Äggulans fettsyrekomposition hos talgoxe (Parus major) i relation till honans kondition, kullstorlek och plats i läggningssekvensen
(2016) BIOK01 20161Degree Projects in Biology
- Abstract (Swedish)
- Äggulans komposition av fettsyror påverkar fostrets utveckling och ungens chanser till överlevnad efter kläckning. Detta är en följd av lipidernas roll som anti-inflammatoriska ämnen, energiresurser och nödvändiga komponenter för utveckling av organ och nervsystem. Tidigare studier har visat att kompositionen av fetter påverkas av honans tillgång på dessa fetter i hennes föda, och de ägg som honan lägger först har högre andel lipider och antioxidanter (såsom karotenoider) vilket kan ha betydelse för ungarnas överlevnad fram till flyggålder. Genom att analysera kompositionen av fettsyror i gulan från 93 ägg i 11 kullar och jämföra denna efter ordningen äggen är lagda, mellan honor med avseende på deras kondition samt med avseende på hur... (More)
- Äggulans komposition av fettsyror påverkar fostrets utveckling och ungens chanser till överlevnad efter kläckning. Detta är en följd av lipidernas roll som anti-inflammatoriska ämnen, energiresurser och nödvändiga komponenter för utveckling av organ och nervsystem. Tidigare studier har visat att kompositionen av fetter påverkas av honans tillgång på dessa fetter i hennes föda, och de ägg som honan lägger först har högre andel lipider och antioxidanter (såsom karotenoider) vilket kan ha betydelse för ungarnas överlevnad fram till flyggålder. Genom att analysera kompositionen av fettsyror i gulan från 93 ägg i 11 kullar och jämföra denna efter ordningen äggen är lagda, mellan honor med avseende på deras kondition samt med avseende på hur stor kullen är ville jag undersöka om dessa faktorer påverkade kompositionen av fetter och därmed potentiellt de kläckta ungarnas framgång. Andelen fleromättade fettsyror minskade med läggsekvensen och enkelomättade fettsyror ökade, det vill säga de sist lagda äggen hade mindre fleromättat och mer enkelomättat fett. Då fleromättade fetter krävs för att kunna tillgodogöra sig fettlösliga karotenoider samt är av betydande vikt för utveckling av t ex. hjärta, lever, immunförsvar, retina och nervsystem finns det även anledning att anta att sammansättningen har en positiv betydelse för de ungar från tidigt lagda ägg och en negativ betydelse för de ägg som kläcks från de sista äggen i kullen. Mina resultat tyder på att det finns en trend att investera en större proportion fleromättade fetter i de tidigt lagda äggen, och en större proportion enkelomättade fetter i de senare lagda. Det verkar också som att proportionen av den för fosterutvecklingen viktiga dokosahexaensyran minskar med kullstorleken, vilket kan tyda på en avvägning mellan kullstorlek och kvalité på äggen. Det hittades ett negativt samband för kullstorlek och proportionen omega3-fettsyror, och ett positivt för kullstorlek och omega6-fettsyror. Något signifikant samband mellan kompositionen av fettsyror och honans kondition hittades inte. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- Hur skiljer sig förutsättningarna för fågelungarna inom en kull? Och för fågelungar kullar emellan? Ägget och dess äggula är fågelungens enda källa till de ämnen som är nödvändiga för dess utveckling fram till färdig unge. Bland dessa ämnen finns bland annat olika sorters fetter, vilka utgör 30% av en vanlig hönsäggula. Dessa fetter behövs under utvecklingen av fågelfostret; vissa fetter (fleromättade fettsyror) behövs för att bygga upp hjärna, hjärta och ögon medan andra blir en välbehövd energiresurs för ungen då den är kläckt och tävlar om mat med sina syskon innan den är redo att lämna boet.
Genom att jämföra proportioner av 18 olika fettsyror i äggulan på talgoxeägg ur 11 olika kullar gjordes jämförelser mellan syskonen inom en... (More) - Hur skiljer sig förutsättningarna för fågelungarna inom en kull? Och för fågelungar kullar emellan? Ägget och dess äggula är fågelungens enda källa till de ämnen som är nödvändiga för dess utveckling fram till färdig unge. Bland dessa ämnen finns bland annat olika sorters fetter, vilka utgör 30% av en vanlig hönsäggula. Dessa fetter behövs under utvecklingen av fågelfostret; vissa fetter (fleromättade fettsyror) behövs för att bygga upp hjärna, hjärta och ögon medan andra blir en välbehövd energiresurs för ungen då den är kläckt och tävlar om mat med sina syskon innan den är redo att lämna boet.
