Innebörden av kommunal självstyrelse - En undersökning av det kommunala självstyrets konstitutionella grund och dess reella betydelse inom olika delar av förvaltningen

Abstract (Swedish)

Kommunalt självstyre utgör en fundamental grund för statsskicket, och lyfts tillsammans med parlamentarismen fram som det svenska folkstyrets grundpelare i 1 kap. 1 § RF.
Denna uppsats övergripande syfte är att beskriva och analysera principen om det kommunala självstyret så som den kommer till uttryck i grundlag och i lagstiftning som ålägger kommunerna olika uppgifter (kommunernas obligatoriska verksamhet). I bredare bemärkelse behandlar uppsatsen fenomenen vertikal maktdelning och decentralisering. Det huvudsakliga argumentet för decentralisering är att decentralisering främjar möjligheterna för anpassning till lokala förutsättningar, medan centralisering istället främjar likvärdighet och underlättar för stora reformer på nationalstatlig nivå.
Uppsatsen diskuterar i huvudsak det kommunala självstyrets grundlagsskydd, och hur principen påverkar lagstiftningen inom olika områden av den kommunala förvaltningen. De konkreta områden som uppsatsen avgränsar sig till att undersöka utgörs av grundskolan (SkolL), räddningstjänsten (LSO), och stöd till funktionshindrade (LSS).
Aspekter som belyses för att diskutera det lokala självstyrets betydelse är bland annat hur detaljreglerat ett visst område är och vilken marginal för beslut som tillkommer kommunen, hur reglerna för verksamhetens interna organisation är strukturerade och vilka befogenheter och sanktionsmöjligheter som tillkommer de olika tillsynsmyndigheterna som bedriver tillsyn av verksamheten i fråga.
De huvudsakliga slutsatserna som dras är att grundlagsskyddet för det kommunala självstyret är mycket svagt, och att det sätt på vilket en viss verksamhet som har ålagts kommunerna bedrivs kan variera betydligt i fråga om självstyrets styrka. Det kommunala självstyrets svaga grundlagsskydd beror främst på att proportionalitetsprincipen i 14 kap. 3 § RF är fakultativt utformad, och uttrycker att en inskränkning av det kommunala självstyret inte bör gå längre än vad som är motiverat med hänsyn till de ändamål som inskränkningen är ämnad att uppfylla. Lagmotiven till RF föreskriver också att 14 kap. 3 § RF inte får ligga till grund för domstolarnas lagprövning.
I fråga om grundskolan finns det ett stort utrymme för variation i hur utbildningen utformas, även om skollagen föreskriver att likvärdighet ska råda mellan de olika kommunerna. I fråga om t.ex. krav på personal, elevers rättigheter eller andra områden där likvärdighet är särskilt viktigt finns en högre grad av detaljreglering.
För räddningstjänsten finns också ett explicit lagkrav på att likvärdighet ska råda mellan de olika kommunerna. Även här bygger verksamheten dock ytterst på målstyrning, och ett stort utrymme för anpassning efter lokala förutsättningar finns därför även vad gäller detta område.
Det stöd till funktionshindrade som följer av LSS skiljer sig från skolan och räddningstjänsten beträffande det utrymme som lagen lämnar åt kommunerna som tillämpar den. Eftersom LSS är en rättighetslag, som bygger på att den aktuella personkretsen kan utkräva ett antal klart definierade rättigheter inför domstol, är utrymmet för variationer mellan kommunerna följaktligen mycket litet.
I fråga om tillsyn sker denna generellt genom i vissa fall uppföljning från en utomstående myndighet, och i andra fall genom överprövning i domstol. Flera reformer har också genomförts för att sammantaget minska statskontrollen av kommunerna till förmån för ett förstärkt kommunalt självstyre.

Abstract

The principle of local self-government (swe. kommunalt självstyre) is a fundamental basis in the organization of the Swedish state, and is pointed out along with parliamentarism as one of the cornerstones of Swedish democracy in 1 Ch. 1 § The Instrument of Government Act (regeringsformen).
This essay's overall purpose is to describe and analyze the principle of municipal self-government as it is expressed in the constitutional legislation The Instrument of Government act, and also in legislations assigning different tasks on municipal governments. The essay mainly discusses the protection of municipal self-government in constitutional law, and how this principle affects the legislation in various areas of the municipal administration. The paper limits itself to investigate the legal areas of public elementary school (SkolL), local fire department and emergency services (LSO), and rights derived from Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS).
Aspects highlighted to discuss the concept of municipal and local self-government include: how detail-regulated a particular obligation for the local administration is, the rules concerning the internal structure of the administration, and the sanctioning powers assigned to different supervisory authorities.
The main conclusion drawn from the study is that the constitutional protection of local self-government is very weak, and that the way in which a particular obligation is imposed on municipalities can vary significantly depending on the nature of the task at hand. The weak protection of local self-government is mainly due to the constitutional principle of proportionality (14 Ch. 3 § Instrument of Government Act) which expresses that a restriction of local self-government ought not to go further than what is necessary by the purposes which the restriction is intended to fulfil.
In the case of primary education, there is a significant of room of variation in terms of how the education is managed, even though The Educational Act (skollagen) provides that equivalence between various schools is a primary objective of the educational system. In the case of e.g. educational requirements on staff, student rights, or other areas where equivalence is of a particular importance, there is a higher degree of detail-regulation.
In the case of local fire department services there is an explicit legal requirement that equivalence should exist between the various municipalities as well. The organization is also in this case guided by general objectives rather than detailed rules, and therefore allows a great room for adaptation to specific local conditions that might vary between e.g. rural and more densely populated areas.
The support for disabled people arising from the Special Support to People with Disabilities Act differs from the organization of the school system and emergency services in regards of the space of variation which the law at hand leaves to the municipalities that apply it. Since the Special Support to People with Disabilities Act is a law of rights, where the concerned group of individuals can demand a number of clearly defined rights in a legal procedure, the scope for variations between various municipalities is – at least in theory - very small.
State supervision of the municipalities occurs in some cases through monitoring by an outside authority, and in other cases by judicial review. Several reforms have also been implemented during the last few decades with the aim to reduce overall state control of the municipalities in favour of a strengthened local autonomy.

• author: Backlund, Victor
• supervisor: Vilhelm Persson
• organization: Department of Law
• alternative title: The meaning of municipal autonomy in Sweden - A survey of the constitutional basis of local self-government and its actual meaning in different parts of the public administration
• course: LAGM01 20152
• year: 2016
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Förvaltningsrätt, Offentlig rätt, Konstitutionell rätt, Statsrätt
• language: Swedish
• id: 8513993
• date added to LUP: 2016-01-27 14:12:28
• date last changed: 2016-02-08 10:36:51