Crimmigration in Sweden? A study of internal control of foreigners
(2015) LAGM01 20151Department of Law
- Abstract (Swedish)
- År 2006 myntade Professor Juliet Stumpf vid Lewis and Clark Law School i Oregon i USA begreppet ”crimmigration”. När hon gjorde det, döpte hon också en juridisk utveckling som startade i mitten av 1980-talet i USA. Begreppet är en sammanslagning av orden ”criminal” och ”immigration” vilket är passande eftersom begreppet beskriver och uppmärksammar sammanslagningen av straffrätt och migrationsrätt. För att förstå varför den här utvecklingen är uppseendeväckande behöver man känna till de två juridiska fältens historia. Migrationsrätt har alltid ansetts vara först och främst en förvaltningsrättslig process. Straffrätten å sin sida är intimt sammankopplat med uttryck för moralisk förkastlighet och en särskilt stark sanktionsregim. Idag är dock... (More)
- År 2006 myntade Professor Juliet Stumpf vid Lewis and Clark Law School i Oregon i USA begreppet ”crimmigration”. När hon gjorde det, döpte hon också en juridisk utveckling som startade i mitten av 1980-talet i USA. Begreppet är en sammanslagning av orden ”criminal” och ”immigration” vilket är passande eftersom begreppet beskriver och uppmärksammar sammanslagningen av straffrätt och migrationsrätt. För att förstå varför den här utvecklingen är uppseendeväckande behöver man känna till de två juridiska fältens historia. Migrationsrätt har alltid ansetts vara först och främst en förvaltningsrättslig process. Straffrätten å sin sida är intimt sammankopplat med uttryck för moralisk förkastlighet och en särskilt stark sanktionsregim. Idag är dock migrationsrätt och straffrätt allt mer sammanvävt.
Denna uppsats undersöker huruvida utvecklingen av ”crimmigration” kan kopplas till inre utlänningskontroll i den svenska lagstiftningen (9:9 Utlänningslagen). I det första kapitlet finns en genomgång av de viktigaste dragen i ”crimmigration”-forskningen, vilka sedan jämförs med motsvarigheterna i den svenska lagstiftningen som relaterar till inre utlänningskontroll. Författaren har använt sig av traditionell juridisk metod men även gått igenom förarbeten, SOU:er och studier som diskuterat inre utlänningskontroll.
Uppdelningen i svensk rätt mellan förvaltningsrätt och straffrätt inte varit lika tydlig som i det amerikanska systemet. Det finns dock en signifikant skillnad som skiljer systemen åt: hur man ser på effekten av de båda systemen. Straff anses i grunden vara repressivt. Beslut från förvaltningsrätten anses ”ideala” för båda parter om det materiellt riktiga beslutet fattats. Historiskt sett har polisen inte verkställt migrationsärenden i USA, medan polisen i Sverige alltid har varit aktiv på olika sätt i migrationskontrollen. Detta är ytterligare en skillnad mellan de två systemen.
Olovlig vistelse har varit ett brott i svensk lagstiftning i 90 år men åtal för brott mot utlänningslagen är ovanligt. Detta är ytterligare en skillnad mot det amerikanska systemet. Det ska dock noteras att kriminalisering av migrationsrättsöverträdelser tillåter att polisen arbetar brottsbekämpande mot dessa företeelser, och inte bara i migrationskontrollerande roll. Detta är ett tydligt ”crimmigration”-drag i det svenska systemet.
De senaste 20 åren har inre utlänningskontroll blivit allt mer politiskt uppmärksammat. Detta har i mångt och mycket förklarats med att Sverige tillträtt Schengenavtalet och det då har behövts som en kompensatorisk åtgärd. Inre utlänningskontroll har också förklarats vara ett viktigt verktyg för att bekämpa brott och illegal invandring.
