Normativa grundmönster och laglotten

Abstract

The statutory share of inheritance in Swedish Law gives a direct heir the right to retain half of the estate in heritage. The other half is the deceased allowed to dispose through a will. The statutory share of inheritance has been under criticism for a long time and up for debate in both media and parliament.

The purpose of this essay is to examine how social norms and values influence legislation. The parts of statutory share of inheritance I will focus on are ownership and equal inheritance rights for direct heirs. The essay will focus on Sweden from the Middle Ages to the end of the 1900s.

In the essay I´m using professor Anna Christensen’s theory on normative patterns, the theory describes how social norms and values of the community participate and influence the development of law. The normative patterns used in the survey are Protection of established position, The market functional pattern and Just distribution. Depending on the leading norms and values in society, the patterns will influence the development of law to different degrees. The essay follows a legal dogmatic method.

In the Middle Ages protection of established position was the most prominent normative pattern regarding ownership and equal inheritance rights for direct heirs. The future of the family and to maintain the family´s established position was at the centre of law of succession. Different regulations were created to make sure that the estates remained in the family and could not be bequeath to outsiders.

During the mid -1800s liberal ideas and increased trade resulted in a change of the law of succession. The individual was free to bequeath their assets, but direct heirs had the right to half of the estate. Equal inheritance rights between sons and daughters regardless of their position in society became law. The normative patterns Market functional pattern and Just distribution influenced legislation in a distinct way.

Today Sweden has virtually the same statutory share regulation as for 150 years ago. The law of succession has been characterized by slow changes and nothing indicates that it will change in the future.

Abstract (Swedish)

Laglottssystemet i Sverige har under lång tid varit ifrågasatt och kritiserat. Under de senaste åren har flera motioner kommit med förslag att laglotten ska utredas på nytt. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sociala normer och värderingar har en rättsbildande påverkan på arvsrätten. De delar av laglotten som undersöks är äganderätten och lika arvsrätt för bröstarvingar. Uppsatsen är begränsad till Sverige och undersöker tiden från medeltid till fram till och med början av 2000-talet.

För att göra undersökningen har jag använt Anna Christensens teori om normativa grundmönster. Teorin beskriver hur sociala normer och värderingar i samhället är med och påverkar rättsutvecklingen. De normativa grundmönster som används i undersökningen är skydd för etablerad position, det marknadsfunktionella mönstret och rättvis fördelning.
Dessa tre grundmönster kan ses som poler vilka försöker dra rätten till sig och påverka rättsutvecklingen. Beroende på vilka värderingar och normer som är ledande i samhället kommer rättsutvecklingen att röra sig mot den polen. Vid genomförandet av undersökningen har rättsdogmatisk metod använts.

Under medeltiden var skyddet för etablerad position ett starkt framträdande grundmönster både vad gällde äganderätten och lika arvsrätt för bröstarvingar. Släkten var det centrala i arvsrätten under denna tid och individen hade till uppgift att förvalta jorden till nästa generation. Jordegendomar var makt ur social, politisk och ekonomisk synvinkel och olika system uppstod för att bevara jordegendomarna inom släkten.

Under mitten av 1800-talet skedde en större förändring av arvsrätten. Liberala idéer i samhället och ökad handel gjorde att äganderätten och lika arvsrätt för bröstarvingar förändrades. Arvlåtare blev fri att testamentera sina tillgångar, men fanns bröstarvingar hade de rätt till hälften av kvarlåtenskapen. Lika arvsrätt mellan söner och döttrar blev lagstadgat och det blev samma regler oavsett var man bodde eller vilket stånd man tillhörde. Polerna för det marknadsfunktionella mönstret och rättvis fördelning fick större påverkan på rättsutvecklingen.

Idag har Sverige i stort sett samma laglottssystem som skapades för 150 år sedan, arvsrätten har kännetecknats av långsamma förändringar och inget tyder på att det kommer vara annorlunda i framtiden.

• author: Elvingsson, Anders
• supervisor: Marie Göransson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20161
• year: 2016
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: familjerätt, rättshistoria, arvsrätt, normativa grundmönster, laglott
• language: Swedish
• id: 8873999
• date added to LUP: 2016-07-03 21:31:13
• date last changed: 2016-07-03 21:31:13