Effekter på nyttoinsekter: Finns det en skillnad i diversitet hos parasitoida steklar mellan GMO och konventionell majs, i Borgeby, Skåne?

Abstract

Genetically modified plants (GM-plants) have been controversial since they began being cultivated, especially within the European Union (EU). It is not well known how their unique properties affect both humans’ health and natural ecosystems and therefore lawmaking in EU has been very restrictive around cultivation of the plants. The AMIGA-project (Assessing and Monitoring the Impacts of Genetically modified plants on Agro-ecosystems) is a project within the union with the goal to decrease the uncertainty concerning these potential risks. In this project insect samples from AMIGA have been studied, focusing on parasitoid insects from the order Hymenoptera. The insects have been collected from plots with maize of two different kinds, one conventional kind and one genetically modified. The samples came from the months of June and August and a total of 649 individuals were categorized into 44 different taxa. Parasitoid Hymenoptera parasitize on other insects, eventually killing them, and therefore function as a biological pest control. The projects goal was to determine if the diversity of these insects was affected by the kind of maize that was grown in the plot were they were collected. Hymenoptera were sorted out from other insects in the samples and then the genera were determined using an assemblage of literary works. No difference in either species richness, Shannon-index or abundance, could be found between GM and non-GM plots. Time of the year, in this case the month, was a more important variable than plant variant as both species richness and abundance differed between June and August

Popular Abstract (Swedish)

Skadedjursbekämpande insekter på våra åkrar, påverkas de av genmodifierade grödor?
Ända sedan människan började odla grödor så har man sökt att förädla dem för att optimera dem för våra behov. Under 1990-talet öppnades nya dörrar inom förädlingsindustrin med introduktionen av genmodifiering. Genom genmodifiering kan man ge grödor egenskaper från andra organismer, till exempel bakterier, som de aldrig hade kunnat få annars. I detta arbete har insektsprov från majsfält undersökts för att se om insektspopulationerna skiljer sig mellan vanlig konventionell majs och genmodifierad. Den genmodifierade majsen har nämligen fått bakterie-DNA inkorporerat i sitt eget vilket gör att de producerar proteiner giftiga för vissa skadeinsekter. Även om proteinerna är menade att endast påverka djur ovälkomna på majsåkern så finns det ingen garanti att så är fallet.
Den insektsgrupp som arbetet har fokuserat på är parasitoida steklar. Myror, getingar och bin är kända exempel på steklar som alla känner till. Utöver dessa "kändisar" finns det massor med andra arter som är viktiga, både biologiskt och för människan. Parasitoid innebär att djuret likt parasiter snyltar på andra djur och stjäl energi och resurser från dem. Parasitoider skiljer sig från parasiter i det att de dödar sina värddjur, vilket parasiter inte gör. En mygga som suger blod dödar dig till exempel inte. Dessa parasitoida insekter är viktiga inom jordbruket då de kan hålla populationer av skadedjur nere genom att likt rovdjur döda dem och se till att de inte blir för många.
Eftersom man vill behålla dessa nyttiga insekter så är det intressant att undersöka om genmodifierade grödor på något sätt påverkar deras populationer. Till exempel om vissa specifika steklar minskar i antal för att deras bytesdjur försvinner, eller om alla steklar minskar för att det giftiga proteinet inte är så specifikt som menat. Detta arbete har bestått i att sortera ut parasiotida steklar från insektsprover och därefter bestämma vilka släkten dessa steklar tillhör. Genom att göra detta kan man se man om totalängden steklar, samt antalet olika släkten, skiljer sig mellan de olika majsfälten.
Sammanlagt bestämdes ca 650 steklar från 44 olika grupper. Skillnaden i antal var stor mellan de två olika månaderna, juni och augusti, då insekterna hade samlats in. Även mellan majsvarianterna kunde en skillnad ses där den genmodifierade majsen faktiskt hade något fler antal steklar än den icke-modifierade. Skillnaden var dock väldigt liten och ska tolkas med mycket skepsis. Antalet insektsgrupper skiljde sig mellan juni och augusti men inte mellan majsvarianterna. Shannon-index, en metod att jämföra fördelningen och variationen av arter i olika populationer, visade ingen skillnad mellan genmodifierad och konventionell majs. Och inte mellan månaderna heller för den delen.
Sammanfattningsvis visar arbetet att genmodifierad majs inte har de effekter på stekelpopulationerna som man spontant kan tro. Resultatet stämmer bra överens med större, liknande studier, som utförts i andra länder. Det är dock viktigt att tänka på att detta är en mycket liten studie, som bara täcker en lokal i Skåne över två månader. Större antal insekter behöver behandlas för att pålitligt och träffsäkert kunna bevisa arbetets resultat.

Handledare: Josef Berger och Tina D´Hertefeldt
Examensarbete - kandidatexamen 15hp, 2016
Biologiska institutionen, Lunds universitet

• author: Lindh, Arvid
• supervisor: Josef Berger
• organization: Degree Projects in Biology
• course: BIOK01 20161
• year: 2016
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Biology and Life Sciences
• language: Swedish
• id: 8894178
• date added to LUP: 2016-10-27 15:31:04
• date last changed: 2016-10-27 15:31:04