Det finns aspekter av den inre utlänningskontrollen som bär kännetecken av ”crimmigration”. Det faktum att olovlig vistelse är kriminaliserat är ett, vilket öppnar upp för att straffrättsligt agera mot migrationsrättsöverträdelser. Ett annat kännetecken är att kontrollerna ska hindra både brott och invandring. Ett tredje kännetecken är att rättssäkerhet diskuteras i mindre utsträckning gällande de verktyg och tvångsmedel som används i samband med kontrollen på grund av kontrollens uppfattade förvaltningsrättsliga natur. (Less) - Popular Abstract
- In 2006, Professor Juliet Stumpf at the Lewis and Clark Law School in Portland, Oregon coined the term “crimmigration”. In doing so, she gave a name to a legal development that had evolved in the United States since the mid-1980s. The term is a concatenation of ”criminal” and ”immigration”; suitable considering the legal field describes and highlights the merger of criminal and immigration law. To understand why this evolvement is remarkable you have to know the history of the two areas. Migration law used to be a primarily administrative civil process. Today, it is intertwined with criminal law, which is commonly thought of as an assigner of moral blame and with a particularly strong sanctioning regime as opposed to migration law that is... (More)
- In 2006, Professor Juliet Stumpf at the Lewis and Clark Law School in Portland, Oregon coined the term “crimmigration”. In doing so, she gave a name to a legal development that had evolved in the United States since the mid-1980s. The term is a concatenation of ”criminal” and ”immigration”; suitable considering the legal field describes and highlights the merger of criminal and immigration law. To understand why this evolvement is remarkable you have to know the history of the two areas. Migration law used to be a primarily administrative civil process. Today, it is intertwined with criminal law, which is commonly thought of as an assigner of moral blame and with a particularly strong sanctioning regime as opposed to migration law that is primarily administrative.
This essay examines if the trend of crimmigration can be connected to internal control of foreigners in the Swedish legislation (ch. 9 sec. 9 of the Aliens Act). The essay starts off with a summary of the most important features of the crimmigration field, and then compares these to their counterparts in the Swedish legislation with connection to internal control of foreigners. The author has used the traditional legal method as well as surveying preparatory works, government reports and studies discussing internal control of foreigners.
The division between administrative law and criminal law is not as clear in the Swedish context as in the American context. However, one feature clearly separates the two fields: the view of the outcomes. Criminal punishment is regarded as repressive while administrative decisions, if materially correct, should be the ideal outcome for all parties. The law enforcement in the United States have historically not enforced immigration laws. In Sweden, the Police have always been active in migration control to various degrees. This is another difference between the two systems.
Unauthorized stay on the territory has been a criminal offense for 90 years in Sweden but prosecution of immigration violations are unusual. This is another difference between the American and Swedish system. However, the criminalization of immigration violations can engage the Police not only in order to control migration but also to fight crime. This is a clear crimmigration-feature of the Swedish system.
For the last 20 years, internal control of foreigners have increasingly been described and used as a tool to control migration. This has in large been attributed to the accession of the Schengen Agreement as a compensatory measure. It has also been underlined as an important tool to fight crime and illegal immigration.
