Historiens subjekt
(2016) SOCM04 20161Sociology
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsen tar sitt avstamp i en debatt förd i olika svenska dags- och kvällstidningar mellan en rad olika profilerade vänsterdebattörer. En debatt vari två motstående positioner utarbetas och döps till ”den klassiskt marxistiska” respektive ”den identitetspolitiska”. Syftet med uppsatsen är att bidra med ett teoretiskt utrymme i frågan om det historiska subjektet vari dessa positioner kan mötas för att på så vis stärka den svenska vänstern och dess antikapitalism. Detta görs genom att teoretiskt undersöka dessa två positioner och utarbeta några centrala begrepp på vilka en teoretisk syntetisering är menad att byggas. En sådan syntes byggs genom ett bibehållande av arbetarklassens priviligierade position inom den socialistiska rörelsen och... (More)
- Uppsatsen tar sitt avstamp i en debatt förd i olika svenska dags- och kvällstidningar mellan en rad olika profilerade vänsterdebattörer. En debatt vari två motstående positioner utarbetas och döps till ”den klassiskt marxistiska” respektive ”den identitetspolitiska”. Syftet med uppsatsen är att bidra med ett teoretiskt utrymme i frågan om det historiska subjektet vari dessa positioner kan mötas för att på så vis stärka den svenska vänstern och dess antikapitalism. Detta görs genom att teoretiskt undersöka dessa två positioner och utarbeta några centrala begrepp på vilka en teoretisk syntetisering är menad att byggas. En sådan syntes byggs genom ett bibehållande av arbetarklassens priviligierade position inom den socialistiska rörelsen och ett gehör för den identitetspolitiska rörelsens mer sammansatta maktkritik. Därmed är klyftan mellan marxismens problem vad gäller en inkluderande och empiriskt korrekt metodik och identitetspolitikens brist på politisk riktning åtminstone teoretiskt sett överbyggd. Ett teoretiskt uppvaknande av det historiska subjektets revolutionära medvetande menas finnas i Benedict Andersons teori om den föreställda gemenskapen. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- Alltsedan Karl Marx och Friedrich Engels skrev sitt kommunistiska manifest har arbetarklassen varit den socialistiska och kommunistiska vänsterns huvudsakliga intresseområde. Det har hävdats att det är den gruppen som skall komma att göra revolution och på så vis störta kapitalismen. Det har varit dem som därför har kallats det historiska subjektet. Men genom årens lopp har den här idén fått utstå kritik. Främst ifrån feministiskt håll som har menat att den marxistiska synen på frågan har ignorerat kvinnornas specifika roll och skapat en bild av arbetarklassen som underförstått manlig. Feministerna har i sin tur fått kritik för att ha ignorerat de kvinnor som inte är vita och västerländska i sina teorier. Hela den här raddan av kritik och... (More)
- Alltsedan Karl Marx och Friedrich Engels skrev sitt kommunistiska manifest har arbetarklassen varit den socialistiska och kommunistiska vänsterns huvudsakliga intresseområde. Det har hävdats att det är den gruppen som skall komma att göra revolution och på så vis störta kapitalismen. Det har varit dem som därför har kallats det historiska subjektet. Men genom årens lopp har den här idén fått utstå kritik. Främst ifrån feministiskt håll som har menat att den marxistiska synen på frågan har ignorerat kvinnornas specifika roll och skapat en bild av arbetarklassen som underförstått manlig. Feministerna har i sin tur fått kritik för att ha ignorerat de kvinnor som inte är vita och västerländska i sina teorier. Hela den här raddan av kritik och motkritik har mynnat ut i ett vänsterpolitiskt perspektiv som i den här uppsatsen kallas för ”det identitetspolitiska perspektivet”. Anhängarna till det perspektivet menar att arbetarklassen inte längre skall ses som en speciell grupp i förhållande till vänstern och den antikapitalistiska kampen. De menar förvisso inte att frågan inte är viktig men de menar att den inte kan särskiljas ifrån andra lika viktiga frågor såsom motstånd mot rasism, sexism och homofobi. Därmed förlorar även de klassmässiga frågorna sin priviligierade position i den teoretiska och praktiska kampen hos de identitetspolitiskt inriktade vänstergrupperna. Den här uppsatsen är ett försök till att teoretiskt jämka samman den gamla marxistiska skolan med den nyare identitetspolitiska. Det görs genom en utarbetning av några centrala begrepp hos de bägge teoribyggena, ett blottande av ytorna där de värsta konflikterna utspelar sig och en framtvingande sammanslagning. Tvingande i meningen att båda teoritraditionerna avkrävs på vissa avkall. Marxismen måste släppa sin hårda hållning i frågan om den materiella basens determinerande karaktär och identitetspolitiken måste i sin tur erkänna arbetarklassens som en priviligierad grupp i förhållande till antikapitalismen. För att det historiska subjektet skall kunna veta att det är det som är det historiska subjektet krävs det som kallas för det revolutionära medvetandet. Ett sådant menar jag i uppsatsen kan utarbetas med hjälp av nationalismen som teoretisk modell, inte till politiskt innehåll men väl som teoretisk form. Det är en tillräckligt stark och samtidigt tillräckligt diffus modell för gemenskap för att kunna införliva en sådan spretande grupp som subjektet i samma medvetande. Samtidigt som modellen kan vara exkluderande när så behövs. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8892042
- author
- Boström, Svante LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- - att finnas eller inte finnas
- course
- SOCM04 20161
- year
- 2016
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- historiskt subjekt, arbetarklassen, marxism, identitetspolitik, socialism, Marx, Engels, Laclau, Mouffe, Mulinari, Linderborg, Björk, Anderson, föreställd gemenskap
- language
- Swedish
- id
- 8892042
- date added to LUP
- 2017-02-23 08:44:09
- date last changed
- 2017-02-23 08:44:09
@misc{8892042,
abstract = {{Uppsatsen tar sitt avstamp i en debatt förd i olika svenska dags- och kvällstidningar mellan en rad olika profilerade vänsterdebattörer. En debatt vari två motstående positioner utarbetas och döps till ”den klassiskt marxistiska” respektive ”den identitetspolitiska”. Syftet med uppsatsen är att bidra med ett teoretiskt utrymme i frågan om det historiska subjektet vari dessa positioner kan mötas för att på så vis stärka den svenska vänstern och dess antikapitalism. Detta görs genom att teoretiskt undersöka dessa två positioner och utarbeta några centrala begrepp på vilka en teoretisk syntetisering är menad att byggas. En sådan syntes byggs genom ett bibehållande av arbetarklassens priviligierade position inom den socialistiska rörelsen och ett gehör för den identitetspolitiska rörelsens mer sammansatta maktkritik. Därmed är klyftan mellan marxismens problem vad gäller en inkluderande och empiriskt korrekt metodik och identitetspolitikens brist på politisk riktning åtminstone teoretiskt sett överbyggd. Ett teoretiskt uppvaknande av det historiska subjektets revolutionära medvetande menas finnas i Benedict Andersons teori om den föreställda gemenskapen.}},
author = {{Boström, Svante}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Historiens subjekt}},
year = {{2016}},
}