Straffvärde eller straffmätningsvärde? – en studie av 29 kap. brottsbalkens struktur, systematik och straffteori

Abstract (Swedish)

I Svensk Juristtidning i år har frågan om vilket värde – straffvärde eller straffmätningsvärde – som bör utgöra utgångspunkten inför påföljdsvalet föranlett debatt. Samma fråga och debatt har agerat som inspirationskälla till ämnet för detta examensarbete. Ifrågavarande uppsats har som syfte att undersöka och belysa brottsbalkens 29:e kapitels struktur, systematik, bakomliggande straffteorier och principer, samt analysera hur de nämnda komponenterna förhåller sig till varandra. Genom detta syfte eftersträvas även att försöka bidra med ett perspektiv, ett betraktelsesätt, i frågan om vilket värde som bör utgöra utgångspunkten för påföljdsvalet. Arbetets huvudfrågeställning sammanfaller med dess syfte och lyder som följer: vad kan en studie av 29 kapitlets struktur, systematik och straffteori bidra med i den omdebatterade frågan om vilket värde – straffvärde eller straffmätningsvärde – som bör utgöra utgångspunkten för påföljdsvalet? I studien har följande frågeställningar beträffande 29 kap. brottsbalken besvarats – hur kapitlet är strukturerat, vilka straffteorier och principer som ligger till grund för det, förenlighet mellan dessa komponenter, vilka beslutsstrukturer som kan identifieras för tillämpningen av 29 kap. brottsbalken samt vilket värde respektive beslutsstruktur kan sammankopplas med. Därtill har även frågeställningar rörande beslutsstrukturernas förenlighet med den legislativa strukturen, straffteorierna och principerna i 29 kap. brottsbalken behandlats. Oundvikligen har studien även föranlett ett visst ställningstagande i frågan om vilken beslutsstruktur som bör tillämpas. Metoden som tillämpas i studien kan beskrivas som rättsdogmatisk och har präglats av en analytisk karaktär, ett inre perspektiv, de lege ferenda argumentation och en slags teoretisk utvärdering av forskningsfrågorna.
Efter ett granskande och belysande av bestämmelserna och den legislativa strukturen i 29 kap. brottsbalken samt de bakomliggande straffteorierna och principerna anlände studien i ett delresultat. Straffteorier och principer som grundar 29 kap. brottsbalken kan uppställas i en rangordning bestämd utifrån deras förenlighet med bestämmelserna och den legislativa strukturen i kapitlet: proportionalitet och humanitet, rättssäkerhetsprinciper och preventionsteorier. Därtill resulterade ett granskande av doktrin och prejudikat i att två beslutsstrukturer för tillämpandet av 29 kap. brottsbalken kan identifieras: en uppdelad och en sammanhållen. Den uppdelade beslutsstrukturen utgår från straffvärdet och den sammanhållna beslutsstrukturen utgår från straffmätningsvärdet som utgångspunkt för påföljdsvalet.
De två delresultaten kom att bli beståndsdelar i studiens analys – beslutsstrukturernas förenlighet med de uppställda straffteorierna och principerna samt den legislativa strukturen i 29 kap. brottsbalken. Såväl den uppdelade som den sammanhållna beslutsstrukturen visade sig förenlig med samtliga komponenter i bedömningen, om än i olika grad. Förenligheten blev i slutändan beroende av den legislativa strukturen i 29 kap. brottsbalken som i studien hade förutsatts följa den ordningsföljd som bestämmelserna i kapitlet skapar. Vad studien däremot förevisat är att den legislativa strukturen inte är en självklarhet. Istället kan den tolkas på två olika sätt – som bestämmelsernas ordningsföljd i kapitlet eller som beroende av fängelsespresumtionen i 30 kap. 4 § brottsbalken. Därmed blev frågorna rörande vilken beslutsstruktur som är mest förenlig med straffteorierna, principerna och den legislativa strukturen, samt frågan om vilken av dem som bör tillämpas, beroende av hur den legislativa strukturen i 29 kap brottsbalken tolkas. Om den legislativa strukturen tolkas i enlighet med studiens syfte, d.v.s. att den är självständig och utgörs av bestämmelsernas ordningsföljd i kapitlet, är det den mer sammanhållna beslutsstrukturen som bör tillämpas. Om den legislativa strukturen ses i ljuset av studiens upptäckter, d.v.s. att den är beroende av 30 kap. 4 § brottsbalken som implicerar en annan följd av bestämmelserna i 29 kap. brottsbalken, ska den mer uppdelade beslutsstrukturen tillämpas. Vad denna studie därmed bidrar med i frågan om vilket värde som bör utgöra utgångspunkten för påföljdsvalet är att såväl straffvärdet som straffmätningsvärdet kan anses vara förenlig med strukturen, straffteorierna och principerna bakom 29 kap. brottsbalken beroende på hur komponenterna värderas och vilken grad av självständighet som 29 kapitlet tillerkänns.

