Går barnets rättigheter förlorade i vårdnadsprocessen? Om möjligheten att införa ett ombud för barn i tvister om vårdnad, boende och umgänge

Abstract (Swedish)

Vårdnadsrelaterade tvister har ökat markant de senaste åren. För varje tvist finns det minst ett barn som påverkas, men barn saknar i svensk rätt både talerätt och processbehörighet i dessa mål. Det finns emellertid vissa rättigheter som ska tillförsäkra att barnets intressen tillgodoses i processen; barnets bästa och barnets rätt att komma till tals. Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och att få dessa beaktade. Syftet med uppsatsen är att, genom den rättsdogmatiska metoden, undersöka hur dessa rättigheter tillgodoses domstolsprocessen i vårdnadsrelaterade tvister i föräldrabalken, samt hur väl dessa bestämmelser överensstämmer med barnkonventionen och utövandekonventionen. Genom en komparativ metod görs även delvis en jämförelse med den norska lagstiftningen, för att identifiera fördelar och nackdelar med vår nationella lagstiftning.

Det finns i svensk rätt olika möjligheter för barn att komma till tals. Domstolen har utredningsskyldighet i vårdnadsrelaterade tvister och ska se till att barnets åsikter kommer fram i målet. Barn kommer i första hand till tals genom socialnämndens vårdnadsutredning eller upplysningar. Det finns dock ingen skyldighet för socialnämnden att redogöra för barnets vilja. I teorin kan barnet även komma till tals inför rätten, men det är en möjlighet som sällan utnyttjas. Det finns således inte någon garanti för barnet att varken få uttrycka sina åsikter, eller att få dem beaktade.

Frågan om att införa ett ombud för barnet i vårdnadsrelaterade tvister har utretts i flera statliga utredningar, men avisats av lagstiftaren. I Norge finns en möjlighet att utse ett ombud för barnet i vårdnadsrelaterade tvister. Bestämmelsen ska dock användas undantagsvis. Det finns både fördelar och nackdelar med att införa ett ombud för barn i vårdnadsrelaterade tvister. En nackdel som har lyfts fram är att det skulle innebära att det finns många aktörer i processen med liknande uppgifter. En annan nackdel är att det skulle vara en kostsam reform att genomföra. Denna kostnad skulle antagligen falla på staten. Det finns emellertid även fördelar som väger tungt. En stor fördel är att ett ombud kan fungera som en bättre garanti för att barnet faktiskt får komma till tals i processen, vilket skulle leda till bättre överensstämmelse med barnkonventionen och utövandekonventionen. Författaren anser därför att ett ombud för barnet skulle kunna vara en bra lösning för att bättre tillgodose barnets rättigheter i vårdnadsrelaterade tvister.

Popular Abstract

Family law disputes concerning child custody, residence of the child and the child’s right of access with a parent have increased significantly over the last years. This means that more children get involved in these kinds of disputes every year. In Sweden, children have no right to litigate and no procedural capacity in these proceedings. Instead there are other rights that are supposed to ensure that the child's interests are met in the process; the child's best interests and the child's right to be heard. Children have a right to express their views and to have their views taken into account. The purpose of this thesis is to investigate these rights in the Swedish Children and Parents Code and how it complies with The Convention on the Rights of the Child and the European Convention on the exercise on Children’s Rights. Furthermore, the Swedish legislation is compared with Norwegian legislation to identify advantages and disadvantages with the Swedish legislation.

According to the Swedish Children and Parents Code there are different ways for the child to be heard. It is the obligation of the court to examine and consider the child’s views before making a decision. The most common way for the child to be heard is through a representative from social services in a custody enquiry. There is, however, not an obligation to talk to the child in a custody enquiry. In theory, the child may also be heard before the court, but this possibility is rarely utilized. Therefore there is no guarantee that the child gets to express his or her opinions, or to have them taken into account.

Different government committees have examined the question of implementing a legal representative for the child, but the legislator has not yet passed such a law. In Norway, it is possible to appoint a legal representative for the child, but only when the custody dispute is particularly difficult. There are both advantages and disadvantages with a legal representative for the child. One disadvantage is that there would be many participants in the court with similar tasks. Another notable disadvantage is that the costs of providing a representative for the child will be significant, and most likely be paid for by the government. However, an advantage of having a representative for the child is that the child will be able to participate in the process and be given the opportunity the express his or her views. Therefore, the author believes that a representative for the child would be a good solution to better comply with the right’s of the child set out by The Convention on the Rights of the Child, and the European Convention on the exercise on Children’s Rights.

• author: Larsdotter, Elsa
• supervisor: Eva Ryrstedt
• organization: Department of Law
• alternative title: Is the child's rights lost in a custody dispute? The possibility to implement a legal representative for children in custody disputes
• course: JURM02 20161
• year: 2016
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Familjerätt
• language: Swedish
• id: 8875230
• date added to LUP: 2016-06-14 11:04:10
• date last changed: 2016-06-14 11:04:10