Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Reparativ rättvisa i Sverige - En undersökning av konformiteten mellan den svenska medlingen och den reparativa rättvisan

Örnberg, Jonathan LU (2015) LAGF03 20152
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Medling vid brott är en relativt ny och oprövad tvistelösningsmetod i Sverige där forskningen kring medlingens effekter och nytta är bristfällig. Den svenska medlingsmetoden är till sin form och till sitt verkställande unik, men har inspirerats från andra länders metoder. Medling kan i förenklad form beskrivas som en tvistelösningsmetod där en medlare, genom en organiserad förhandling, försöker förmå två eller flera parter att komma fram till en gemensam lösning till en konflikt. Medling kan ske i alla skeden av rättsprocessen och även efter rättsprocessen. För medling vid brott är det den reparativa rättvisnas idé som utgör syfte och mål. Det övergripande syftet för denna uppsats är att undersöka den reparativa rättvisans integrering och... (More)
Medling vid brott är en relativt ny och oprövad tvistelösningsmetod i Sverige där forskningen kring medlingens effekter och nytta är bristfällig. Den svenska medlingsmetoden är till sin form och till sitt verkställande unik, men har inspirerats från andra länders metoder. Medling kan i förenklad form beskrivas som en tvistelösningsmetod där en medlare, genom en organiserad förhandling, försöker förmå två eller flera parter att komma fram till en gemensam lösning till en konflikt. Medling kan ske i alla skeden av rättsprocessen och även efter rättsprocessen. För medling vid brott är det den reparativa rättvisnas idé som utgör syfte och mål. Det övergripande syftet för denna uppsats är att undersöka den reparativa rättvisans integrering och effekt i det svenska rättssystemet.

För den reparativa rättvisan finns det tre grundläggande koncept som genomsyrar hela det reparativa tankesättet. Dessa koncept är skada och behov, skyldighet och engagemang. Den reparativa rättvisans syfte, när en skada eller orätt har uppkommit, är att ställa saker och ting till rätta. Detta uppnår man genom att adressera skadorna men också orsakerna till skadorna. Där skadan inte materiellt kan repareras så får återställandet, så gott det går, ske symboliskt. Det är inte endast offren som är i behov av restoration utan detta gäller även för alla parter inblandade; även förbrytaren. Den reparativa rättvisan är intresserad av återställande och återintegration av både offren och förbrytarna för hela gemenskapens välmående.

Medling i dess moderna form i Europa uppstod först i Norden där Norge var först ut. Medlingen kom till Sverige via Norge och i Norden är det Norge som varit Sveriges främsta inspirationskälla. Tankar kring alternativa lösningar och modeller för ungdomsbrottsligheten fanns redan i Sverge innan medlingens introducering. Efter de tidiga medlingsprojekten i Sverige ökade intresset för medlingens potential och Brå fick 1998 i uppdrag av regeringen att påbörja en försöksverksamhet för medling för unga lagöverträdare. Brå:s inverkan över den svenska medlingsverksamheten avslutades i och med att det 2008 blev obligatoriskt för kommunerna att tillhandahålla medling för unga lagöverträdare. Vanliga samarbetspartners för kommunerna, på den lokala eller regionala nivån, är polis, socialtjänst samt åklagare. Samarbete med polis är ett nödvändigt moment i medlingsorganisationen eftersom polisen är en av de myndigheter som verkar som första instans i verksamheten.

Medlarens främsta funktion är att underlätta dialogen mellan parterna och få dem att komma fram till en gemensam lösning. Kriterierna kring vem som kan vara medlare stadgas i medlingslagens 4 § som säger att en medlare ska vara kompetent, rättrådig och opartisk. Den svenska medlinges syften och mål enligt medlingslagens 3 § är att de negativa följderna av brottet ska minskas, att gärningsmannen ska få ökad insikt om brottets konsekvenser samt att offret ska ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser. Den svenska medlingens syften och mål som återfinns i medlingslagen stämmer väl överens med den reparativa rättvisans syfte. Regelverket innehar de rättsliga verktyg som är nödvändiga för att en utjämning av skillnaderna, som uppstått genom brottet, ska kunna ske. Regelverket tillhandahåller möjlighet för både materiell och symbolisk restoration för offren. Den svenska medlingen har ett brottsförebyggande mål och ett mål att reparera vilket illustreras av den historiska utvecklingen.

