Klimatutlöst matbrist i tidiga medeltida Europa, en jämförande studie mellan historiska dokument och paleoklimatarkiv

Abstract (Swedish)

Under år 820-824 AD drabbades stora delar av Europa av en intensiv kallperiod som orsakade kraftig matbrist och svält. Den historiska bevisningen för händelsen är förhållandevis tydlig men fram tills nu har denna kallperiod aldrig tidigare i detalj korrelerats till eller styrkts av klimatdata. Genom sammanställning och tolk-ning av befintlig litteratur och användning av befintlig högupplöst paleoklimatdata [huvudsakligen trädringsdata] har temperaturrekonstruktioner sammanställts för olika delar av Europa under tidsperioden 750-950 AD. Modifie-ring av tidigare data över vulkanisk sulfatdeposition från isborrkärnor har också genomförts med syfte att under-söka möjliga samband mellan vulkanism och uppkomst av kallperioden år 820-824 AD samt för flera liknande hän-delser under perioden 750-950 AD. Resultaten visar på snabba temperatursänkningar vid flera tillfällen under år 750-950 AD inklusive kallperioden 820-824 AD. Resultaten styrker därmed den historiska bevisningen. Gällande orsaksfaktorer och samband med vulkanism är det troligt att två till tre föregående utbrott kan ha varit utlösande faktorer till uppkomsten av kallperioden år 820-824 AD. Under perioden 750-950 AD förekommer även vissa sam-band beträffande vulkanutbrott och snabba klimatförändringar med sänkta temperaturer för svältperioderna mellan åren 762-764 AD, 841-845 AD och 939-944 AD. Viss osäkerhet i grundläggande data gör att resultaten bör tolkas översiktligt snarare än på detaljnivå.

Popular Abstract (Swedish)

Europa år 820 AD, en bonde täcker över det sista fröet i jorden och ber en bön om ett gott skördeår. Ett år senare har den ovanligt kalla kyla som konstant legat över Europa börjat sätta sina spår, åkrarna är öde och kala, matförråden sinar och svälten är ett faktum. 824CE, det första skotten på fyra år tittar fram ur åkern och samma bonde tar mödosamt ett sista spadtag och lägger på sin dotters grav, han ber en bön om att hon må vila i frid. 2016 AD, En geologistudent undersöker historiska klimatarkiv och klimatförändringar i hopp om att finna vetenskapliga bevis varför fröet aldrig grodde och varför den lilla flickan gick en plågsam död till mötes.

Det är tydligt att klimatförändringar har lämnat efter sig djupa ärr i historieböckerna. Den kallperiod som drabbade Europa mellan åren 820-824 AD är bara en av flera som orsakade kraftig matbrist och svält hos befolkningen i stora delar av Europa. De skriftliga dokument som vittnar om denna plötsligt uppkommande kallperiod har aldrig tidigare i detalj korrelerats eller analyserats med historisk klimatdata förrän nyligen. Genom sammanställning och tolkning av så kallade paleoklimatarkiv (historiska arkiv med förmåga att spegla forna tiders klimat, exempelvis träd-ringars tillväxt) har man nu lyckats ta fram modeller över temperaturförändringar i medeltida Europa mellan åren 750-950 AD. Modelleringarna visar på en gemensam trend där samtliga modeller indikerar temperatursänkningar under de aktuella åren 820-824 AD. Resultaten skiljer sig dock åt när det kommer till hur stora temperatursänkningar som ägt rum. Vissa modelleringar indikerar endast en lägre sänkning på -0,3°C medan andra uppgår till hela -2,5°C. Ytterligare bevis för en kallperiod styrks även av tidigare forskning som enbart översiktligt berör tidsperioden. Utifrån tolkning av upprättade diagram är det tydligt att varma så väl som kalla temperatur avvikelser förekommer under hela perioden 750-950 AD med varierande tidsintervall. Därmed visar det sig också att åren 820-824 AD inte utgör någon extraordinärt avsnitt under de tvåhundra år som undersökts då det har förekommit perioder av kraftigare temperatursänkningar både före och efter denna fyraåriga kallperiod. De olika temperaturavvikelserna varade under varierande långa tidsperioder och bör därmed också ha orsakats av olika klimatpåverkande faktorer.

Det är inte helt lätt att dra några slutsatser kring vad som orsakade dessa förödande klimatförändringar. Förändringar i havsströmmar och vindmönster är en tänkbar bidragande faktor. Dock indikerar den korta varaktigheten hos kallperioden på enbart fyra år samt med hänseende att denna både uppstod och försvann under ett mycket kort tidsintervall, att vulkanutbrott bör vara den rimligaste orsaken till klimatförändringarna, vulkanutbrott tycks även ha förekommit innan andra kända kallperioder under Europas historia. Vulkanutbrotten leder till att jordens atmosfär mycket snabbt fylls av aerosoler (små mikroskopiska partiklar) som reflekterar tillbaka den inkommande strålningen från solen till jorden. Resultatet blir då ett kallare klimat.

Genom att studera och finna bevis för klimatförändringar med hjälp av paleoklimatarkiv kan vi skapa oss en bättre uppfattning om dessa klimatvariationers utbredning, omfattning och framförallt dess påverkan på samhällen och människor. Dessa klimatrekonstruktioner är också viktiga då de kan ge oss en bild över potentiella framtida klimatsituationer. Ett högst aktuellt ämne då globala klimatförändringar är en av vår tids största problem att lösa. Förhoppningsvis kan studier som denna hjälpa till att underlätta förståelsen för jordens komplexa klimatsystem. I synnerhet kan de kanske hjälpa till att öka förståelsen för jordens globala temperaturhöjningar och på sikt möjligen även begränsa antalet svältdrabbade länder.

• author: Ringholm, Martin
• supervisor: Inga Labuhn
• organization: Department of Geology
• course: GEOL01 20161
• year: 2016
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Paleoklimatarkiv, svält, matbrist, medeltiden, temperatur, klimatförändringar, vulkanutbrott
• publication/series: Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet
• report number: 479
• language: Swedish
• id: 8880083
• date added to LUP: 2016-06-21 09:53:09
• date last changed: 2016-06-21 09:53:09