Kränkning enligt skadeståndslagen - ett begrepp i förändring?
(2015) JURM01 20151Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Sedan den 1 januari 2002 finns i skadeståndslagen 2 kap 3 § en bestämmelse avseende ersättning för kränkning genom brott. Ersättning för skador av den här typen har förekommit i Sverige sedan medeltiden, och den nuvarande formuleringen infördes med målet att förenkla och förtydliga bestämmelsen. Den skada som ersätts utgörs enligt förarbetena av en momentan känsla i direkt anslutning till ett brottsligt angrepp. Den nuvarande bestämmelsen har sedan den trädde i kraft diskuterats flitigt i doktrin och praxis.
Uppsatsen behandlar den historiska utvecklingen fram till ikraftträdandet av den nuvarande kränkningsbestämmelsen, begreppets innebörd och syfte, vilka brott som kan ligga till grund för kränkningsersättning, vad som krävs för att... (More) - Sedan den 1 januari 2002 finns i skadeståndslagen 2 kap 3 § en bestämmelse avseende ersättning för kränkning genom brott. Ersättning för skador av den här typen har förekommit i Sverige sedan medeltiden, och den nuvarande formuleringen infördes med målet att förenkla och förtydliga bestämmelsen. Den skada som ersätts utgörs enligt förarbetena av en momentan känsla i direkt anslutning till ett brottsligt angrepp. Den nuvarande bestämmelsen har sedan den trädde i kraft diskuterats flitigt i doktrin och praxis.
Uppsatsen behandlar den historiska utvecklingen fram till ikraftträdandet av den nuvarande kränkningsbestämmelsen, begreppets innebörd och syfte, vilka brott som kan ligga till grund för kränkningsersättning, vad som krävs för att allvarlighetsrekvisitet skall anses vara uppfyllt, och betydelsen av den skadelidandes ställning eller beteende. Uppsatsen söker utröna i vilken mån svaren på dessa frågor har förändrats under de senaste 13 åren, och slutligen hur fördelningen mellan könen ser ut bland målsägande och tilltalade i de fall där kränkningsersättning behandlas. För att besvara dessa frågeställningar har lagtext, förarbeten, praxis och juridisk litteratur använts. En empirisk undersökning av rättsfall från högsta domstolen och hovrätterna har också genomförts.
Kränkningsbegreppets syfte borde klargöras ytterligare, och utförligare motiveringar vid vissa typer av avgöranden skulle kunna underlätta fortsatt tillämpning av bestämmelsen. (Less) - Popular Abstract
- Since 1 January 2002 there is in the Swedish Tort Liability Act (skadeståndslagen) Chapter 2, Section 3, a provision concerning the compensation for violation through crime. Such compensation has been present in Sweden in some form since the Middle Ages, and the current wording was introduced with the goal to simplify and clarify the provision. The damage which is compensated consists, according to the legislative history, of a temporary emotion in immediate context with a criminal attack. The current provision has, since it came into force, been diligently discussed in doctrine and case-law.
The essay deals with the historical development up until the time when the current provision came into force, the meaning of the legal concept of... (More) - Since 1 January 2002 there is in the Swedish Tort Liability Act (skadeståndslagen) Chapter 2, Section 3, a provision concerning the compensation for violation through crime. Such compensation has been present in Sweden in some form since the Middle Ages, and the current wording was introduced with the goal to simplify and clarify the provision. The damage which is compensated consists, according to the legislative history, of a temporary emotion in immediate context with a criminal attack. The current provision has, since it came into force, been diligently discussed in doctrine and case-law.
The essay deals with the historical development up until the time when the current provision came into force, the meaning of the legal concept of violation according to the current provision and the purpose thereof, on which crimes one can base a claim for compensation in this context, what is required for the prerequisite concerning serious violation to be considered fulfilled, and the significance of the professional status and behaviour of the injured party. The essay seeks to determine to what extent the answers to these questions have changed during the past 13 years, and finally what the distribution between the sexes looks like in regards to injured parties and defendants in the cases dealing with compensation for violation through crime. In order to answer these questions law, legislative history, case-law, and doctrine have been used. An empirical study of cases from the Supreme Court and the Courts of Appeal has also been performed.
The purpose of the concept of violation should be further clarified, and more elaborate reasoning in certain types of rulings could facilitate future application of the provision. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/7448678
- author
- Gustafsson, Annie LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Violation According To The Swedish Tort Liability Act - A Changing Concept?
- course
- JURM01 20151
- year
- 2015
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skadeståndsrätt, Ersättningsrätt, Kränkning, Kränkningsersättning
- language
- Swedish
- id
- 7448678
- date added to LUP
- 2015-06-25 18:58:59
- date last changed
- 2015-06-25 18:58:59
@misc{7448678,
abstract = {{Sedan den 1 januari 2002 finns i skadeståndslagen 2 kap 3 § en bestämmelse avseende ersättning för kränkning genom brott. Ersättning för skador av den här typen har förekommit i Sverige sedan medeltiden, och den nuvarande formuleringen infördes med målet att förenkla och förtydliga bestämmelsen. Den skada som ersätts utgörs enligt förarbetena av en momentan känsla i direkt anslutning till ett brottsligt angrepp. Den nuvarande bestämmelsen har sedan den trädde i kraft diskuterats flitigt i doktrin och praxis.
Uppsatsen behandlar den historiska utvecklingen fram till ikraftträdandet av den nuvarande kränkningsbestämmelsen, begreppets innebörd och syfte, vilka brott som kan ligga till grund för kränkningsersättning, vad som krävs för att allvarlighetsrekvisitet skall anses vara uppfyllt, och betydelsen av den skadelidandes ställning eller beteende. Uppsatsen söker utröna i vilken mån svaren på dessa frågor har förändrats under de senaste 13 åren, och slutligen hur fördelningen mellan könen ser ut bland målsägande och tilltalade i de fall där kränkningsersättning behandlas. För att besvara dessa frågeställningar har lagtext, förarbeten, praxis och juridisk litteratur använts. En empirisk undersökning av rättsfall från högsta domstolen och hovrätterna har också genomförts.
Kränkningsbegreppets syfte borde klargöras ytterligare, och utförligare motiveringar vid vissa typer av avgöranden skulle kunna underlätta fortsatt tillämpning av bestämmelsen.}},
author = {{Gustafsson, Annie}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kränkning enligt skadeståndslagen - ett begrepp i förändring?}},
year = {{2015}},
}