Medlingens effekter i Sverige varierar. För brottsoffret uppvisade effekterna precis det som den reparativa rättvisan strävar efter; att hela offret och att återinföra denne i samhället. Gällande förbrytaren uppvisande medlingens effekter också det som den reparativa rättvisan strävade efter; nämligen en transformation av förbrytaren där denne genom återintegration ska förhindras att återfalla i brott. Denna effekt uppstod endast vid vissa typer av brott, för vissa förbrytare och under vissa omständigheter. Eftersom den svenska medlingen inte avgränsats utan också appliceras på de fall där effekterna är negativa så kan det inte sägas att det svenska regelverket uppnår den önskade effekten. En harmonisering av medlingsverksamhetens och samarbetsparternas regler, där kriterierna för medlingens påbörjande och process tydligt definieras, är en metod för att uppnå den behövda avgränsningen. För att uppnå den reparativa rättvisans syfte och för att minska risken för misslyckade medlingar så krävs det också att medlarna får en enhetlig utbildning runt om i landet. (Less)
Popular Abstract
Mediation for criminals is a relatively new and untested form of dispute resolution method in Sweden, where research concerning the mediations effects and use is inadequate. The Swedish method for mediation, despite being inspired by other countries methods, is to its form and to its execution unique. Mediation can in a simplified form be described as a form of dispute resolution where a mediator, through an organised proceeding, tries to bring two parties to come to a mutual agreement. Mediation can occur in all the stages of a lawsuit and can even take place after one. The ideas of restorative justice constitute the primary goals and purposes of mediation for criminals. The overall purpose of this paper is to investigate the integration... (More)
Mediation for criminals is a relatively new and untested form of dispute resolution method in Sweden, where research concerning the mediations effects and use is inadequate. The Swedish method for mediation, despite being inspired by other countries methods, is to its form and to its execution unique. Mediation can in a simplified form be described as a form of dispute resolution where a mediator, through an organised proceeding, tries to bring two parties to come to a mutual agreement. Mediation can occur in all the stages of a lawsuit and can even take place after one. The ideas of restorative justice constitute the primary goals and purposes of mediation for criminals. The overall purpose of this paper is to investigate the integration and effect of restorative justice in the Swedish legal system.

There are three fundamental concepts for restorative justice. These concepts are; harms and needs, obligations and engagement. The purpose of restorative justice, whenever a harm or wrong has occurred, is to put things right again. The purpose of putting things right will be achieved not only by addressing the harms but also the reasons behind the harms. Whenever the harm cannot be repaired through material means, the restoration will have to remain symbolic. The victims of a crime are not the only ones that are in need of restoration. All the parties concerned require restoration; even the offender. Restorative justice is interested in both the victims and the offenders’ reintegration and restoration for the well-being of the whole community.

Mediation in its modern form in Europe arose in Scandinavia where Norway where the first country to develop a functioning method for mediation. Mediation came to Sweden from Norway and the Norwegian method for mediation is the Swedish methods primary source of inspiration. However, reflections concerning alternative methods and means to combat juvenile delinquency already existed in Sweden prior to the introduction of mediation. The results of the early mediation projects in Sweden were an increased interest in the potential of mediation as an alternative to the ordinary form of dispute resolution. In 1998 the crime prevention board (Brå) was tasked by the government to initiate a trial project regarding mediation for juvenile delinquents. The crime prevention boards influence on the Swedish method of mediation was terminated 2008 when it became mandatory for the municipalities to provide mediation for juvenile delinquents. Common collaborators for the municipalities, on the local or regional level, are the police, social services and the prosecutor. Cooperation with the police is a necessary element in the mediation process since the police are one of the few agencies that the offender is in touch with from the beginning.


The primary function of the mediator is to aid the dialogue between the parties and to impel them to come to a mutual agreement. The criteria for who can become a mediator are found in article 4 in the Swedish law of mediation (medlingslagen). Article 4 stipulates that a mediator has to be qualified, just and impartial. The goals and purposes of the Swedish mediation, according to article 3 in the Swedish law of mediation, are to decrease the negative effects of the crime, to increase the offenders’ insights of the crimes nature and effects and to give the victim a possibility to process its experiences. The goals and purposes that can be found in the Swedish law of mediation conform to the goals and purposes of the restorative justice. The legal framework possesses the tools that are necessary to bring about an equalization of the disparity that the crime created. The legal framework provides the opportunity for both material and symbolic restoration for the parties concerned. The goals of the Swedish mediation are twofold; to prevent further crime and to repair the harms caused by the crime. On paper the Swedish goals conform to the goals of the restorative justice.

