Officialprincipen i upphandlingsmål – En analys av RÅ 2009 ref. 69 och HFD 2015 ref. 55
(2016) LAGF03 20161Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förvaltningsdomstolarnas utredningsskyldighet förhåller sig till en eventuell åberopsbörda som kan åläggas parterna i vissa typer av mål. För att uppnå detta syfte har jag använt mig av en rättsdogmatisk metod. I undersökningen har jag främst studerat rättskällor, såsom litteratur och domar från Högsta förvaltningsdomstolen. Uppsatsen inleds med tre deskriptiva kapitel om förvaltningsdomstols utredningsskyldighet, en eventuell åberopsbörda för parterna och editionsplikten. Därefter följer en redogörelse för två upphandlingsmål. I analysen försöker jag sedan komma fram till hur åberopsbördan och utredningsskyldigheten samspelar och när editionsföreläggande ska användas.
Domstolens... (More) - Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förvaltningsdomstolarnas utredningsskyldighet förhåller sig till en eventuell åberopsbörda som kan åläggas parterna i vissa typer av mål. För att uppnå detta syfte har jag använt mig av en rättsdogmatisk metod. I undersökningen har jag främst studerat rättskällor, såsom litteratur och domar från Högsta förvaltningsdomstolen. Uppsatsen inleds med tre deskriptiva kapitel om förvaltningsdomstols utredningsskyldighet, en eventuell åberopsbörda för parterna och editionsplikten. Därefter följer en redogörelse för två upphandlingsmål. I analysen försöker jag sedan komma fram till hur åberopsbördan och utredningsskyldigheten samspelar och när editionsföreläggande ska användas.
Domstolens utredningsskyldighet ter sig olika beroende på målets materiella karaktär och förhållandet mellan parterna. I mål med jämbördiga parter och intressen som främst rör parterna är utredningsskyldigheten inskränkt. I mål som rör allmänna intressen eller som inkräktar på den enskildes rättssfär och avser parter med olika styrkeförmågor åläggs domstolen istället en större utredningsskyldighet. Eftersom domstolen har en utredningsskyldighet åläggs inte parterna någon åberopsbörda. Genom praxis har det dock utvecklats undantag till detta. Parterna kan åläggas en åberopsbörda i mål som har likheter med processer i allmän domstol. En sådan måltyp är upphandlingsmål som rör ekonomiska intressen och vanligtvis förs mellan jämbördiga parter, detta medför att upphandlingsmålen har stora likheter med dispositiva tvistemål. När parterna åläggs en åberopsbörda inskränks domstolens utredningsskyldighet.
Genom RÅ 2009 ref. 69 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att som huvudprincip ska den part som hävdar att en upphandling är felaktig på ett klart sätt ange vilka omständigheter som talan grundas på. Det räcker således inte med att uppgifterna endast förekommer i processmaterialet, det måste klart framgå att talan grundas på omständigheterna. I HFD 2015 ref. 55 gav Högsta förvaltningsdomstolen exempel på när huvudprincipen inte ska tillämpas. Förhållandet mellan parterna skiljde sig åt i de två olika fallen och därför gjorde domstolen avsteg från huvudprincipen. I 2015 års fall var även frågan om editionsföreläggande relevant. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8873983
- author
- Elvstrand, Rebecca LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20161
- year
- 2016
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- förvaltningsrätt, officialprincip, utredningsskyldighet, åberopsbörda
- language
- Swedish
- id
- 8873983
- date added to LUP
- 2016-07-03 21:31:02
- date last changed
- 2016-07-03 21:31:02
@misc{8873983,
abstract = {{Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förvaltningsdomstolarnas utredningsskyldighet förhåller sig till en eventuell åberopsbörda som kan åläggas parterna i vissa typer av mål. För att uppnå detta syfte har jag använt mig av en rättsdogmatisk metod. I undersökningen har jag främst studerat rättskällor, såsom litteratur och domar från Högsta förvaltningsdomstolen. Uppsatsen inleds med tre deskriptiva kapitel om förvaltningsdomstols utredningsskyldighet, en eventuell åberopsbörda för parterna och editionsplikten. Därefter följer en redogörelse för två upphandlingsmål. I analysen försöker jag sedan komma fram till hur åberopsbördan och utredningsskyldigheten samspelar och när editionsföreläggande ska användas.
Domstolens utredningsskyldighet ter sig olika beroende på målets materiella karaktär och förhållandet mellan parterna. I mål med jämbördiga parter och intressen som främst rör parterna är utredningsskyldigheten inskränkt. I mål som rör allmänna intressen eller som inkräktar på den enskildes rättssfär och avser parter med olika styrkeförmågor åläggs domstolen istället en större utredningsskyldighet. Eftersom domstolen har en utredningsskyldighet åläggs inte parterna någon åberopsbörda. Genom praxis har det dock utvecklats undantag till detta. Parterna kan åläggas en åberopsbörda i mål som har likheter med processer i allmän domstol. En sådan måltyp är upphandlingsmål som rör ekonomiska intressen och vanligtvis förs mellan jämbördiga parter, detta medför att upphandlingsmålen har stora likheter med dispositiva tvistemål. När parterna åläggs en åberopsbörda inskränks domstolens utredningsskyldighet.
Genom RÅ 2009 ref. 69 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att som huvudprincip ska den part som hävdar att en upphandling är felaktig på ett klart sätt ange vilka omständigheter som talan grundas på. Det räcker således inte med att uppgifterna endast förekommer i processmaterialet, det måste klart framgå att talan grundas på omständigheterna. I HFD 2015 ref. 55 gav Högsta förvaltningsdomstolen exempel på när huvudprincipen inte ska tillämpas. Förhållandet mellan parterna skiljde sig åt i de två olika fallen och därför gjorde domstolen avsteg från huvudprincipen. I 2015 års fall var även frågan om editionsföreläggande relevant.}},
author = {{Elvstrand, Rebecca}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Officialprincipen i upphandlingsmål – En analys av RÅ 2009 ref. 69 och HFD 2015 ref. 55}},
year = {{2016}},
}