Analys av insamlingssystem för matavfall från flerfamiljshus – en fallstudie på Norr i Landskrona

Abstract

To facilitate the fulfilment of Sweden’s environmental objectives, there are interim targets regarding e.g. food waste. For instance: at least 50 % of food waste should be source separated and biologically treated to make use of energy and/or nutrients, by 2018 the latest. To achieve this, the number of households with access to separate collection of food waste must increase.

The aim of this master thesis is to compare different collection systems for food waste from multi-family residences. The most common collection system today is waste bins, located in separate houses for waste management or in basements. However, due to several factors there is an increasing interest in alternative collection systems.

The collection systems that are compared with waste bins are: food waste grinders with sedimentation tanks, underground waste containers, stationary and mobile pneumatic refuse collection systems as well as dry conservation of food waste. The comparison is made through multi-criteria analysis, based on the parameters: user friendliness, work environment, economy, influence on the local environment, energy use and emissions of green house gases.

The multi-criteria analysis resulted in the collection systems being graded in the following order: stationary pneumatic system and underground containers; food waste grinders; drying and mobile pneumatic system and lastly waste bins. This grading implies that all alternative systems perform more satisfactory for the chosen parameters than waste bin collection does, but there are large uncertainties within the comparison and subsequently in the grading as well.

A case study in a residential area in Landskrona is carried out to determine whether a change of collection system could be suitable. The multi-criteria analysis and local factors influencing implementation imply that underground containers could be a viable option to the current waste bin system. The collection of food waste in the area could also potentially be improved without changing the collection system.

Abstract (Swedish)

Examensarbetet syftar till att jämföra olika insamlingssystem för matavfall från flerfamiljshus. För att uppnå Sveriges miljömål finns etappmål som anger att minst 50 % av matavfallet ska källsorteras och behandlas biologiskt för att ta tillvara på energi och/eller näring till senast år 2018. Detta innebär att antalet hushåll med tillgång till separat sortering av matavfall måste öka.

Det vanligaste systemet i dagsläget är insamling med separata kärl, placerade i miljöhus eller soprum. Införandet av separat insamling av matavfall kan leda till platsbrist i sorteringsutrymmen och det är bland annat detta som driver på ett ökat intresse för alternativa insamlingssystem.

De system som jämförs med kärlinsamling är avfallskvarnar med uppsamlingstank, underjordsbehållare, stationär och mobil sopsug samt torrkonservering. Jämförelsen sker med multikriterieanalys, baserad på parametrarna användarvänlighet, arbetsmiljö, ekonomi, påverkan på närmiljön, energianvändning samt utsläpp av klimatpåverkande ämnen. Varje insamlingssystem betygsätts relativt kärlinsamling.

Resultatet av multikriterieanalysen ger rangordningen underjordsbehållare och stationär sopsug; avfallskvarnar med uppsamlingstank; torrkonservering och mobil sopsug och sist kärlinsamling. Detta antyder att samtliga alternativa system presterar bättre än kärlinsamling för de undersökta parametrarna, men stora osäkerheter föreligger i jämförelsen och därmed i betygsättningen.

Utöver jämförelsen görs en fallstudie i Landskrona, för att avgöra om det i området kan vara lämpligt att byta insamlingssystem från kärlinsamling till något av de övriga alternativen. Multikriterieanalysen och tillämpningen på det berörda området tyder på att underjordsbehållare kan vara ett lämpligt alternativ till kärlinsamlingen i området. Det finns vissa förbättringsmöjligheter även utan att byta insamlingssystem och dessa är främst att översätta informationen om insamlingen till fler språk samt att öka tillgängligheten i miljöhusen.

Popular Abstract (Swedish)

Kan nya system förbättra insamlingen av matavfall?
770 000 ton mat slängs årligen av hushållen i Sverige. För att kunna återfå näring och energi från matavfallet krävs fungerande insamling. Analys av insamlingssystem visar att det finns brister i det i dag vanligaste systemet med separata kärl och att bl.a. underjordsbehållare och stationär sopsug kan vara goda alternativ.

