Publicera mera?! En granskning av polisens användning av bildpublicering på polisens hemsida
(2016) JURM02 20161Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsen syftar till att redogöra för polisens användning av bildpublicering av misstänkta gärningspersoner på polisens hemsida. Polisen har å ena sidan i uppgift att utreda och beivra brott, å andra sidan finns regler till skydd för medborgare, såsom skyddet för den personliga integriteten. Det leder till att en avvägning måste göras mellan det brottsutredande intresset och skyddet för den personliga integriteten.
Hösten 2009 började Skånepolisen att publicera bilder på misstänkta gärningspersoner på polisens hemsida. Syftet beskrevs vara att få hjälp av allmänheten med identifiering av okända gärningspersoner för att på så sätt komma vidare i utredningar. Polisens bildpublicering möttes av kritik från flera håll och en anmälan från... (More) - Uppsatsen syftar till att redogöra för polisens användning av bildpublicering av misstänkta gärningspersoner på polisens hemsida. Polisen har å ena sidan i uppgift att utreda och beivra brott, å andra sidan finns regler till skydd för medborgare, såsom skyddet för den personliga integriteten. Det leder till att en avvägning måste göras mellan det brottsutredande intresset och skyddet för den personliga integriteten.
Hösten 2009 började Skånepolisen att publicera bilder på misstänkta gärningspersoner på polisens hemsida. Syftet beskrevs vara att få hjälp av allmänheten med identifiering av okända gärningspersoner för att på så sätt komma vidare i utredningar. Polisens bildpublicering möttes av kritik från flera håll och en anmälan från en privatperson kom in till Riksdagens ombudsmän, JO. Anmälaren menade att bildpubliceringen innebär en integritetskränkning och ifrågasatte om bildpubliceringen var tillåten enligt svensk rätt.
Med anledning av anmälan mot polisen och deras användning av bildpublicering började JO att granska polisens utredningsåtgärd närmare. JO begärde in yttranden från dåvarande Polismyndigheten i Skåne samt dåvarande Rikspolisstyrelsen, RPS. RPS begärde även in ett samrådsyttrande från Datainspektionen, DI. Samtliga myndigheter poängterade vikten av att avvägningen mellan det brottsutredande intresset och skyddet för den enskildes personliga integritet måste göras i varje enskilt fall. JO kom fram till att det inte föreligger något absolut hinder för polisens användning av bildpublicering. Bildpublicering kan ske om det är av synnerlig vikt för utredningen, om bilderna från kameraövervakningen visar vad som objektivt sett är att ett brott antingen sedda för sig själv eller tillsammans med övrigt material i utredningen samt om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i minst sex månader.
Efter att ha granskat polisens användning av bildpublicering kan konstateras att uttryckligt lagstöd saknas. Polisens användning av bildpublicering har istället växt fram genom beslut och yttranden från berörda myndigheter. Vidare tenderar det brottsutredande intresset att väga tyngre än skyddet för den enskildes personliga integritet. (Less) - Popular Abstract
- The purpose of this paper is to explain the police's image publishing of suspected perpetrators at the police official website. The task of the police is to investigate crime and prosecute criminals accordingly, but there are rules to protect citizens, such as the protection of personal privacy. Therefore it’s important with a balance between the criminal investigative interest and the protection of personal privacy.
During fall 2009, the police in Skåne published pictures of perpetrators at the police website. The described purpose of it was to get society to help identify unknown perpetrators in order to move forward in the investigations. Police image publication was criticized from several sources. One complaint came from a private... (More) - The purpose of this paper is to explain the police's image publishing of suspected perpetrators at the police official website. The task of the police is to investigate crime and prosecute criminals accordingly, but there are rules to protect citizens, such as the protection of personal privacy. Therefore it’s important with a balance between the criminal investigative interest and the protection of personal privacy.
During fall 2009, the police in Skåne published pictures of perpetrators at the police website. The described purpose of it was to get society to help identify unknown perpetrators in order to move forward in the investigations. Police image publication was criticized from several sources. One complaint came from a private person to the Parliamentary Ombudsmen. The complainant argued that the image publication implies an invasion of privacy and asked if the image publication was permitted under Swedish law.
Due to the complaint against the police and their usage of image publishing, the Parliamentary Ombudsmen started an investigation. They requested opinions from the former police authority in Skåne and the former National Police Board. The National Police Board also requested a consulting opinion from the Data Inspection Board. All authorities emphasized the importance of balance for each separate occasion between the interest of criminal investigation and the protection of personal privacy.
The conclusion of the The Parliamentary Ombudsmen was that there are no absolute obstacles for the police to use image publishing. Image publishing can be used if it is of extraordinary importance for the investigation and if something that can be objectively defined as a crime is indicated either by the images from camera monitoring alone, or together with other material in the investigation. Additionally, the offense prescribed for committing the crime can not be any milder than imprisonment for at least six months. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8873697
- author
- Helsing, Charlotte LU
- supervisor
- organization
- course
- JURM02 20161
- year
- 2016
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- straffrätt processrätt polismyndighet integritet utredningsmetoder
- language
- Swedish
- id
- 8873697
- date added to LUP
- 2016-06-20 09:37:01
- date last changed
- 2016-06-20 09:37:01
@misc{8873697,
abstract = {{Uppsatsen syftar till att redogöra för polisens användning av bildpublicering av misstänkta gärningspersoner på polisens hemsida. Polisen har å ena sidan i uppgift att utreda och beivra brott, å andra sidan finns regler till skydd för medborgare, såsom skyddet för den personliga integriteten. Det leder till att en avvägning måste göras mellan det brottsutredande intresset och skyddet för den personliga integriteten.
Hösten 2009 började Skånepolisen att publicera bilder på misstänkta gärningspersoner på polisens hemsida. Syftet beskrevs vara att få hjälp av allmänheten med identifiering av okända gärningspersoner för att på så sätt komma vidare i utredningar. Polisens bildpublicering möttes av kritik från flera håll och en anmälan från en privatperson kom in till Riksdagens ombudsmän, JO. Anmälaren menade att bildpubliceringen innebär en integritetskränkning och ifrågasatte om bildpubliceringen var tillåten enligt svensk rätt.
Med anledning av anmälan mot polisen och deras användning av bildpublicering började JO att granska polisens utredningsåtgärd närmare. JO begärde in yttranden från dåvarande Polismyndigheten i Skåne samt dåvarande Rikspolisstyrelsen, RPS. RPS begärde även in ett samrådsyttrande från Datainspektionen, DI. Samtliga myndigheter poängterade vikten av att avvägningen mellan det brottsutredande intresset och skyddet för den enskildes personliga integritet måste göras i varje enskilt fall. JO kom fram till att det inte föreligger något absolut hinder för polisens användning av bildpublicering. Bildpublicering kan ske om det är av synnerlig vikt för utredningen, om bilderna från kameraövervakningen visar vad som objektivt sett är att ett brott antingen sedda för sig själv eller tillsammans med övrigt material i utredningen samt om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i minst sex månader.
Efter att ha granskat polisens användning av bildpublicering kan konstateras att uttryckligt lagstöd saknas. Polisens användning av bildpublicering har istället växt fram genom beslut och yttranden från berörda myndigheter. Vidare tenderar det brottsutredande intresset att väga tyngre än skyddet för den enskildes personliga integritet.}},
author = {{Helsing, Charlotte}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Publicera mera?! En granskning av polisens användning av bildpublicering på polisens hemsida}},
year = {{2016}},
}