Utveckling av skriftlig narrativ förmåga hos elever med språkstörning i ordinarie och särskild undervisningsgrupp
(2015) LOGM81 20151Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Studiens syfte var att beskriva lexikal diversitet och densitet samt jämföra skriftlig narrativ förmåga mellan elever med språkstörning i ordinarie och särskild undervisning i såväl årskurs tre som årskurs sex. Analyserna syftade till att undersöka vilken skolplacering som är mest fördelaktig utifrån undersökta språkliga förmågor. I studien analyserades den skriftliga delen av nationella prov i svenska skrivna av 13 elever med konstaterad språkstörning i årskurs tre och sex, varav sju placerade i särskild undervisning och sex placerade i ordinarie undervisning. Ur studiens resultat går det att utläsa att eleverna i särskild undervisning tenderar att uppvisa en mer begränsad ordvariation i skriftliga narrativer än eleverna i ordinarie... (More)
- Studiens syfte var att beskriva lexikal diversitet och densitet samt jämföra skriftlig narrativ förmåga mellan elever med språkstörning i ordinarie och särskild undervisning i såväl årskurs tre som årskurs sex. Analyserna syftade till att undersöka vilken skolplacering som är mest fördelaktig utifrån undersökta språkliga förmågor. I studien analyserades den skriftliga delen av nationella prov i svenska skrivna av 13 elever med konstaterad språkstörning i årskurs tre och sex, varav sju placerade i särskild undervisning och sex placerade i ordinarie undervisning. Ur studiens resultat går det att utläsa att eleverna i särskild undervisning tenderar att uppvisa en mer begränsad ordvariation i skriftliga narrativer än eleverna i ordinarie undervisning. Resultatet tyder även på ett samband mellan lexikal diversitet och skriftlig narrativ förmåga. Skriftlig narrativ förmåga undersöktes av logopedstudenter med stöd i NAP (Narrative assessment profile) och av lärare utifrån kunskapskrav. Utfallet visar att samtliga elever utvecklas mellan årskurs tre och sex. Resultatet för eleverna i ordinarie undervisning indikerar på en mer utvecklad skriftlig narrativ förmåga än för eleverna i särskild undervisning. Däremot tenderar eleverna i särskild undervisning visa en generellt högre utvecklingstakt. Således förefaller skillnader mellan grupperna minska i takt med fortskridande utbildning. Kopplingen mellan språklig förmåga och skolframgång motiverar ett behov av logopedisk kompetens för språk-, läs- och skrivutveckling för elever med språkliga svårigheter (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/7373296
- author
- Ahlstedt, Mikaela LU ; Berntsson, Sandra LU and Hansson, Elin LU
- supervisor
-
- Olof Sandgren LU
- Ketty Holmström LU
- organization
- course
- LOGM81 20151
- year
- 2015
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Skolplacering, Språkstörning, Narrativ, Nationella prov, Lexikon.
- language
- Swedish
- id
- 7373296
- date added to LUP
- 2015-06-18 16:50:55
- date last changed
- 2015-06-18 16:50:55
@misc{7373296,
abstract = {{Studiens syfte var att beskriva lexikal diversitet och densitet samt jämföra skriftlig narrativ förmåga mellan elever med språkstörning i ordinarie och särskild undervisning i såväl årskurs tre som årskurs sex. Analyserna syftade till att undersöka vilken skolplacering som är mest fördelaktig utifrån undersökta språkliga förmågor. I studien analyserades den skriftliga delen av nationella prov i svenska skrivna av 13 elever med konstaterad språkstörning i årskurs tre och sex, varav sju placerade i särskild undervisning och sex placerade i ordinarie undervisning. Ur studiens resultat går det att utläsa att eleverna i särskild undervisning tenderar att uppvisa en mer begränsad ordvariation i skriftliga narrativer än eleverna i ordinarie undervisning. Resultatet tyder även på ett samband mellan lexikal diversitet och skriftlig narrativ förmåga. Skriftlig narrativ förmåga undersöktes av logopedstudenter med stöd i NAP (Narrative assessment profile) och av lärare utifrån kunskapskrav. Utfallet visar att samtliga elever utvecklas mellan årskurs tre och sex. Resultatet för eleverna i ordinarie undervisning indikerar på en mer utvecklad skriftlig narrativ förmåga än för eleverna i särskild undervisning. Däremot tenderar eleverna i särskild undervisning visa en generellt högre utvecklingstakt. Således förefaller skillnader mellan grupperna minska i takt med fortskridande utbildning. Kopplingen mellan språklig förmåga och skolframgång motiverar ett behov av logopedisk kompetens för språk-, läs- och skrivutveckling för elever med språkliga svårigheter}},
author = {{Ahlstedt, Mikaela and Berntsson, Sandra and Hansson, Elin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Utveckling av skriftlig narrativ förmåga hos elever med språkstörning i ordinarie och särskild undervisningsgrupp}},
year = {{2015}},
}