Abstract

During 2015, in Svensk Juristtidning, one specific question has triggered debate: the question of what value – the penal value or the ‘meting out of punishment value’ – should constitute the starting point for the choice of sanction. The same question and debate served as source of inspiration for the subject of this thesis. The purpose of this thesis is to examine and elucidate Chapter 29 of the Swedish Penal Code – the chapter’s structure, systematics, underlying theory of punishment and principles, and analyze how these components relate to each other. This thesis also attempts to contribute with one perspective in regards to what value should constitute the starting point for the choice of sanction. The main research question coincides with the purpose: what can a study of Chapter 29’s structure, systematics and theory of punishment contribute with in the debated question of what value – the penal value or the ‘meting out of punishment value’ – that ought to constitute the starting point of the choice of sanction? The study also sets out to answer questions considering Chapter 29 of the Penal Code – how the chapter is structured, what theory of punishment and principle is the chapter founded upon, the compatibility between these components, what decision structure can be identified for the application of Chapter 29, and what value can be connected to the decision structure. In addition, questions considering the decision structures’ compatibility with the legislative structure, the theories of punishment and principles of Chapter 29, have been discussed. Inevitably, the study also brings forth a standpoint in the question of what decision structure should be applied by the court. The method applied in the study can be described as a legal dogmatic method and is characterized by an analytical nature, an inner perspective, de lege ferenda argumentation and a sort of theoretic evaluation of the research questions.
After a thorough examination of the articles in and the legislative structure of Chapter 29 of the Penal Code, as well as the underlying theories of punishment and principles, the study reached a partial result. The theories of punishment and the founding principles of Chapter 29 can be arranged into an order of precedence decided by their compatibility with the articles in and the legislative structure of Chapter 29, accordingly: proportionality and humanity, general principles of law and order, and prevention theories. In addition, an examination of doctrine and precedents identified two decision structures for the application of Chapter 29 of the Penal Code: one more divided and one more coherent. The divided decision structure uses the penal value, and the coherent decision structure uses the ‘meting out of punishment value’, as the starting point of the choice of sanction.
The two partial results became important constituents in the study’s analysis – the decision structures’ compatibility with the identified and arranged theories of punishment and principles, and the legislative structure of Chapter 29 of the Penal Code. Both the divided decision structure and the coherent decision structure appeared compatible with all the components of the assessment, but to different extents. In the end, the compatibility depended on the legislative structure of Chapter 29 of the Penal Code, which this study presumed to follow the order of the articles in the chapter. However, what the study truly demonstrates is that the legislative structure is not a matter of course. Instead, the structure can be interpreted in two different ways – as the order of the articles in the chapter, or as dependent on the ‘prison presumption’ in Article 4 of Chapter 30 of the Penal Code. Thereby, the questions considering what decision structure that are most compatible with the theories of punishment, principles and the legislative structure, as well as what decision structure that should be applied, became dependent on how the legislative structure of Chapter 29 is interpreted. If the legislative structure is interpreted in accordance with the purpose of this thesis, i.e. that it is independent and follows the order of the articles in the chapter, the more coherent decision structure should be applied. If the legislative structure is seen in light of the study’s discoveries, i.e. that it is dependent on Article 4 of Chapter 30 of the Penal Code that implies another order among the articles in Chapter 29, the more divided decision structure should be applied. What this study contributes with in the question of what value that should constitute the starting point for the choice of sanction, is that both the penal value and the ‘meting out of punishment value’ can be regarded as compatible with the structure, the theories of punishment and principles of Chapter 29 of the Penal Code, depending on how the components are estimated and the degree of independence that Chapter 29 is ascribed.

• author: Ekberg, Rebecca
• supervisor: Christoffer Wong
• organization: Department of Law
• alternative title: Penal value or 'meting out of punishment value'? – a study of Chapter 29 of the Penal Code's structure, systematics and theory of punishment
• course: LAGM01 20152
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, criminal law, straffvärde, straffmätningsvärde, beslutsstruktur, brottsbalken
• language: Swedish
• id: 8512187
• date added to LUP: 2016-02-04 11:47:21
• date last changed: 2016-02-04 11:47:21