Är det rimligt? - Miljöbalkens rimlighetsavvägning i praktiken

Abstract (Swedish)

Målet med Miljöbalken (1998:808) är att främja en hållbar utveckling och att tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö.

I 2 kap. MB återfinns de allmänna hänsynsreglerna. Reglerna är utformade på sådant sätt att de ska tillämpas inom ramarna för vad som anses rimligt enligt 2 kap. 7 § MB. Alla tänkbara verksamheter som inverkar på miljön menligt ska ska föregås med försiktighetsmått som ska vara miljömässigt motiverade utan att de för den delen är ekonomiskt orimliga. Vid införandet av MB framfördes mycket kritik mot att reglerna varit för allmänt hållna och att det varit väldigt svårt att utröna hur exakt avvägningen skulle göras. Detta i sin tur skulle kunna leda till skapandet av en rättsosäkerhet. Som svar på oron skrevs det i propositionen att rättspraxis skulle vara vägledande för bedömningarna.

För att försöka reda ut de diverse oklarheterna i tillämpningen av rimlighetsavvägningen i 2 kap. 7 § MB kommer uppsatsen ta sikte i att utreda hur avvägningen tillämpas i gällande rätt. Då rimlighetsavvägningen främst kommer till användning vid en bedömning utifrån 2 kap. 3 och 6 §§ MB faller det sig naturligt att uppsatsens fokus kommer att ligga mot bakgrund av dessa paragrafer. Till hjälp för beskrivningen av rimlighetsavvägningens tillämpning används lagtext, förarbeten och doktrin, men även en analys av rättspraxis från de senaste åren.

Syftet med uppsatsen är att med bakgrund av tillämpningen av rimlighetsavägningen i gällande rätt försöka utreda om bedömningarna ifrån rättspraxis som det angetts i propositionen är enhetliga och transparenta för att kunna säkerställa den rättssäkerhet som försäkrats av propositionen. Vidare åsyftar uppsatsen att skapa en förståelse i att utreda om det finns några bedömningsfaktorer som kan utvinna ur rättspraxis för vad som kan anses som miljömässigt motiverat mellan en avvägning av nyttor och kostnader.

Sammanställningen av utredningen visar på att det finns ett antal bedömningsfaktorer som är återkommande i rättspraxis. Däremot är domstolen i sina bedömningarna inte tillräckligt tydlig i var exakt gränsen skall dras vid en rimlighetsavvägning. Detta leder till en avsaknad av transparens och beror till stor del på att bedömningen sker i det enskilda fallet. Ansvaret kan emellertid inte enbart åläggas på domstolarna då rättsområdet omfattar än stor variation av olika verksamheter inom en mängd olika verksamhetsområden. Ansvaret för att miljöbalken är tydlig och rättssäker ligger ytterst på lagstiftaren. Det är således lagstiftarens ansvar att se över nuvarande lagstiftning och ta bort den nuvarande rättsosäkerheten som återfinns på rättsområdet.

Abstract

The purpose of the Swedish Environmental Code is to provide a sustainable development and assure the prosperity for present and future generations with regards to public health and wellbeing.

Within the second chapter of the Swedish Environmental Code the rules of consideration are found. The rules were crafted in such a manner that they are meant to be applicable under the scope of what is considered to fall in as reasonable according the 7th article of the second chapter. All possible operations that affects the environment in an inimically manner are to be preceded with measures of precaution that are environmentally motivated without being economically unreasonable.

At the adoption of the the Swedish Environmental Code the rules of consideration, received a lot of criticism for being conceivably ambiguous in relation to the balance between the rules of consideration and the article of reasonability and that the lack of further information in how the demarcation of the two were supposed to be applied; raising concerns that it might lead and result in legal uncertainty. In response to such criticism the government bill dictated that it was for the court practice to decide and dissolve the raised concerns of ambiguity.

In an attempt to further investigate the various ambiguities in the application of the rule of reasonability this essay aims to clarify the application of the 7th article of the second chapter in established law. Due to the fact, that the rule of reasonability most commonly is balanced with articles 3 and 6 of the second chapter, the natural focus of the essay will be with the background from these articles. Additionally, for purposes of clarification of the legislative nature of the 7th article of the second chapter, the essay will take a closer look at the legislative wording, legislative history and doctrine but also through an analysis of national court practice from the recent years.

The research points out that there are a couple of co-occurring grounds of judgment in the national court practice. Albeit, the courts are unfortunately not coherent enough in as to where the demarcation of the assessment of reasonability is; Resulting in a lack of transparency. One of the principal reasons to why there is a lack of transparency amount to that each case is decided in casu. The responsibility can, however, not solely be imposed on the courts. The responsibility for the coherence and transparency of the rules lies also in the hands of the legislator. Consequently, it is the responsibility of the legislator to further revise the current legislation and eradicate the legal uncertainty it currently prescribes.

• author: Vidmar, Andréas
• supervisor: Josefin Gooch
• organization: Faculty of Law; Department of Law
• course: LAGF03 20161
• year: 2016
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Rättsekonomi: Miljörätt:
• language: Swedish
• id: 8874551
• date added to LUP: 2016-07-04 12:15:19
• date last changed: 2016-07-04 12:15:19