There are aspects of the control that carry clear hallmarks of crimmigration. The fact that unauthorized presence is criminalized is one, opening up for the criminal sphere to intervene. Another hallmark is that the controls are meant to hinder both unauthorized immigration as well as crime. A third is that the administrative nature of the controls lessens the scrutiny given to the tools used to carry out the controls, despite their clear resemblance with their investigative counterparts. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/7756671
- author
- Båtelson, Martina LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGM01 20151
- year
- 2015
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Kanstroom, Stumpf, Internal control of foreigners, Crimmigration, Ad-hoc instrumentalism, tailored enforcement, Sklansky, migration control, internal control of aliens, sec. 9 ch. 9 of the Aliens Act, police work, procedural safeguards, administrative law, intertwinement of migration law and criminal law, Sweden, Swedish legislation, criminalization of immigration violations, Inre utlänningskontroll, REVA, 9 paragrafen (snalla lagg till paragraftecknet) 9 kap. Utlänningslagen, migrationskontroll, straffrätt och migrationsrätt, polisarbete, SIS (Schengen Information System), förvaltningsrätt, straffbestämmelser i Utlänningslagen
- language
- English
- id
- 7756671
- date added to LUP
- 2015-09-29 13:23:46
- date last changed
- 2015-09-29 13:23:46
@misc{7756671,
abstract = {{År 2006 myntade Professor Juliet Stumpf vid Lewis and Clark Law School i Oregon i USA begreppet ”crimmigration”. När hon gjorde det, döpte hon också en juridisk utveckling som startade i mitten av 1980-talet i USA. Begreppet är en sammanslagning av orden ”criminal” och ”immigration” vilket är passande eftersom begreppet beskriver och uppmärksammar sammanslagningen av straffrätt och migrationsrätt. För att förstå varför den här utvecklingen är uppseendeväckande behöver man känna till de två juridiska fältens historia. Migrationsrätt har alltid ansetts vara först och främst en förvaltningsrättslig process. Straffrätten å sin sida är intimt sammankopplat med uttryck för moralisk förkastlighet och en särskilt stark sanktionsregim. Idag är dock migrationsrätt och straffrätt allt mer sammanvävt.
Denna uppsats undersöker huruvida utvecklingen av ”crimmigration” kan kopplas till inre utlänningskontroll i den svenska lagstiftningen (9:9 Utlänningslagen). I det första kapitlet finns en genomgång av de viktigaste dragen i ”crimmigration”-forskningen, vilka sedan jämförs med motsvarigheterna i den svenska lagstiftningen som relaterar till inre utlänningskontroll. Författaren har använt sig av traditionell juridisk metod men även gått igenom förarbeten, SOU:er och studier som diskuterat inre utlänningskontroll.
Uppdelningen i svensk rätt mellan förvaltningsrätt och straffrätt inte varit lika tydlig som i det amerikanska systemet. Det finns dock en signifikant skillnad som skiljer systemen åt: hur man ser på effekten av de båda systemen. Straff anses i grunden vara repressivt. Beslut från förvaltningsrätten anses ”ideala” för båda parter om det materiellt riktiga beslutet fattats. Historiskt sett har polisen inte verkställt migrationsärenden i USA, medan polisen i Sverige alltid har varit aktiv på olika sätt i migrationskontrollen. Detta är ytterligare en skillnad mellan de två systemen.
Olovlig vistelse har varit ett brott i svensk lagstiftning i 90 år men åtal för brott mot utlänningslagen är ovanligt. Detta är ytterligare en skillnad mot det amerikanska systemet. Det ska dock noteras att kriminalisering av migrationsrättsöverträdelser tillåter att polisen arbetar brottsbekämpande mot dessa företeelser, och inte bara i migrationskontrollerande roll. Detta är ett tydligt ”crimmigration”-drag i det svenska systemet.
De senaste 20 åren har inre utlänningskontroll blivit allt mer politiskt uppmärksammat. Detta har i mångt och mycket förklarats med att Sverige tillträtt Schengenavtalet och det då har behövts som en kompensatorisk åtgärd. Inre utlänningskontroll har också förklarats vara ett viktigt verktyg för att bekämpa brott och illegal invandring.
Det finns aspekter av den inre utlänningskontrollen som bär kännetecken av ”crimmigration”. Det faktum att olovlig vistelse är kriminaliserat är ett, vilket öppnar upp för att straffrättsligt agera mot migrationsrättsöverträdelser. Ett annat kännetecken är att kontrollerna ska hindra både brott och invandring. Ett tredje kännetecken är att rättssäkerhet diskuteras i mindre utsträckning gällande de verktyg och tvångsmedel som används i samband med kontrollen på grund av kontrollens uppfattade förvaltningsrättsliga natur.}},
author = {{Båtelson, Martina}},
language = {{eng}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Crimmigration in Sweden? A study of internal control of foreigners}},
year = {{2015}},
}