Varje år slänger hushållen i Sverige omkring 770 000 ton mat, alltså hela 81 kg per person! Den stora mängden matavfall är både ett slöseri med pengar och dåligt för miljön. Det allra bästa är att minska matavfallet, men en viss mängd kommer fortfarande vara oundviklig. För att ta tillvara på den näring och energi som matavfallet innehåller krävs fungerande insamling och behandling. För att styra mot en ökad insamling finns i Sverige målet att till år 2018 samla in minst 50 % av det matavfall som uppstår.

För att insamlingen av matavfall ska fungera bra är det viktigt att det är lätt att göra rätt för hushållen. Utöver att insamlingssystemet ska vara användarvänligt kan faktorer som arbetsmiljö för sophämtare, kostnader, utsläpp av växthusgaser och påverkan på närmiljön spela roll. Olika insamlingssystem kan vara olika bra på att uppfylla dessa faktorer.

Det vanligaste systemet för insamling av matavfall är i dagsläget att matavfallet läggs i en papperspåse som slängs i ett separat kärl – kärlinsamling – men det finns ett växande intresse för alternativa system för att förbättra avfallshanteringen. Fem insamlingssystem har utvärderats och jämförts med kärlinsamling: avfallskvarnar med uppsamlingstank, underjordsbehållare, torrkonservering, stationär sopsug och mobil sopsug. Det visade sig att alla dessa alternativa system till kärlinsamling kan medföra en generell förbättring av matavfallshanteringen. Framförallt skulle arbetsmiljön och lukt vid insamlingsplatsen, två problem som är förknippade med kärlinsamling, förbättras avsevärt vid ett byte av system. De insamlingssystem som kan vara mest lämpliga alternativ i flerfamiljshusområden är underjordsbehållare och stationär sopsug. Stationär sopsug kräver en stor infrastruktur för att fungera och det är därför bäst om systemet införs vid nybyggnation. I existerande flerfamiljshusområden är det därför mest lämpligt att byta ut kärlinsamlingen mot underjordsbehållare.

Det finns vissa generella problem och förbättringsmöjligheter med kärlinsamling, som inte innebär att man måste byta till ett annat insamlingssystem. Exempelvis kan en ren och städad insamlingsplats och god ventilation för att motverka lukt göra det mer inbjudande att sortera.

Vilket insamlingssystem som används kan ha inflytande på hur mycket och hur väl matavfallet sorteras, men det finns hinder som inte är direkt kopplade till insamlingssystemet i sig. Exempelvis är det inte alltid lätt att veta vad det faktiskt är som ska sorteras som matavfall, därför är det viktigt med tydlig information om detta. Ett vanligt problem för boende i lägenheter är att det inte finns tillräckligt med utrymme för källsortering i köket och därför kan utveckling smarta lösningar komma att förbättra insamlingen. Man ska heller inte underskatta det sociala trycket då en viktig motivation till om man väljer att sortera sitt matavfall eller inte ofta beror på vad människor i ens närhet gör - man vill ju inte vara sämre än grannen!

• author: Witten, Therese and Gustafsson, Josefine
• supervisor: Eva Leire; Charlotte Retzner
• organization: Environmental and Energy Systems Studies; Environmental Engineering (M.Sc.Eng.)
• alternative title: Analysis of different collection systems for food waste from multi-family residences – A case study in Norr, Landskrona
• course: FMI820 20151
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Matavfall, matavfallsinsamling, insamlingssystem, avfallshantering, flerfamiljshus, Landskrona
• report number: ISRN LUTFD2/TFEM--15/5099--SE + (1-115)
• ISSN: 1102-3651
• language: Swedish
• id: 7452068
• date added to LUP: 2015-06-30 07:54:47
• date last changed: 2015-06-30 07:54:47