Tvång eller samtycke i våldtäktslagstiftningen? - En undersökning av den sv enska lagstiftningen och huruvida den uppfyller kraven i art 3 och art 8 i Europakonventionen på basis av Bulgariendomen.
(2016) LAGF03 20161Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- In this thesis I have used the legal dogmatic method to achieve the purpose of the thesis: To examine why the Swedish legislation has not adopted a rape legislation based on consent. The purpose is also to examine the relationship between the Bulgarian case and Swedish rape legislation. Since the year of 1864 rape legislation has been expanded to cover a greater scope of application. Rape within marriage was criminalized in the new criminal law of 1965 and in 1984 legislation concerning rape was made gender neutral. During the twenty-first century, the relevant regulation have been re-worked and re-worded several times in an attempt to fulfil the purpose of prioritising the sexual integrity as well as the sexual autonomy. For example the... (More)
- In this thesis I have used the legal dogmatic method to achieve the purpose of the thesis: To examine why the Swedish legislation has not adopted a rape legislation based on consent. The purpose is also to examine the relationship between the Bulgarian case and Swedish rape legislation. Since the year of 1864 rape legislation has been expanded to cover a greater scope of application. Rape within marriage was criminalized in the new criminal law of 1965 and in 1984 legislation concerning rape was made gender neutral. During the twenty-first century, the relevant regulation have been re-worked and re-worded several times in an attempt to fulfil the purpose of prioritising the sexual integrity as well as the sexual autonomy. For example the term “severe fear” was added to the legislation to cover cases were the victim experiences paralysation due to fear or acts passively as a strategy of survival.
The Swedish rape legislation is based on the use of force. Instead of inserting a legislation based on non-consent, the Swedish legislator has supplemented the rape legislation were there has been flaws. There are different opinions whether or not the Bulgarian case means that the Swedish rape legislation needs to be based on lack of consent instead of force. Petter Asp does not think that the Bulgarian case means that the Swedish rape legislation needs to change. Madeleinie Leijonhufvud, on the other hand, is of a different opinion, and believes that the Bulgarian-case means that the Swedish legislation needs to change so that every sexual act without consent, even those without the resistance from the victim are criminalised. My conclusion is that the Swedish legislator should change the rape legislation so that it will comply with the Bulgarian case. (Less) - Abstract (Swedish)
- I denna uppsats har jag genom att använda en rättsdogmatisk metod försökt uppnå uppsatsens syfte: Att undersöka varför den svenska lagstiftaren inte infört ett rekvisit om bristande samtycke i den svenska lagstiftningen. Syftet är också at utreda förhållandet mellan den så kallade Bulgariendomen och den nuvarande svenska våldtäktslagstiftningen. Från 1864 års strafflag till idag har våldtäktsbrottets tillämpningsområde ökat. Våldtäkt inom äktenskapet förbjöds vid brottsbalkens tillkomst år 1965 och år 1984 blev våldtäkt könsneutralt. Under 2000-talet har begrepp bytts ut och lagts till i våldtäktslagstiftningen för att uppfylla syftet att förstärka den sexuella integriteten och det sexuella självbestämmandet. Exempelvis lades begreppet... (More)
- I denna uppsats har jag genom att använda en rättsdogmatisk metod försökt uppnå uppsatsens syfte: Att undersöka varför den svenska lagstiftaren inte infört ett rekvisit om bristande samtycke i den svenska lagstiftningen. Syftet är också at utreda förhållandet mellan den så kallade Bulgariendomen och den nuvarande svenska våldtäktslagstiftningen. Från 1864 års strafflag till idag har våldtäktsbrottets tillämpningsområde ökat. Våldtäkt inom äktenskapet förbjöds vid brottsbalkens tillkomst år 1965 och år 1984 blev våldtäkt könsneutralt. Under 2000-talet har begrepp bytts ut och lagts till i våldtäktslagstiftningen för att uppfylla syftet att förstärka den sexuella integriteten och det sexuella självbestämmandet. Exempelvis lades begreppet ”allvarlig rädsla” till i våldtäktslagstiftningen för att kunna täcka in de omständigheter där offret blir paralyserad eller agerar passivt som en överlevnadsstrategi. Den svenska våldtäktslagstiftningen baseras på rekvisit om tvång genom hot och våld. Lagstiftaren har löpande kompletterat lagstiftningen där den har ansetts haft brister, detta istället för att införa ett rekvisit om bristande samtycke i våldtäktsparagrafen. Det råder delade meningar kring huruvida Bulgariendomen innebär att Sverige måste införa ett samtyckesrekvisit eller ej. Petter Asp anser inte att Bulgariendomen innebär att krav på införande av ett rekvisit på bristande samtycke. Madeleine Leijonhufvud anser att för att man ska kunna täcka varje sexuell handling som företagits utan offrets samtycke även om motstånd från offret inte skett, måste den svenska lagstiftaren införa ett rekvisit om bristande samtycke. Leijonhufvud vill dock använda sig av begreppet ”icke frivilligt delta” för att komma runt eventuella begreppssvårigheter med begreppet ”samtycke”. Mot bakgrund av denna undersökning har jag dragit slutsatsen att den svenska lagstiftningen inte uppfyller kraven i Bulgariendomen och att lagstiftningen därför bör ändras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8874296
- author
- Frage, Hanna LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20161
- year
- 2016
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Straffrätt, våldtäkt
- language
- Swedish
- id
- 8874296
- date added to LUP
- 2016-07-03 21:30:32
- date last changed
- 2016-07-03 21:30:32
@misc{8874296,
abstract = {{In this thesis I have used the legal dogmatic method to achieve the purpose of the thesis: To examine why the Swedish legislation has not adopted a rape legislation based on consent. The purpose is also to examine the relationship between the Bulgarian case and Swedish rape legislation. Since the year of 1864 rape legislation has been expanded to cover a greater scope of application. Rape within marriage was criminalized in the new criminal law of 1965 and in 1984 legislation concerning rape was made gender neutral. During the twenty-first century, the relevant regulation have been re-worked and re-worded several times in an attempt to fulfil the purpose of prioritising the sexual integrity as well as the sexual autonomy. For example the term “severe fear” was added to the legislation to cover cases were the victim experiences paralysation due to fear or acts passively as a strategy of survival.
The Swedish rape legislation is based on the use of force. Instead of inserting a legislation based on non-consent, the Swedish legislator has supplemented the rape legislation were there has been flaws. There are different opinions whether or not the Bulgarian case means that the Swedish rape legislation needs to be based on lack of consent instead of force. Petter Asp does not think that the Bulgarian case means that the Swedish rape legislation needs to change. Madeleinie Leijonhufvud, on the other hand, is of a different opinion, and believes that the Bulgarian-case means that the Swedish legislation needs to change so that every sexual act without consent, even those without the resistance from the victim are criminalised. My conclusion is that the Swedish legislator should change the rape legislation so that it will comply with the Bulgarian case.}},
author = {{Frage, Hanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Tvång eller samtycke i våldtäktslagstiftningen? - En undersökning av den sv enska lagstiftningen och huruvida den uppfyller kraven i art 3 och art 8 i Europakonventionen på basis av Bulgariendomen.}},
year = {{2016}},
}