Genom att jämföra proportioner av 18 olika fettsyror i äggulan på talgoxeägg ur 11 olika kullar gjordes jämförelser mellan syskonen inom en kull, kullar emellan med avseende på mammans kondition, och kullar emellan med avseende på storlek på kullen. Hypotesen var att de fleromättade fettsyrorna (vilka är viktiga för fosterutveckling bland annat) skulle förkomma i större proportioner i de tidigast lagda äggen, i de kullar som var mindre samt i de kullar där honan var i god kondition. Detta eftersom att dessa fleromättade fettsyror är essentiella, det vill säga måste intas via föda, medan de andra fetterna (enkelomättade och mättade) går att syntetisera från kolhydrater i levern.
Honan måste göra en avvägning i antal och kvalité på äggen, där högre kvalité innebär större proportion fleromättade fettsyror och mindre andel enkelomättade eller mättade fetter. Om honan investerar mindre fleromättade fetter i varje ägg har hon däremot råd att lägga fler. Anledningen till att fler fleromättade fetter väntades hittas i de tidigast lagda äggen inom en kull är att dessa ägg har visat sig oftare ger mer konkurrenskraftiga ungar. Då de fleromättade fetterna är begränsade kan man tänka sig att honan hellre investerar dem i de ägg som ger ungar som har störst chans att överleva.
Resultaten visade sig stämma med teorierna; proportionen av de dyrbara fleromättade fetterna visade sig bli mindre och mindre för varje ägg som lades i kullen, och proportionen av de ”billigare” enkelomättade fetterna visade sig bli större. Även när det kommer till kullstorlek blev proportionen av de enkelomättade fetterna större- även om proportionen av de fleromättade fetterna inte verkade påverkas. Däremot verkade inte honans kondition spela någon roll för hur stor proportion av de olika grupperna av fetter som fanns i gulorna i hennes ägg.
Handledare: Martin N Andersson och Caroline Isaksson
Examensarbete - kandidatexamen 15hp, 2016
Biologiska institutionen, Lunds universitet (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8894169
- author
- Johansson, Anna
- supervisor
- organization
- course
- BIOK01 20161
- year
- 2016
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- language
- Swedish
- id
- 8894169
- date added to LUP
- 2016-10-27 14:35:11
- date last changed
- 2016-10-27 14:35:11
@misc{8894169,
abstract = {{Äggulans komposition av fettsyror påverkar fostrets utveckling och ungens chanser till överlevnad efter kläckning. Detta är en följd av lipidernas roll som anti-inflammatoriska ämnen, energiresurser och nödvändiga komponenter för utveckling av organ och nervsystem. Tidigare studier har visat att kompositionen av fetter påverkas av honans tillgång på dessa fetter i hennes föda, och de ägg som honan lägger först har högre andel lipider och antioxidanter (såsom karotenoider) vilket kan ha betydelse för ungarnas överlevnad fram till flyggålder. Genom att analysera kompositionen av fettsyror i gulan från 93 ägg i 11 kullar och jämföra denna efter ordningen äggen är lagda, mellan honor med avseende på deras kondition samt med avseende på hur stor kullen är ville jag undersöka om dessa faktorer påverkade kompositionen av fetter och därmed potentiellt de kläckta ungarnas framgång. Andelen fleromättade fettsyror minskade med läggsekvensen och enkelomättade fettsyror ökade, det vill säga de sist lagda äggen hade mindre fleromättat och mer enkelomättat fett. Då fleromättade fetter krävs för att kunna tillgodogöra sig fettlösliga karotenoider samt är av betydande vikt för utveckling av t ex. hjärta, lever, immunförsvar, retina och nervsystem finns det även anledning att anta att sammansättningen har en positiv betydelse för de ungar från tidigt lagda ägg och en negativ betydelse för de ägg som kläcks från de sista äggen i kullen. Mina resultat tyder på att det finns en trend att investera en större proportion fleromättade fetter i de tidigt lagda äggen, och en större proportion enkelomättade fetter i de senare lagda. Det verkar också som att proportionen av den för fosterutvecklingen viktiga dokosahexaensyran minskar med kullstorleken, vilket kan tyda på en avvägning mellan kullstorlek och kvalité på äggen. Det hittades ett negativt samband för kullstorlek och proportionen omega3-fettsyror, och ett positivt för kullstorlek och omega6-fettsyror. Något signifikant samband mellan kompositionen av fettsyror och honans kondition hittades inte.}},
author = {{Johansson, Anna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Äggulans fettsyrekomposition hos talgoxe (Parus major) i relation till honans kondition, kullstorlek och plats i läggningssekvensen}},
year = {{2016}},
}