits.

Abstract

Participatory shares should be obtained by all co-owners of a joint facility. The basis
of the calculation of the participatory shares is different for construction and
operation. In this thesis a survey is done to determine to what extent this means that
different participatory shares is calculated for construction and operation in joint
facilities and if these joint facilities have something in common.

There are virtually no previous studies on this topic. 1983 a survey was conducted by
Kalbro and Larsson and this study has been used as a comparison with the results
obtained in this thesis. Even the Board's ability to change the participatory share
according to decisions by the cadastral surveyor and the use of the participatory share
0 has been investigated in the work.

In the study there were 3538 joint facilities reviewed. Of these, approximately 7% had
different participatory shares for construction and operation and were further
investigated. Five cadastral surveyors were also interviewed to give their views on the
use of different participatory shares for the construction and operation, the Board’s
power to change the participatory shares and the use of 0 as a participatory share.

The compilation and analysis of the collected information and the interview responses
led to several conclusions including:

The use of separate participatory shares for construction and operation has declined
since 1983.

The difference between how the ability to give the Board the authority to change the
participatory shares is used in practice varies widely across the country.

• author: Thorvaldsson, Torsten
• supervisor: Svante Nilsson
• organization: Real Estate Science
• alternative title: Participation shares for construction in joint facilities
• course: VFT920 20151
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering; Law and Political Science
• keywords: Gemensamhetsanläggning, andelstal, utförande, anläggningslagen, samfällighetsförening
• language: Swedish
• id: 7359340
• date added to LUP: 2015-06-16 17:12:55
• date last changed: 2015-06-18 14:04:28