Restriktionstillämpning i svenska häkten - den enskildes rättssäkerhet kontra det straffprocessuella förfarandet
(2015) LAGF03 20152Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Detta arbete ska behandla ämnet häktning med restriktioner. Restriktioner kan tilldelas personer som sitter häktade misstänkta för brott och där det finns en risk för att den misstänkte ska vara en fara för brottsutredningen. Denna person åläggs då för olika sorters restriktioner som ska hindra den misstänkte från att exempelvis ta kontakt med vissa personer genom olika sorters kommunikativa medel såsom telefon, brev eller besök. Tillämpningen av restriktioner kan främst återfinnas i lagstiftning (främst i RB och Häkteslagen).
Sveriges restriktionstillämpning har under flera år fått utstå kritik från olika organ, främst internationella, som anser att restriktioner utfärdas alldeles för slentrianmässigt i den svenska rättsordningen.
... (More) - Detta arbete ska behandla ämnet häktning med restriktioner. Restriktioner kan tilldelas personer som sitter häktade misstänkta för brott och där det finns en risk för att den misstänkte ska vara en fara för brottsutredningen. Denna person åläggs då för olika sorters restriktioner som ska hindra den misstänkte från att exempelvis ta kontakt med vissa personer genom olika sorters kommunikativa medel såsom telefon, brev eller besök. Tillämpningen av restriktioner kan främst återfinnas i lagstiftning (främst i RB och Häkteslagen).
Sveriges restriktionstillämpning har under flera år fått utstå kritik från olika organ, främst internationella, som anser att restriktioner utfärdas alldeles för slentrianmässigt i den svenska rättsordningen.
Det jag har velat åstadkomma med min uppsats är att ta reda på varför Sverige använder restriktioner så ofta och om det kan tänkas finnas några lösningar på problemet. I min uppsats har jag därför valt att fokusera på vilka allmänna principer som måste följas för att ett tvångsmedel ska kunna användas, vilken häktningsgrund som måste vara uppfylld för att restriktioner ska kunna åläggas på den enskilde, vilka restriktioner som kan åläggas och varför dem behövs. Jag har även redovisat för den princip som tycks stå i vägen för att bemöta den kritik som den nuvarande restriktionstillämpningen har fått utstå och vad denna kritik har riktat in sig på.
Slutligen diskuteras utifrån ovan beskrivna arbete, vilka hinder som finns för att förändra den nuvarande restriktionstillämpningen och vad som behövs förändras i den svenska rättsordningen för att restriktioner ska tillämpas mer återhållsamt. Slutsatsen av mitt arbete är att den svenska straffprocessen vilar på föråldrade principer som står i vägen för den enskildas rättssäkerhet. Principerna borde ses över och förnyas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8511857
- author
- Bastos, Linn LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20152
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Processrätt
- language
- Swedish
- id
- 8511857
- date added to LUP
- 2016-02-08 10:47:20
- date last changed
- 2016-02-08 10:47:20
@misc{8511857,
abstract = {{Detta arbete ska behandla ämnet häktning med restriktioner. Restriktioner kan tilldelas personer som sitter häktade misstänkta för brott och där det finns en risk för att den misstänkte ska vara en fara för brottsutredningen. Denna person åläggs då för olika sorters restriktioner som ska hindra den misstänkte från att exempelvis ta kontakt med vissa personer genom olika sorters kommunikativa medel såsom telefon, brev eller besök. Tillämpningen av restriktioner kan främst återfinnas i lagstiftning (främst i RB och Häkteslagen).
Sveriges restriktionstillämpning har under flera år fått utstå kritik från olika organ, främst internationella, som anser att restriktioner utfärdas alldeles för slentrianmässigt i den svenska rättsordningen.
Det jag har velat åstadkomma med min uppsats är att ta reda på varför Sverige använder restriktioner så ofta och om det kan tänkas finnas några lösningar på problemet. I min uppsats har jag därför valt att fokusera på vilka allmänna principer som måste följas för att ett tvångsmedel ska kunna användas, vilken häktningsgrund som måste vara uppfylld för att restriktioner ska kunna åläggas på den enskilde, vilka restriktioner som kan åläggas och varför dem behövs. Jag har även redovisat för den princip som tycks stå i vägen för att bemöta den kritik som den nuvarande restriktionstillämpningen har fått utstå och vad denna kritik har riktat in sig på.
Slutligen diskuteras utifrån ovan beskrivna arbete, vilka hinder som finns för att förändra den nuvarande restriktionstillämpningen och vad som behövs förändras i den svenska rättsordningen för att restriktioner ska tillämpas mer återhållsamt. Slutsatsen av mitt arbete är att den svenska straffprocessen vilar på föråldrade principer som står i vägen för den enskildas rättssäkerhet. Principerna borde ses över och förnyas.}},
author = {{Bastos, Linn}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Restriktionstillämpning i svenska häkten - den enskildes rättssäkerhet kontra det straffprocessuella förfarandet}},
year = {{2015}},
}