Pollinering av tvåhjärtbladiga växter utanför hagmarker i Skåne

Abstract

The aim of this study is to examine the spillover effects of diversity in insect pollinated plants in the vicinity of semi-natural grasslands, if the biodiversity in plants is increased as a result of being close to pastures and if a local environmental support has an effect on its surroundings. As agricultural intensification reduces biodiversity and contributes to habitat degradation, studies on the effects of semi-natural grasslands on the landscape will increase in importance. Not only for the conservation of species, but to keep ecosystem services like pollination of crops. Data collected for another project was utilized to determine which species of plants where abundant at predefined ranges (<100 meters, 250 meters and 500 meters) from the semi-natural grasslands. The different plant communities dependence on insect pollination and dependence on pollination by bumblebees where calculated to look for a possible decline with increased range from the semi-natural grasslands. To statistically account for the different soil conditions when calculating this, the traits for the different plant communities were classified to determine the ecological traits for these communities. The traits used in this study to represent the plant communities is specific leaf area , leaf dry matter content and canopy height. My results showed that the average dependence on pollination at all distances was just short of 90% and like the dependence on bumblebees for its pollination, was not changed over distance. Increased distance from the closest semi-natural grassland showed no significance for the degree of pollination performed by insects in general and the dependence of bumblebees. The analysis showed however a significant correlation between insect pollination and canopy height, and also between dependence on bumblebees and leaf dry matter content. This shows that plants which grow higher are more likely to be dependent on bumblebees.

Popular Abstract (Swedish)

Kristoffer Magnusson


Pollinering av blommor utanför hagmarker

Det senaste århundradet har den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet minskat markant på grund av den ökade intensiteten i jordbruket. Vad som fanns tidigare var ett mer lågintensivt jordbruk med traditionella verktyg och metoder. Detta lågintensiva jordbruk skapade otroligt artrika ängar och hagmarker i jordbrukslandskapet. Eftersom en stor del av den biologiska mångfalden är beroende av hagmarker och ängar så är det en viktig biotop att skydda samt arbeta med att bevara. Detta är extra tydligt när man kollar på rödlistade insekter och växter i jordbrukslandskapet. Därför är det viktigt att undersöka vad hagmarkerna har för effekter på omgivningen.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns belägg för att en överflödeseffekt av hagmarkerna i landskapet finns för insektspollinerande växter, samt om det finns belägg för att blotta existensen av hagmarker förbättrar omgivningen av blomsamhällen och kan ett lokalt miljöstöd då ge en positiv effekt på inte bara hagmarkerna utan även på dess omgivning. För att undersöka detta användes växtdata från ett annat projekt och ett par på förhand ekologiska egenskaper användes för att definiera blomsamhällena i experimentet. Från dessa blomsamhällens egenskaper skattades deras beroende av pollinering av insekter och hur beroende av pollinering från insekter som vanligtvis bor i hag- och betesmarker, nämligen humlor och bin. Sedan gjordes statistiska modeller som användes i denna studie för att undersöka om det fanns ett förhållande mellan graden av pollinering av insekter samt graden av pollineringen som utförs av bin med avstånd till hagmarkerna i två separata test.

Resultatet visade att medelvärdet för beroendet av insektspollinering hos de olika blomsamhällena låg på 89 % och att oberoende av avståndet så var beroendet av insektspollinering stor. Medelvärdet för beroendet av humlor och bin för pollinering låg på en lägre nivå på ca 5 %. I experimentet som kollade om det fanns ett samband mellan avstånd och graden av insektspollinering, visade det sig inte ha ett signifikant resultat. Slumpen kunde alltså inte räknas bort och resultatet var inte säkert att det var pga. avståndet till en hagmark. I det andra experimentet som undersökte förhållandet mellan avstånd och hur beroende ett blomsamhälle var av pollinering från humlor och bin visade det sig inte heller vara ett signifikant förhållande. Även där kunde inte slumpen räknas bort som en anledning till resultatet. Däremot stod två ekologiska egenskaper ut och var signifikanta med insektspollinering samt beroende av pollinering från humlor och bin. Det visade sig att blomsamhällen som var mer beroende av insektspollinering hade generellt mer högväxta arter och att blomsamhällen som var beroende av humlor och bin bestod till större del av arter som hade stor biomassa.



Handledare: Johan Ekroos
Examensarbete kandidat 15 hp i Miljövetenskap MVEK02
CEC – Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet

• author: Magnusson, Kristoffer
• supervisor: Johan Ekroos
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEK02 20151
• year: 2015
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• language: Swedish
• id: 7369861
• date added to LUP: 2015-06-18 15:59:58
• date last changed: 2015-06-18 15:59:58