Fri och rättssäker bevisvärdering - En omöjlighet?
(2015) LAGF03 20152Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Den svenska rättsprocessen har sedan lagändringen trädde i kraft 1948 präglats av fri bevisvärdering. Dessförinnan användes bevissystemet med legal bevisteori där domstolarna var bundna av lagens stadgade bevisvärden. Uppsatsen tar avstamp i 35 kap. 1 § rättegångsbalkens stadgande om fri bevisvärdering och syftar till att utreda storleken på domstolarnas handlingsutrymme i bevisvärderingen. Utredningen visar att fri bevisvärdering ger domstolarna ett relativt stort handlingsutrymme när det kommer till att värdera bevisning i dispositiva tvistemål. De inskränkningar som finns går att utläsa ur rättegångsbalkens förarbeten och innebär bland annat ett krav på domstolen att redovisa grunderna för sitt beslut. Dessa grunder ska vara objektivt... (More)
- Den svenska rättsprocessen har sedan lagändringen trädde i kraft 1948 präglats av fri bevisvärdering. Dessförinnan användes bevissystemet med legal bevisteori där domstolarna var bundna av lagens stadgade bevisvärden. Uppsatsen tar avstamp i 35 kap. 1 § rättegångsbalkens stadgande om fri bevisvärdering och syftar till att utreda storleken på domstolarnas handlingsutrymme i bevisvärderingen. Utredningen visar att fri bevisvärdering ger domstolarna ett relativt stort handlingsutrymme när det kommer till att värdera bevisning i dispositiva tvistemål. De inskränkningar som finns går att utläsa ur rättegångsbalkens förarbeten och innebär bland annat ett krav på domstolen att redovisa grunderna för sitt beslut. Dessa grunder ska vara objektivt godtagbara och får således inte grundas på domstolens godtycke. Rättspraxis har påverkat den fria bevisvärderingen men inte i den utsträckningen att praxis kan sägas vara bindande för domstolarna då det råder osäkerhet kring huruvida Högsta domstolens uttalanden i bevisvärderingsfrågor över huvud taget kan få en normerande verkan för underrätterna. De bevisteorier som har utvecklats i doktrinen tycks endast utgöra stöd i domstolarnas bevisvärderingsarbete. Rättssäkerhetsbegreppet har visat sig vara kontroversiellt men tycks åtminstone kunna innebära ett krav på förutsebarhet och objektivitet. Det torde också innebära goda möjligheter att få sin sak överprövad i högre instans. Till skillnad från legal bevisteori tycks fri bevisvärdering brista i förutsebarhet. Detta beror till stor del på att domaren ska göra en bedömning i det enskilda fallet, vilket till sin natur inte medför särskilt stor förutsebarhet. Det torde av detta skäl således kunna hävdas att förutsebarhet inte utgör ett så betydelsefullt element för att kunna tala om rättssäkerhet i bevisvärderingen, då lagstiftaren trots detta valde att införa fri bevisvärdering. Bristen på förutsebarhet torde därmed inte leda till att kravet på rättssäkerhet nödvändigtvis eftersätts. Denna brist kompenseras istället av reella möjligheter till överprövning i hovrätt och goda förutsättningar för objektivitet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8510144
- author
- Hodo, Beatrice LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20152
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Processrätt
- language
- Swedish
- id
- 8510144
- date added to LUP
- 2016-02-23 15:13:38
- date last changed
- 2016-02-23 15:13:38
@misc{8510144,
abstract = {{Den svenska rättsprocessen har sedan lagändringen trädde i kraft 1948 präglats av fri bevisvärdering. Dessförinnan användes bevissystemet med legal bevisteori där domstolarna var bundna av lagens stadgade bevisvärden. Uppsatsen tar avstamp i 35 kap. 1 § rättegångsbalkens stadgande om fri bevisvärdering och syftar till att utreda storleken på domstolarnas handlingsutrymme i bevisvärderingen. Utredningen visar att fri bevisvärdering ger domstolarna ett relativt stort handlingsutrymme när det kommer till att värdera bevisning i dispositiva tvistemål. De inskränkningar som finns går att utläsa ur rättegångsbalkens förarbeten och innebär bland annat ett krav på domstolen att redovisa grunderna för sitt beslut. Dessa grunder ska vara objektivt godtagbara och får således inte grundas på domstolens godtycke. Rättspraxis har påverkat den fria bevisvärderingen men inte i den utsträckningen att praxis kan sägas vara bindande för domstolarna då det råder osäkerhet kring huruvida Högsta domstolens uttalanden i bevisvärderingsfrågor över huvud taget kan få en normerande verkan för underrätterna. De bevisteorier som har utvecklats i doktrinen tycks endast utgöra stöd i domstolarnas bevisvärderingsarbete. Rättssäkerhetsbegreppet har visat sig vara kontroversiellt men tycks åtminstone kunna innebära ett krav på förutsebarhet och objektivitet. Det torde också innebära goda möjligheter att få sin sak överprövad i högre instans. Till skillnad från legal bevisteori tycks fri bevisvärdering brista i förutsebarhet. Detta beror till stor del på att domaren ska göra en bedömning i det enskilda fallet, vilket till sin natur inte medför särskilt stor förutsebarhet. Det torde av detta skäl således kunna hävdas att förutsebarhet inte utgör ett så betydelsefullt element för att kunna tala om rättssäkerhet i bevisvärderingen, då lagstiftaren trots detta valde att införa fri bevisvärdering. Bristen på förutsebarhet torde därmed inte leda till att kravet på rättssäkerhet nödvändigtvis eftersätts. Denna brist kompenseras istället av reella möjligheter till överprövning i hovrätt och goda förutsättningar för objektivitet.}},
author = {{Hodo, Beatrice}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Fri och rättssäker bevisvärdering - En omöjlighet?}},
year = {{2015}},
}