However the effects of mediation vary in Sweden. Regarding the mediations effect for the victim the results was exactly what the restorative justice strives to accomplish; namely to heal the victim and to bring them back into the community. The effects in regard to the offender were also in accordance to the goals of the restorative justice. But these desirable effects were only displayed for certain types of crimes, for some offenders and during specific circumstances. Since the Swedish mediation is not limited to the cases with beneficial effects but are also applicable to the cases with unrewarding effects, one cannot say that the Swedish legal framework achieves its desired effect. A harmonisation of the rules for mediation and of the rules for the collaborators, where the criteria for the initiation and process of mediation are distinctly defined, is one method of achieving the needed limitation. In order to accomplish the goals of the restorative justice and to minimize the risk of failed mediations then mediators must receive a uniform education across the country. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Örnberg, Jonathan LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20152
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Allmän rättslära, jurisprudence, processrätt, criminal procedure, rättshistoria, legal history, rättssociology, law, straffrätt, criminal law.
language
Swedish
id
8507633
date added to LUP
2016-02-24 08:09:57
date last changed
2016-02-24 08:09:57
@misc{8507633,
  abstract     = {{Medling vid brott är en relativt ny och oprövad tvistelösningsmetod i Sverige där forskningen kring medlingens effekter och nytta är bristfällig. Den svenska medlingsmetoden är till sin form och till sitt verkställande unik, men har inspirerats från andra länders metoder. Medling kan i förenklad form beskrivas som en tvistelösningsmetod där en medlare, genom en organiserad förhandling, försöker förmå två eller flera parter att komma fram till en gemensam lösning till en konflikt. Medling kan ske i alla skeden av rättsprocessen och även efter rättsprocessen. För medling vid brott är det den reparativa rättvisnas idé som utgör syfte och mål. Det övergripande syftet för denna uppsats är att undersöka den reparativa rättvisans integrering och effekt i det svenska rättssystemet. 

För den reparativa rättvisan finns det tre grundläggande koncept som genomsyrar hela det reparativa tankesättet. Dessa koncept är skada och behov, skyldighet och engagemang. Den reparativa rättvisans syfte, när en skada eller orätt har uppkommit, är att ställa saker och ting till rätta. Detta uppnår man genom att adressera skadorna men också orsakerna till skadorna. Där skadan inte materiellt kan repareras så får återställandet, så gott det går, ske symboliskt. Det är inte endast offren som är i behov av restoration utan detta gäller även för alla parter inblandade; även förbrytaren. Den reparativa rättvisan är intresserad av återställande och återintegration av både offren och förbrytarna för hela gemenskapens välmående. 

Medling i dess moderna form i Europa uppstod först i Norden där Norge var först ut. Medlingen kom till Sverige via Norge och i Norden är det Norge som varit Sveriges främsta inspirationskälla. Tankar kring alternativa lösningar och modeller för ungdomsbrottsligheten fanns redan i Sverge innan medlingens introducering. Efter de tidiga medlingsprojekten i Sverige ökade intresset för medlingens potential och Brå fick 1998 i uppdrag av regeringen att påbörja en försöksverksamhet för medling för unga lagöverträdare. Brå:s inverkan över den svenska medlingsverksamheten avslutades i och med att det 2008 blev obligatoriskt för kommunerna att tillhandahålla medling för unga lagöverträdare. Vanliga samarbetspartners för kommunerna, på den lokala eller regionala nivån, är polis, socialtjänst samt åklagare. Samarbete med polis är ett nödvändigt moment i medlingsorganisationen eftersom polisen är en av de myndigheter som verkar som första instans i verksamheten. 

Medlarens främsta funktion är att underlätta dialogen mellan parterna och få dem att komma fram till en gemensam lösning. Kriterierna kring vem som kan vara medlare stadgas i medlingslagens 4 § som säger att en medlare ska vara kompetent, rättrådig och opartisk. Den svenska medlinges syften och mål enligt medlingslagens 3 § är att de negativa följderna av brottet ska minskas, att gärningsmannen ska få ökad insikt om brottets konsekvenser samt att offret ska ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser. Den svenska medlingens syften och mål som återfinns i medlingslagen stämmer väl överens med den reparativa rättvisans syfte. Regelverket innehar de rättsliga verktyg som är nödvändiga för att en utjämning av skillnaderna, som uppstått genom brottet, ska kunna ske. Regelverket tillhandahåller möjlighet för både materiell och symbolisk restoration för offren. Den svenska medlingen har ett brottsförebyggande mål och ett mål att reparera vilket illustreras av den historiska utvecklingen. 

Medlingens effekter i Sverige varierar. För brottsoffret uppvisade effekterna precis det som den reparativa rättvisan strävar efter; att hela offret och att återinföra denne i samhället. Gällande förbrytaren uppvisande medlingens effekter också det som den reparativa rättvisan strävade efter; nämligen en transformation av förbrytaren där denne genom återintegration ska förhindras att återfalla i brott. Denna effekt uppstod endast vid vissa typer av brott, för vissa förbrytare och under vissa omständigheter. Eftersom den svenska medlingen inte avgränsats utan också appliceras på de fall där effekterna är negativa så kan det inte sägas att det svenska regelverket uppnår den önskade effekten. En harmonisering av medlingsverksamhetens och samarbetsparternas regler, där kriterierna för medlingens påbörjande och process tydligt definieras, är en metod för att uppnå den behövda avgränsningen. För att uppnå den reparativa rättvisans syfte och för att minska risken för misslyckade medlingar så krävs det också att medlarna får en enhetlig utbildning runt om i landet.}},
  author       = {{Örnberg, Jonathan}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Reparativ rättvisa i Sverige - En undersökning av konformiteten mellan den svenska medlingen och den reparativa rättvisan}},
  year         = {{2015}},
}